BNP-tillväxten i år revideras ned från 2,8 till 2,4 procent till följd av konflikten i Mellanöstern. Av samma skäl bedöms inflations- och ränteriskerna nu ligga mer på uppåt- än nedåtsidan jämfört med föregående prognos. Huvudscenariot är dock fortfarande oförändrad styrränta fram till mars nästa år. Bostadspriserna väntas stiga med drygt 4 procent och bostadsbyggandet öka svagt. Även om styrräntan blir oförändrad kan bolåneräntorna komma att variera beroende på ändrade marknadsräntor och därmed upplåningskostnader för bankerna.
– Konflikten i Mellanöstern gör konjunkturuppgången i Sverige lite mer bräcklig, samtidigt som inflationsriskerna ökat. Vi väljer dock att vara optimistiska om en de-eskalering av konflikten och ligger kvar med bedömningen om oförändrad styrränta under året, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.
I dag publicerar SBAB årets andra nummer av Bomarknadsnytt med prognoser över svensk ekonomi och bostadsmarknad. Här är de viktigaste slutsatserna:
BNP-tillväxten 2,4 procent i år och 2,7 procent nästa år
BNP-tillväxten väntas bli 2,4 procent i år jämfört med 2,8 procent i februariprognosen. Detta till följd av ökad osäkerhet och minskad köplust i spåren av konflikten i Mellanöstern. Nästa år väntas BNP-tillväxten öka till 2,7 procent. Uppgången i BNP i år drivs av framför allt ökad privat konsumtion men också av ökade investeringar i näringslivet och ökad offentlig konsumtion till ungefär lika stora delar. Arbetslösheten väntas falla tillbaka måttligt under året.
Inflationen i linje med målet – men sannolikheten för högre inflation har ökat
Utifrån antagandet att konflikten i Mellanöstern de-eskaleras tydligt innan sommaren väntas inflationen mätt som årsgenomsnitt, trots vårens kraftigt stigande oljepriser, hamna ungefär i nivå med inflationsmålet. Riksbanken väntas därför ligga kvar med nuvarande styrränta hela året och en bit in på nästa år.
– Till skillnad från i Eurozonen kommer vi från ett mer gynnsamt inflationsläge innan oljeprisuppgångarna. Med det sagt så har konflikten i Mellanöstern gjort att sannolikheten för en högre inflation än vad som ligger i vårt huvudscenario, ökat påtagligt sedan föregående prognos i februari. Likaså osäkerheten i prognosen. Korrelationsberäkningar visar också att oljeprisuppgångar tenderar att ha störst effekt på inflationen, särskilt den underliggande, med ganska många månaders fördröjning, säger Robert Boije.
Bostadspriserna ökar med drygt 4 procent i år
Bostadspriserna bedöms öka med 4,3 procent i år och 4,7 procent nästa år. Ökningen drivs av ökande hushållsinkomster.
– Med anledningen av den större osäkerheten och trögare konjunkturåterhämtningen till följd av konflikten i Mellanöstern har vi reviderat ned prisuppgången på bostäder för i år lite grann, säger Robert Boije.
Bostadsbyggandet ökar – men svagt
Antalet påbörjade (nya) bostäder väntas öka med 2 300 i år, i förhållande till fjolåret och lite mer nästa år.
– Det har förvisso kommit lite mer ljusa signaler på senare tid om försäljningen av nya bostäder i framför allt Stockholmsområdet. Men den senaste befolkningsprognosen motiverar ingen betydande ökning i bostadsbyggandet i år och kommande år, säger Robert Boije.
Trots oförändrad styrränta kan bolåneräntorna ändras
Bolåneräntorna har inte reviderats upp särskilt mycket i den nya prognosen. En förklaring är att det redan innan konflikten i Mellanöstern spåddes en viss uppgång i räntorna samtidigt som det blev en oväntad nedgång i februari.
– Även om styrräntan blir oförändrad bör man som bolånetagare vara medveten om att bolåneräntorna, även 3-månadersräntan, kan komma att variera beroende på ändrade marknadsräntor och därmed upplåningskostnader för bankerna. Med tanke på det oroliga omvärldsläget bör det också framhållas att alla prognoser nu är förknippade med betydande osäkerhet. Ränteutvecklingen kan bli en helt annan än den vi nu ser framför oss, säger Robert Boije.