Allmännyttan skulle behöva bygga uppemot 6 700 fler bostäder om året fram till 2030 för att uppfylla sin andel av bostadsbehovet. Det visar en ny marknadsrapport från Sveriges Allmännytta.
– Det är ett dramatiskt bostadsunderskott som dessutom kommer att byggas på år efter år, säger Sofia Hansdotter, nyproduktionsexpert på Sveriges Allmännytta.
Sveriges Allmännyttas prognos indikerar ett gap på 6 700 hyreslägenheter per år bara i allmännyttan. Sverige går från byggkris till bostadskris. Nu behöver stat och kommun se till att branschen får bättre förutsättningar för att bygga bra bostäder till rimliga priser, menar Sofia Hansdotter. Foto: Helene Ahlberg
Höga byggpriser, hög inflation och höga räntor har lett till att bostadsbyggandet rasat.
Byggtakten inom allmännyttan har mellan 2015 och 2022 legat på mellan 6 000 och 10 000 lägenheter per år. Men för kommande år planerar medlemsföretagen att bygga betydligt färre lägenheter. Sveriges Allmännyttas prognos visar på en kraftig minskning av nyproducerade lägenheter fram till 2027. Bedömningen är att tillskottet av allmännyttiga lägenheter kan bli så lågt som 2 000 lägenheter per år.
– Det innebär att bostadsbristen i tillväxtregionerna kommer att förvärras de närmaste åren. Allmännyttans nyproduktion står för en viktig del av samhällsbyggandet, säger Sofia Hansdotter.
Stort byggunderskott
Enligt den senaste bostadsbehovsprognosen från Boverket behöver Sverige ett fortsatt tillskott av 67 000 nya bostäder om året.
– Allmännyttan har det senaste decenniet stått för i genomsnitt 13 procent av det totala byggandet i flerfamiljshus. Det betyder att allmännyttan skulle behöva bygga cirka 8 700 lägenheter om året för att möta sin andel av behovet.
Men prognosen i marknadsrapporten indikerar att allmännyttans nyproduktion riskerar att endast täcka knappt 20 procent av detta behov.
– När bostadsbyggandet stannar upp skapar vi problem för framtiden. Om stat och kommun nu inte ger bättre förutsättningar för ett bostadsbyggande i ett tufft ekonomiskt klimat kan det bli lite som att kissa på sig. Det kan kännas bra nu, men problemen riskerar att bli dubbelt så stora framöver eftersom det skapar kapacitetsbrist och kompetensbrist när vi ska börja bygga igen.
Svaga grupper drabbas mest
Konsekvensen av ett inbromsat byggande är att fler riskerar att hamna utanför bostadsmarknaden.
– De som drabbas hårdast är grupper som redan har det tufft ekonomiskt och är i störst behov av en bostad. Risken är stor för ökad trångboddhet och hemlöshet.
– Sverige går från byggkris till bostadskris, säger Sofia Hansdotter.
Sundhet i varje kris
Sofia Hansdotter menar att det ändå kan finnas en sundhet i varje kris.
– Byggtakten har varit hög senaste decenniet och det har blivit på tok för dyrt att bygga till en hyra som hyresgäster kan och vill betala. Vi har samtidigt skapat en osund byggmarknad där brottsligheten är hög och allt fler bryter mot arbetsmiljöreglerna. Det måste vi verkligen få bukt med nu. Kanske kan byggkrisen utnyttjas till att bryta den trenden.
Slutsatserna i rapporten bygger bland annat på en enkät till de drygt 300 bostadsföretag som är medlemmar i Sveriges Allmännytta.
I marknadsrapporten listas också förslag på åtgärder för att stimulera byggandet och sänka byggpriset, riktade mot regering, riksdag och kommuner.
Sju åtgärder för att stimulera byggandet
Inför typgodkännande av standardiserade hus
Undanta allmännyttan från LOU
Inför låg moms på hyran
En aktiv kommunal bostadspolitik
Skapa byggbar mark till rimliga priser
Avstå från kommunala särkrav
Skapa flexibla detaljplaner