Det visar den kartläggning av skredriskerna i Norsälven i Värmland som Statens geotekniska institut, SGI, genomfört under perioden 2013-2015. Sammanlagt har 60 km av älvstranden kartlagts och karterats av SGI.

Medelhög skredrisknivå är vanligt närmast älvkanten längs större delen av vattendraget (13 procent av den skredriskklassade ytan) eftersom sannolikheten för skred är påtaglig men befintlig bebyggelse och samhällsviktig infrastruktur saknas. Huvuddelen av utredningsområdet har dock låg risknivå (85 procent av den skredriskklassade ytan).

–För att minska risken för skred längs älven kan åtgärder vidtas för att minska sannolikheten och/eller konsekvensen av skred, säger huvuduppdragsledare Karin Bergdahl, SGI. Sannolikhetsreducerande åtgärder är oftast fysiska i form av avschaktningar, tryckbankar och erosionsskydd. Konsekvensreducerande åtgärder kan vara exempelvis att flytta byggnader och anläggningar. Men områdena måste utredas närmare innan eventuella åtgärder vidtas.

Norsälven är det första vattendraget som SGI kartlagt efter Göta älvutredningen (GÄU), och har fungerat som pilotområde för utveckling av en förenklad metodik för skredriskkartering. Metodutveckling har genomförts för att få ned utredningskostnaderna och förenkla tolkningen av kartorna.

SGI har sedan 2009 fått anslag för klimatanpassningsinsatser, som sker genom bland annat skredriskkarteringar.