– Det är bra att frågan om klimatpåverkan från byggnadernas hela livscykel uppmärksammas eftersom byggnadernas drift står för en allt mindre andel av klimatpåverkan i takt med att energiprestandan blir bättre och andelen fossil energi för uppvärmning minskar, säger Maria Brogren, energi- och miljöchef Sveriges Byggindustrier.
Påverkan från byggprocessen, inklusive materialtillverkning, byggtransporter och produktionen på byggarbetsplatsen kan vara lika stor som från byggnadens energianvändning under femtio års drift.
– Förslaget om en översyn av stopplagen för kommunala särkrav, det vill säga att kommunerna sätter upp egna byggregler, är anmärkningsvärt. Olika energikrav i olika kommuner försvårar och fördyrar byggandet av lågenergihus eftersom byggföretagen måste ta fram olika lösningar för olika kommuner. De allra flesta kommuner följer inte ens upp dagens minimikrav, fortsätter Maria Brogren.
– Vi förordar istället nationella regler, detaljplaner med utrymme för innovativa lösningar, skärpt tillsyn av energikraven, och incitament för fastighetsägarna att äga energieffektiva hus. Vi föreslår att fastighetsavgiften kopplas till byggnadens energiprestanda, precis som fordonsskatten är kopplad till koldioxidutsläppen, säger Maria Brogren.
– Att bli helt klimatneutrala till 2045 kommer att vara en enorm utmaning för byggsektorn. För att vi ska lyckas behövs ökade statliga satsningar på forskning, utveckling och demonstration inom området samt att offentliga beställare premierar låg klimatpåverkan i upphandling, avslutar Maria Brogren.