Riskmatris för kritikalitetsklassning och riskhantering.
– Det finns mycket pengar att spara i en anläggning som håller hög driftsäkerhet, säger Peter Hallengren, tillförlitlighetsingenjör och projektledare på Midroc Project Management, tillika mannen bakom RBUS, Midrocs system för riskbaserad underhållsstyrning.
I riskbaserad underhållsstyrning utgår man från riskbilden när man prioriterar underhållsinsatser. Syftet är att genom en effektiv mix av avhjälpande och förebyggande underhåll undvika ständigt återkommande akuta underhållsåtgärder. Metoden innebär att man systematiskt går igenom en anläggnings utrustning, analyserar hur kritisk varje funktion är, och därefter gör en åtgärdsplan i form av ett underhållsprogram.
– En av fördelarna med arbetsprocessen är att drift- och underhållsavdelningen arbetar tillsammans, med driftsäkerhet som gemensamt mål. Annars är det inte ovanligt att alla jobbar på sin kammare och att den ena avdelningen inte vet vad den andra planerar att utföra, säger Peter Hallengren.
På Preems raffinaderi i Lysekil pågår i dag ett projekt där Midroc tillsammans med drift- och underhållsavdelningarna tar fram underhållsplaner för kritisk utrustning. Metoden har bidragit till ett mer likriktat underhåll med en tydligare ansvarsfördelning, där planerat underhåll kunnat samordnas. Det funktionsorienterade arbetssättet används även vid inmatning av planerna i underhållssystemet Maximo.
Anläggningstillgänglighet är produkten av funktionssäkerhet.
RBUS är funktionsorienterat och ser varje anläggning ur ett helhetsperspektiv. Systemet kan appliceras på vilken industri som helst oavsett bransch. Midroc ser ett ökat intresse från företagen att styra sitt underhåll ur ett riskperspektiv.
RBUS bygger på fyra delmoment:
Moment 1 går ut på att identifiera och koppla samman system, huvudfunktioner och komponenter i anläggningen. En funktion består av ett flertal komponenter som tillsammans utför en uppgift, att till exempel pumpa en vätska från A till B.
Moment 2 består av en kritikalitetsanalys. Här bedöms hur allvarlig konsekvensen blir vid ett specifikt funktionsbortfall. Kritikalitetsanalysen kan förklaras genom att jämföra med en bil; ratten skulle få en väldigt hög kritikalitetsklass då konsekvensen av ett funktionsbortfall är att man inte längre kan styra bilen. Om luftkonditioneringen slutar fungera gör inte det så mycket; bilen fungerar fint ändå. Enligt den principen kan man prioritera de olika funktionerna för att ta fram lämpligt underhållsprogram.
I Moment 3 utförs en underhållsanalys per funktion. Drift och underhåll beslutar gemensamt vilka underhållsåtgärder som ska utföras, vem som ansvarar och när det ska ske. På så sätt kan man samordna förebyggande underhåll utförda av flera discipliner, till exempel mekaniska arbeten och inspektioner, utan onödiga stopp. När alla komponenter i funktionen är genomgångna är underhållsplanen klar för implementering i företagets underhållssystem.
I Moment 4, riskinventering, identifieras de risker i anläggningen som hindrar, stör eller hotar verksamheten. Med hjälp av en riskmatris utifrån sannolikhet och konsekvens bedöms risknivån. Är risken hög bör orsaken utredas och en åtgärdsplan tas fram för att reducera risken till en tolerabel nivå. Metoden gör att man kan lägga rätt resurser i rätt tid på de kritiska funktionerna snarare än att lägga onödig tid på icke-kritiska funktioner.
Midroc Project Management arbetar i dag med RBUS som underhållsprocess på bland annat Preems raffinaderier, Skangass och Göteborgs Hamn.