I veckan släppte Sveriges Strålsäkerhetsmyndighet en intressant rapport 2021:28 Analysis of Radon Levels in Swedish Dwellings and Workplaces som Svensk radonförening både vill lyfta fram och kommentera.
Först en liten sammanfattning av rapporten 2021:28 Analysis of Radon Levels in Swedish Dwellings and Workplaces: I studien uppskattades att omkring 19 % av småhus under tidsperioden 2007-2009, motsvarande 370 000 stycken, beräknades ha radonhalter över referensnivån 200 Bq/m³. Det här antalet är avsevärt större än resultaten i några andra studier (BETSI och ELIB). Antalet småhus med radonhalt som överstiger referensnivån är viktigt ur strålskyddssynpunkt, eftersom det visar hur många hus som bör sänka radonhalten. Baserat på resultatet 370 000 och analys av antalet radonsanerade hus och nytillkomna hus sedan 2008, uppskattades att antal småhus 2021 med radonhalt överstigande 200 Bq/m³ är omkring 330 000. Detta motsvarar omkring 16 % av antalet småhus 2021.
Utöver detta vill Svensk radonförening även lyfta fram såsom framkommer i studien att äldre (byggda före 1900) arbetsplatsbyggnader samt byggnader med naturlig ventilation har också betydligt högre värden. Radonnivåer över referensen nivå på 200 Bq/m³ finns på alla typer av arbetsplatser och på alla golvnivåer. För alla typer av arbetsplatser hade 19 % eller fler av arbetsplatserna genomsnittliga radonvärden från långtidsmätningar över 200 Bq/m³.
Svensk radonförening vill också understryka att det finns behov av ytterligare studier. För att kunna uppdatera beräkningar av antal lungcancerfall som årligen orsakas av radon är det nödvändigt att uppskatta medelhalten av radon i inomhusluften. Eftersom det nationella medelvärdet i denna studie enbart avser småhus krävs det ytterligare analyser och studier av andra inomhusmiljöer för att få en mer heltäckande uppskattning av ett nationellt medelvärde.
Slutsats från Svensk radonförening är efter att ha läst rapporten tydlig. På 15 år har Sverige bara marginellt lyckats sänka antal hus som har förhöjda radonhalter. 2007 var det 370 000 stycken och idag är det 330 000 stycken. Denna sänkning av antalet hus med förhöjda radonhalter har i huvudsak kunnat uppnås via utförda radonåtgärder för vilka radonbidraget har varit en avgörande stimulerande faktor. 500 personer dör i lungcancer på grund av de vistats i förhöjda radonhalter under en längre tid. Vi har samma problem som vi konstaterade 2007. Vår regering vägrar att fortsätta med att ge bidrag till de som behöver åtgärda sitt hus. Trots att visa partier budgeterat för ett fortsatt radonbidrag så finns inte heller stödet kvar i den alternativa budget som gick igenom för några veckor sen.
– 2018 sa tidigare bostadsminister Peter Eriksson att ” I Sverige har hundratusentals bostäder fortfarande för höga radonhalter. Dessutom orsakar radon omkring 500 cancerfall varje år, så det handlar om väldigt många människors hälsa, säger bostadsminister Peter Eriksson”. Med tanke på rådande pandemi förstår man att radonet inte är i fokus men med relativt små anslag kan vi sanera alla hus och antalet dödsfall skulle halveras. Vi som förstår konsekvenserna av att radonbidraget tagits bort tycker att sittande regering och oppositionen i sin alternativa budget agerar högst oansvarigt när de inte ens vill fortsätta att avsätta 30MSEK per år i radonbidrag. Ett radonbidrag på 30 MSEK räcker till åtgärda 1500 villor per år. Skulle vi avsätta 300 miljoner per år klarar vi av att rädda 150 000 hus på 10 år. Det är en sådan satsning vi skulle vilja se från våra makthavare, säger Dag Sedin, ordförande för Svensk radonförening.
– Utöver detta visar också rapporten, det som Svensk radonförening påtalat tidigare, att tillsynen på arbetsplatser måste skärpas till. Var femte arbetsplats på ett arbetsställe har en radonhalt över 200Bq/m³. Hur löser Arbetsmiljöverket detta problem? avslutar Dag Sedin, ordförande för Svensk radonförening.