Elnätsbolagens nya effektavgift gör att elkostnaden i större utsträckning avgörs av hur mycket el som används samtidigt. För villaägare med elbil kan det innebära högre elräkningar. Samtidigt visar Svedeas genomgång av nyregistrerade bilar att andelen elbilar ökar i stora delar av landet. “Intresset är fortsatt starkt hos konsumenterna”, säger Mats Norrman, produktspecialist på Svedea bil.
Den nya effektavgiften är en del av elnätsavgiften och innebär att kostnaden i högre grad baseras på den högsta effekt du använder under en viss tidsperiod. Det handlar alltså inte bara om hur mycket el du förbrukar totalt, utan om hur mycket el som används samtidigt.
Har du flera elkrävande apparater igång samtidigt, till exempel värmepump, spis och elbilsladdning, kan din effekttopp bli hög. Det är den toppen som kan påverka nätkostnaden för hela månaden. Senast den 1 januari 2027 ska alla elnätsbolag ha infört effektavgift, men många har redan gjort det.
För dig som har elbil kan effekttoppen snabbt bli hög om laddningen sker samtidigt som andra elkrävande apparater är igång. Det är den högsta belastningen som kan påverka nätkostnaden för hela månaden. Därför blir det extra viktigt för elbilsägare att ha koll på hur och när bilen laddas.
– Många laddar bilen direkt när de kommer hem, samtidigt som värmepumpen arbetar och middagen lagas, då kan effekttoppen bli onödigt hög. Genom att schemalägga laddningen till natten eller använda en laddbox med lastbalansering går det ofta att sänka belastningen och minska risken för högre nätkostnader, säger Mats Norrman, produktspecialist på Svedea bil.
Lastbalansering innebär att laddboxen känner av hur mycket el som används i huset i realtid och automatiskt sänker eller pausar laddningen om belastningen blir för hög. På så sätt undviks onödiga effekttoppar när andra apparater är igång samtidigt. För många hushåll kan även en lägre laddhastighet räcka över natten, så att bilen blir fulladdad utan att skapa en hög topp under kvällstid.
Effektavgiften är en del av elnätsavgiften och påverkar inte själva elpriset. Det handlar heller inte om att använda mindre el totalt, utan om att sprida ut användningen över dygnet. Modellen införs för att minska belastningen på elnäten i takt med att allt fler hushåll elektrifieras.
– Mitt råd till elbilsägare är att ta reda på hur det egna elnätsbolaget beräknar effektavgiften och se över hur laddningen är inställd. Det kan handla om att justera tider, sänka laddeffekten eller uppgradera till en smart laddlösning. Små förändringar kan räcka för att undvika onödigt höga effekttoppar, säger Mats Norrman.
Totalt ökar andelen elbilar av alla nyregistrerade bilar 2025 med 1,2 procentenheter till 35,4 procent. 15 av 21 län visar en uppgång jämfört med 2024. Stockholms län toppar listan med 44,8 procent, följt av Västra Götaland (36,0) och Halland (34,2). I botten ligger Värmland (18,8), Norrbotten (24,0) och Skåne (25,1) – samtliga tre har dessutom tappat jämfört med 2024.
Den starkaste utvecklingen står Västernorrland för, med en ökning på 7,1 procentenheter jämfört med 2024. Därefter följer Västra Götaland (+3,5) och Gotland (+3,3). I andra änden märks Skåne tydligast med ett tapp på 2,0 procentenheter, följt av Södermanland (–1,0), Norrbotten och Värmland (–0,6 vardera).
– Efter rekordnivåerna 2023 ser vi nu en tydlig återhämtning i större delen av landet. Det tyder på att elbilsintresset är fortsatt starkt hos konsumenterna, säger Mats Norrman.
Fakta: Effektavgiften och elbilsladdning
- Effektavgiften är en del av elnätsavgiften och baseras på den högsta effekt (kW) som används under en viss tidsperiod.
- Det är hur mycket el som används samtidigt som påverkar kostnaden, inte den totala förbrukningen i kilowattimmar (kWh).
- Alla elnätsbolag ska ha infört modellen senast den 1 januari 2027, men många har redan gjort det.
- En vanlig hemmaladdare för elbil kan leverera cirka 7–11 kW, vilket gör laddningen till en av de största enskilda belastningarna i hemmet.
- Lastbalansering innebär att laddboxen automatiskt anpassar laddeffekten efter hushållets övriga elanvändning för att undvika onödigt höga effekttoppar.
- Genom att sprida ut elanvändningen över dygnet går det ofta att minska risken för höga effekttoppar.
Län: Andel elbilar (%) av nyregistrerade fordon 2021-2025, redovisas i procent
| Län | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | Placering |
| Stockholms län | 18,2 | 32,1 | 44,1 | 43,0 | 44,8 | 1 |
| Västra Götalands län | 21,1 | 34,1 | 38,2 | 32,5 | 36,0 | 2 |
| Hallands län | 21,3 | 36,4 | 40,4 | 34,7 | 34,2 | 3 |
| Gotlands län | 22,8 | 32,8 | 29,8 | 29,6 | 32,9 | 4 |
| Västmanlands län | 17,4 | 32,5 | 35,0 | 30,0 | 32,8 | 5 |
| Västerbottens län | 19,1 | 33,9 | 35,3 | 30,3 | 32,5 | 6 |
| Västernorrlands län | 14,3 | 29,8 | 34,5 | 24,5 | 31,6 | 7 |
| Jämtlands län | 16,8 | 34,1 | 39,0 | 29,2 | 30,9 | 8 |
| Uppsala län | 21,5 | 34,4 | 36,2 | 27,7 | 30,8 | 9 |
| Södermanlands län | 17,2 | 29,4 | 34,2 | 31,7 | 30,7 | 10 |
| Kronobergs län | 18,2 | 31,0 | 32,5 | 27,4 | 29,6 | 11 |
| Kalmar län | 13,4 | 30,0 | 29,9 | 25,5 | 28,7 | 12 |
| Blekinge län | 14,9 | 29,8 | 28,5 | 25,3 | 28,5 | 13 |
| Jönköpings län | 16,9 | 34,5 | 31,7 | 26,9 | 28,5 | 14 |
| Örebro län | 16,7 | 31,6 | 32,1 | 27,9 | 27,8 | 15 |
| Östergötlands län | 19,0 | 33,1 | 33,9 | 27,5 | 27,7 | 16 |
| Dalarnas län | 15,4 | 28,9 | 32,7 | 25,0 | 26,6 | 17 |
| Gävleborgs län | 13,9 | 27,8 | 30,9 | 22,6 | 25,8 | 18 |
| Skåne län | 18,2 | 30,9 | 32,5 | 27,1 | 25,1 | 19 |
| Norrbottens län | 18,2 | 33,9 | 33,1 | 24,6 | 24,0 | 20 |
| Värmlands län | 14,3 | 23,6 | 24,5 | 19,4 | 18,8 | 21 |
| Totalt | 18,4 | 32,1 | 37,8 | 34,2 | 35,4 |
Län: Ökningar av andel elbilar (%) av nyregistrerade fordon, 2025 vs 2024
| Län | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | Trend |
| Västernorrlands län | 14,3 | 29,8 | 34,5 | 24,5 | 31,6 | 7,1 |
| Västra Götalands län | 21,1 | 34,1 | 38,2 | 32,5 | 36,0 | 3,5 |
| Gotlands län | 22,8 | 32,8 | 29,8 | 29,6 | 32,9 | 3,3 |
| Kalmar län | 13,4 | 30,0 | 29,9 | 25,5 | 28,7 | 3,2 |
| Blekinge län | 14,9 | 29,8 | 28,5 | 25,3 | 28,5 | 3,2 |
| Gävleborgs län | 13,9 | 27,8 | 30,9 | 22,6 | 25,8 | 3,2 |
| Uppsala län | 21,5 | 34,4 | 36,2 | 27,7 | 30,8 | 3,1 |
| Västmanlands län | 17,4 | 32,5 | 35,0 | 30,0 | 32,8 | 2,8 |
| Kronobergs län | 18,2 | 31,0 | 32,5 | 27,4 | 29,6 | 2,2 |
| Västerbottens län | 19,1 | 33,9 | 35,3 | 30,3 | 32,5 | 2,2 |
| Stockholms län | 18,2 | 32,1 | 44,1 | 43,0 | 44,8 | 1,8 |
| Jämtlands län | 16,8 | 34,1 | 39,0 | 29,2 | 30,9 | 1,7 |
| Jönköpings län | 16,9 | 34,5 | 31,7 | 26,9 | 28,5 | 1,6 |
| Dalarnas län | 15,4 | 28,9 | 32,7 | 25,0 | 26,6 | 1,6 |
| Östergötlands län | 19,0 | 33,1 | 33,9 | 27,5 | 27,7 | 0,2 |
| Örebro län | 16,7 | 31,6 | 32,1 | 27,9 | 27,8 | −0,1 |
| Hallands län | 21,3 | 36,4 | 40,4 | 34,7 | 34,2 | −0,5 |
| Värmlands län | 14,3 | 23,6 | 24,5 | 19,4 | 18,8 | −0,6 |
| Norrbottens län | 18,2 | 33,9 | 33,1 | 24,6 | 24,0 | −0,6 |
| Södermanlands län | 17,2 | 29,4 | 34,2 | 31,7 | 30,7 | −1,0 |
| Skåne län | 18,2 | 30,9 | 32,5 | 27,1 | 25,1 | −2,0 |
| Totalt | 18,4 | 32,1 | 37,8 | 34,2 | 35,4 | 1,2 |
Län: Totalt antal nyregistrerade fordon 2021-2025
| Län | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | Placering |
| Stockholms län | 108 356 | 95 936 | 107 850 | 108 653 | 108 762 | 1 |
| Västra Götalands län | 51 941 | 52 214 | 47 626 | 41 973 | 41 928 | 2 |
| Skåne län | 46 609 | 41 282 | 44 807 | 37 306 | 40 733 | 3 |
| Jönköpings län | 10 824 | 10 074 | 10 077 | 10 633 | 11 025 | 4 |
| Östergötlands län | 11 151 | 10 913 | 9 774 | 9 077 | 9 549 | 5 |
| Hallands län | 9 787 | 9 643 | 7 740 | 7 208 | 7 487 | 6 |
| Uppsala län | 7 897 | 8 936 | 8 207 | 6 906 | 7 279 | 7 |
| Värmlands län | 6 942 | 7 854 | 6 876 | 6 449 | 6 735 | 8 |
| Örebro län | 6 469 | 6 599 | 5 801 | 5 374 | 5 535 | 9 |
| Södermanlands län | 6 706 | 6 194 | 5 404 | 5 004 | 4 932 | 10 |
| Västmanlands län | 5 953 | 5 923 | 4 972 | 4 658 | 4 789 | 11 |
| Gävleborgs län | 5 809 | 5 692 | 5 249 | 4 775 | 4 754 | 12 |
| Dalarnas län | 5 507 | 5 884 | 5 280 | 4 462 | 4 609 | 13 |
| Kalmar län | 5 287 | 5 484 | 4 777 | 4 209 | 4 598 | 14 |
| Västerbottens län | 4 867 | 5 444 | 5 058 | 4 237 | 4 100 | 15 |
| Kronobergs län | 4 745 | 4 703 | 4 351 | 3 718 | 3 887 | 16 |
| Västernorrlands län | 4 713 | 5 134 | 4 430 | 3 809 | 3 840 | 17 |
| Norrbottens län | 3 817 | 4 542 | 4 170 | 3 911 | 3 670 | 18 |
| Blekinge län | 3 515 | 3 425 | 2 805 | 2 655 | 2 821 | 19 |
| Jämtlands län | 2 372 | 2 357 | 2 069 | 1 604 | 1 463 | 20 |
| Gotlands län | 1 044 | 987 | 784 | 717 | 780 | 21 |
| Totalt | 314 313 | 299 220 | 298 107 | 277 338 | 283 276 |
Om undersökningen
Datan i undersökningen kommer från Trafikanalys, en statlig myndighet med ansvar för officiell statistik inom områdena transporter och kommunikationer.
Statistiken omfattar nyregistrerade elbilar under perioden januari–december 2021–2025. Elhybrider och laddhybrider ingår inte i undersökningen.
Ett nyregistrerat fordon är ett fordon som registrerats i trafik för första gången i vägtrafikregistret hos Transportstyrelsen. Nyregistrerade fordon inkluderar direktimporterade fordon som tidigare har varit registrerade i ett annat land.