Regeringen bejakar ett av Riksrevisionens förslag och ger därför Naturvårdsverket och Sveriges Geologiska Undersökning i uppdrag att ta fram en strategi för hantering av gruvafallet. Vidare anger regeringen att den har påbörjat ett arbete för att utreda och analysera förutsättningarna för nya modeller för kostnadstäckning av avhjälpande av skador från gruvavfall. Däremot anser regeringen inte att det behövs några lagändringar och vill inte se över miljöbalkens regler, trots att Riksrevisionen ser ett behov av detta. Inte heller vill regeringen att Bergsstatens prövning av bearbetningskoncession även ska innefatta kostnader för avfallshantering och efterbehandling.
– Med dagens mineralpolitik skär gruvnäringen stora hål i inte bara statens budget utan också i naturen – och detta sker helt lagligt. Vi välkomnar därför regeringens beslut att ta fram en strategi för gruvavfallet och utreda kostnadstäckningen av skadorna från gruvafallet. Det är ett steg framåt. Tyvärr duckar regeringen för det uppenbara behovet av att se över miljöbalken och mineralpolitiken i stort, säger Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen.
Gruvnäringen är Sveriges i särklass största producent av avfall. Trots att den står för mindre än en procent av landets BNP ger den upphov till 83 procent av avfallet (2012). Gruvor har en därmed stor miljöpåverkan. Naturskyddsföreningen anser att miljöaspekterna måste finnas med redan från start vid processen för en ny planerad gruvverksamhet.
– Gruvavfall är ett stort miljöproblem och synen på det är jämförbar med den som gällde hushållssopor för 50 år sedan. Det läggs helt enkelt på tipp. Det är inte hållbart, varken ekonomiskt eller miljömässigt. Det är dags för en tuffare prövning av gruvverksamheten, säger Jonas Rudberg, sakkunnig gruvor på Naturskyddsföreningen.