”Ett prisat material förtjänar ett högt pris”

av Admin

KRÖNIKA – ERIK HAARA, VD, GLASBRANSCHFÖRENINGEN

Glaset måste, både för sin nytta och med en rättvis prisnivå, värderas högre! Ett material som är oumbärligt och betyder så mycket för mänskligheten. I en tid av dramatiska kostnadsökningar för råvaror, energi, transporter och därtill behovet av ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv har glaset ett mycket högt värde. Vi kan med fog säga att det är hög tid ge vårt kanske viktigaste material den uppskattning det förtjänar. Något som nu också sker genom att FN har utsett 2022 till International year of glass.

Hur ofta riktar du din blick mot själva glaset? Detta förunderliga men samtidigt så självklara material som genom sin transparens och användbarhet betyder så mycket för mänsklighetens utveckling. Det gäller för framsteg inom forskning och vetenskap, för hälsa och välbefinnande, för skapandet av våra livsmiljöer. Och inte minst, som bärare av kommunikation och interaktivitet mellan de människor som vistas där.

Oftast går våra blickar genom och bortom glaset i vårt sökande efter skärpan på det som sker runt omkring oss. På jobbet, i skolan, hemma, eller genom fordonsrutan i trafiken på resan däremellan. Men det är hög tid att vi stannar upp och ställer in fokus på själva transparensen – på glaset, mänsklighetens kanske viktigaste material.

Vi är många som ser det oumbärliga i glasets existens. FN har till och med utsett 2022 till ett internationellt glasår för att understryka materialets betydelse för det moderna samhället, med betoning på dess potential att hjälpa världens befolkning att uppfylla FN:s mål för hållbar utveckling. Ekonomisk, social och ekologisk i enlighet med Agenda 2030.

Tack vare glaset får vi tillgång till det livsviktiga dagsljuset även inomhus. Ljuset som gör att vi mår och presterar bättre. Vi får kontakt med omgivning och natur, vilket minskar stress och möjliggör möten mellan människor. Annars mörka och otrygga miljöer kan öppnas upp och användas bättre. Glaset står både som bildlig och bokstavlig symbol för det öppna samhället. För demokrati och transparens.

Oavsett om du tittar ner genom ett mikroskop, eller upp och ut genom ett teleskop, vidgar glaset dina vyer. Och i dagens kunskapssamhälle, där möjligheten att inhämta och dela kunskap med varandra är själva fundamentet i vår tillvaro, har glaset genom fiberoptiken möjliggjort såväl internet som multifunktionaliteten i människans förlängda arm – mobiltelefonen.

Glas har fantastiska egenskaper när det kommer till dess förmåga att skydda och bevara. Både människa och egendom. Det är också ett hygieniskt material vilket gör det mycket användbart inom förpackningsindustrin samt inom vården. Att det dessutom är ett helt naturligt material som är åldersbeständigt och till ett hundra procent återvinningsbart, gör att potentialen är enorm. Men det finns utmaningar.

Det handlar främst om att skapa cirkulära processer för återvinning av planglas. Motivationen är förstås en mer hållbar planet och en fossilfri framtid, men även det faktum att sanden som krävs för tillverkningen av nytt glas – och som utgör hela 70 procent av råvarumixen – faktiskt riskerar att ta slut.

För att tillverka glas krävs stora mängder energi. Men trots åtgången av energi i tillverkningen och trots vetskapen om att kvartssanden är en ändlig resurs hamnar ett material – som skulle kunna återvinnas gång på gång i evinnerlig tid – alltför ofta på deponi.

Varför då? Jo, för att glas ur ett hållbarhetsperspektiv egentligen är alldeles för billigt för slutkonsumenten. Även med dagens priser. Det är billigare att producera nytt än att tillvarata befintligt bestånd, att återbruka och återvinna.

Att nå cirkulära flöden för planglas står högt upp på agendan. Vi kan ständigt berätta om nya satsningar och projekt som visar på att det är möjligt att hitta nya lösningar. Den gemensamma nämnaren för dessa projekt är att det finns en modig och ansvarstagande beställare som vill vara med och tillsammans med glasföretagen – entreprenörer och montörer – driva förändring som får kosta både tid och pengar.

Vi lever i en tid av skenande priser där kostnader för exempelvis energi, transport och råvarumaterial påverkar oss alla – oavsett var i värdekedjan. Först på grund av pandemin och nedstängningen av våra samhällen, därefter av kriget i Ukraina där bristen på energi i Europa för närvarande påverkar oss allra mest.

Ökade kostnader på energi och transport har en direkt inverkan på priset på glas som följaktligen har ökat. På bara ett år har energipriserna rusat och de kommer sannolikt fortsatt att vara höga under en längre tid. Priserna på glas kommer inte att sjunka förrän gaspriset sjunker. Lägg där till en mycket hög efterfrågan på glas i byggnation. Så hög att kapaciteten att leverera inte alltid räcker till.

Men ifall du upprörs av att glaset har blivit dyrare vill jag be dig att reflektera över vilket pris du är beredd att betala för ett material som gör hela skillnaden? Mörkt eller ljust? Kallt eller varmt? För en framtid där glasets roll är lika klar som materialet självt.

På det stora hela förtjänar glaset både mer uppmärksamhet och ett högre pris.
Låt oss mitt i allt hylla världens bästa material och fira International year of glass 2022!

Erik Haara
VD, Glasbranschföreningen

FLER ARTIKLAR ATT LÄSA...