Förhastade slutsatser om regeringens förslag kring värmemätning i lägenheter

av Anders Enquist

 

EU:s energieffektiviseringsdirektiv som trädde i kraft i december 2012 innebär ett krav på Sverige att genomföra lagreformer så att målet om 20 procents primärenergibesparing ska uppfyllas. Direktivet anger ett antal obligatoriska åtgärder, däribland individuell mätning och debitering av värme och varmvatten i lägenheter i de fall då det är tekniskt genomförbart och kostnadseffektivt. Detta måste därmed bli en del av svensk nationell lagstiftning vilket regeringens aktuella lagförslag syftar till.

Det mest sannolika utfallet av lagförslaget och efterföljande beslutsprocess är att själva frågan om hur begreppet kostnadseffektivt ska definieras lämnas till ansvarig myndighet, nämligen Boverket. Boverket får då i uppdrag att på ett neutralt och sakligt sätt analysera vilken mätmetod som är mest effektiv, vilka kostnader som installation och underhåll innebär och vilka energibesparingar det kommer att leda till. Utifrån en sådan analys går det sedan att förtydliga för fastighetsägare när mätare ska installeras eller ej.

Att redan nu dra långtgående slutsatser om att regeringen har övergett tanken på individuell mätning och debitering innebär därmed att gå händelserna i förväg. Dessa slutsatser bygger på en felaktig föreställning om värmemätningens kostnader och energibesparande effekter och är en partsinlaga från de aktörer som motsätter sig energibesparingsåtgärder. De kostnadsberäkningar som lyfts fram som motargument bygger på inaktuella siffror som utgår från en föråldrad teknik och saknar relevans för den analys som Boverket kommer att göra.

– Med modern teknik kommer mätare och installation att kosta 2000-2500 kronor per lägenhet oavsett om det är i nyproduktion eller i en befintlig fastighet. Detta resulterar i att investeringen blir kostnadseffektiv redan vid en så låg besparing som 5 procent av uppvärmningsenergin. De utredningar som har gjorts på området visar en besparing på 10 till 20 procent, och återbetalningstider på 2-5 år” säger Joakim Pålsson, ordförande för Svensk Förening för Förbrukningsmätning av Energi.

Slutsatsen är därför att det är för tidigt att i detalj uttala sig om vilken effekt lagförslaget kommer att få. Tydligt är att regeringen avser att genomföra energibesparingsåtgärder så länge det finns tekniska lösningar som låter det göras på ett kostnadseffektivt sätt. Samtliga parter i debatten bör därför respektera den sakliga analys som ska göras av befintlig teknik och dess kostnadseffektivitet.

FLER ARTIKLAR ATT LÄSA...