Huset i Örebro, anses vara det första i världen som uppfördes med Ytong för nästan 100 år sedan, år 1930. Foto: Xella
Kan materialvalet i sig halvera klimatavtrycket i byggnader? En variantstudie av ett punkthus tyder på just det. Genom att ersätta betong med en kombination av lättbetong och kalksandsten minskar utsläppen kraftigt, samtidigt som byggprocessen blir både snabbare och mer effektiv.
Materialvalet spelar en avgörande roll för klimatavtrycket i byggprojekt. Med utgångspunkt i en rapport från rådgivningsföretaget NIRAS har Xella konkretiserat hur stora CO₂-besparingar är möjliga genom att analysera ett punkthus, och jämföra en traditionell betongkonstruktion med en motsvarande byggnad i lättbetong och kalksandsten.
Med en beräkningsperiod på 50 år visar analysen att kombinationen av lätta och tunga lösningar i kalksandsten och lättbetong ger en betydande minskning av CO₂-utsläpp jämfört med rena betongkonstruktioner. Minskningen beror bland annat på lägre energianvändning vid produktion och transport av materialen.
– Vi vill visa hur man med relativt enkla åtgärder kan uppnå stora CO₂-reduktioner i moderna bostadsbyggnader. Punkthuset är ett konkret exempel på att det inte är nödvändigt att kompromissa med vare sig funktion eller byggbarhet för att reducera klimatavtrycket, säger Ben Birouti, Sverigechef för Xella Sverige.
Längre livslängd ger en mer nyanserad bild
Analysen visar även hur klimatberäkningarna för punkthuset påverkas när tidsperspektivet i beräkningarna förlängs. I många livscykelanalyser utgår man från en standardlivslängd på 50 år, trots att byggnader i praktiken ofta projekteras för betydligt längre användning.
När beräkningsperioden utökas till 80 år och användningsfasen (B1) inkluderas i analysen, blir skillnaderna mellan materialen ännu tydligare. Det beror på att material som lättbetong och kalksandsten binder CO₂ genom karbonatisering – något som inte sker i samma utsträckning med betong.
I dag inkluderas inte alltid karbonatiseringseffekten i klimatberäkningar eller miljödeklarationer. I stället lyfts det allt oftare fram i fackliga diskussioner som en viktig del av en mer heltäckande klimatredovisning.
– När vi ser på byggnader i ett längre tidsperspektiv blir fördelarna med material som bidrar till att binda CO₂ tydligare. Det handlar om att förstå hela livscykeln, inte bara utsläppen i produktionsfasen, säger Ben Birouti.
Byggtekniska fördelar utan ökad komplexitet
Utöver klimatvinsterna visar NIRAS analys att en konstruktion i lättbetong och kalksandsten ger flera praktiska och ekonomiska fördelar. Kombinationen av materialen i konstruktionen minskar behovet av tunga lyft, ger ett högre byggtempo och möjliggör en mer effektiv byggprocess.
Punkthusets relevans förstärks ytterligare av de skärpta klimatkraven i branschen. Sedan 2022 finns lagkrav på klimatdeklarationer för nya byggnader, vilket innebär att byggherrar måste redovisa byggnadens klimatpåverkan vid uppförandet – dock ännu utan bindande gränsvärden. Boverket har samtidigt lämnat ett författningsförslag till regeringen om att påskynda införandet av sådana gränsvärden.
– Detta gör det extra viktigt att känna till de dokumenterade alternativen som finns till traditionella byggmetoder, så som lättbetong och kalksandsten, förklarar Ben Birouti.
Samtidigt motbevisar studien en utbredd uppfattning om att alternativa byggsystem kräver fler yrkesdiscipliner. I detta fall kan en montör uppföra stora delar av stommen, vilket förenklar genomförandet.
– Byggbranschen befinner sig mitt i en omställning där CO₂ blir en allt viktigare konkurrensfaktor. Punkthuset visar att det redan finns lösningar som både är robusta, effektiva och medför ett lägre klimatavtryck, avslutar Ben Birouti.