Sverige genomgår för tillfället en omreglering av spelmarknaden, vilket har lett till
att allt fler svensklicensierade casinon dyker upp på nätet. För ungefär tjugo år
sedan skedde en liknande förändring, men då gällande de fysiska casinobyggnader
vi idag känner till under varumärket Casino Cosmopol. Vi tar oss en titt på hur det
gick till när det bestämdes exakt var de skulle stå.
Denna artikel är ett samarbete med Slotsify
Ny spellag – fler casinobyggen?
Sedan början av året har Sverige fått en ny spellag som innebär att det statliga monopolet
har slopats. Det är nu fritt fram för alla branschaktörer att söka svensk spellicens. Detta
innebär att statligt ägda Svenska Spel nu verkar under samma villkor som vilka andra
licensierade nätcasinon och bettingsajter som helst, i alla fall gällande deras nätbaserade
tjänster.
I dagsläget har tillsynsmyndigheten delat ut svenska licenser till hela 80 bolag. Majoriteten
av dessa tillhandahåller sajter som erbjuder casinospel och odds. För att konkurrera och
erbjuda ett tryggt alternativ öppnade Svenska Spel sitt eget nätcasino vid årsskiftet. Men
hur är det med de fysiska casinobyggnaderna i Sverige? Innebär den nya spellagen att det
kommer att byggas fler sådana?
Fyra landbaserade casinon
De fysiska casinon som just nu finns och verkar i Sverige ägs av Svenska Spel och är fyra
till antalet. Omregleringen av spelmarknaden kommer enligt rådande förutsättningar inte
att förändra detta. De nya licenserna gäller främst för spel på nätet; även fortsättningsvis
kommer svenska regeringen alltså att ha monopol på landbaserade spel. Detta innebär i
praktiken Svenska Spels casinobyggnader som går under varumärket Casino Cosmopol.
Som det nu ser ut kommer vi därför att tvingas nöja oss med de fyra landbaserade casinon
vi har haft i Sverige sedan början av 00-talet. Dessa ligger i Sundsvall (öppnat 2001),
Malmö (öppnat 2001), Göteborg (öppnat 2002) och Stockholm (öppnat 2003).
Vem skulle få det fjärde casinot?
Det var 1999 som den svenska regeringen gav Svenska Spel uppdraget att starta
landbaserade casinon i Sverige. Ursprungligen omfattade beslutet sex casinon, men efter
studier av behov gav man uppdraget att börja med fyra. Och på den nivån har det stannat.
Från början var det dock ingen självklarhet exakt var casinobyggnaderna skulle hamna.
Åtminstone inte den fjärde. Att landets största städer Stockholm, Göteborg och Malmö,
skulle få sitt casino var mer eller mindre givet. Norrut var situationen dock länge flytande.
Under en tid blev det därför något av en casinorusch i norr. Lycksele ville till exempel
skapa ett storslaget “Casino Lappland”, medan regeringen framhöll alternativ som Piteå.
Samtidigt föreslog skidorten Åre och sommarturistorten Visby att man skulle dela på
casinorättigheten med ett slags ambulerande koncept; casinot skulle hållas öppet i Åre
under vintersäsongen och i Visby under sommarsäsongen. Under all denna hysteri ansåg
Bollnäs att man hade medel att öppna något som stolt kunde titulera sig “Sveriges Monte
Carlo”. Och var i Bollnäs skulle Sveriges Monte Carlo finnas? I Kilafors herrgård!
“Vi tycker illa om casinon, men placera det här”
Många politiker uttryckte även oro över de problem ett casino kunde medföra. Samtidigt
var minnet av nittiotalets ekonomiska recession i färskt minne och ett casino innebar
arbetstillfällen. Detta ledde till en paradoxal inställning där oro och iver ofta förekom på
samma ort och från samma politiker. Sociademokratiske Erik Åsbrink, finansminister och
riksdagsledamot under åren det begav sig, uttryckte senare mentaliteten på följande sätt: “Vi tycker illa om casinon, men ska de prompt byggas vill vi gärna ha dem hos oss!”
Denna logik verkade till exempel ligga bakom ett förslag från Pajala, där man ville placera
casinot i ett nedlagt mejeri intill Finlandsgränsen. I en intervju sa kommunalrådet att
casinot då främst skulle locka finska turister; spelproblemen skulle därför inte drabba
svenskar i samma utsträckning. Även längre söderut ville Håkan Juholt, riksdagsledamot
för Kalmar läns valkrets, placera casinot i Kalmar, trots att han egentligen var emot ett
casino. Men eftersom det var oundvikligt att det skulle hamna någonstans i landet, kunde
det ju lika gärna placeras i hans Kalmar.
Sundsvall väljs
Länge verkade Piteå vara den mest troliga kanditat som lotten skulle tillfalla. På Pite
Havsbad, där casinot i så fall var tänkt att placeras, var man så säker på sin licens att
kristallkronor hängdes i taket och lokalerna inreddes inför de stora skaror spelare som
snart skulle flockas där. Besvikelsen skulle dock snart bli stor, när Göran Persson, då
statsminister, mot alla förhandstips beslöt att det fjärde casinot skulle placeras i Sundsvall. Orsaken sades vara stadens jämna ström av besökare, samt regionalpolitiska skäl.
Därefter gick allt mycket snabbt. Casino Cosmopol i Sundsvall blev faktiskt det första av
de fyra landbaserade casinona som öppnade. Stadens gamla järnvägsstation, uppförd
1874, byggdes om och lördagen den 30 juni 2001 slogs portarna upp. Av tidningen
Byggindustrin fick man ett pris för årets ombyggnad, eftersom man hade skänkt en
historisk byggnad en ny funktion i det nya århundradet. (Byggnaden hade faktiskt agerat
som spökhus under en tid.) Casinot invigdes med att kommunalrådet gjorde ett så kallat
“first spin” vid roulettebordet. Kulan ska ha stannat på Röd 21.