För tio år sedan intensifierade SISAB det skadeförebyggandearbetet. I dag arbetar man systematiskt med reduktion av skadegörelse.
-De stora vinnarna är våra elever och lärare, eftersom stora summor som förut gick till reparationer och återuppbyggnad nu istället kan användas till förbättring av befintliga lärmiljöer och nybyggnation av både förskolor och skolor, säger Olle Burell, Stockholms skolborgarråd tillika SISAB:s styrelseordförande.
-Det är ett mycket systematiskt bra arbete som har genomförts under många år och som har gett ett fantastiskt resultat. Det är en mängd olika åtgärder som är orsaken till detta. Bland annat uppkopplade termosensorer, och även så enkla åtgärder som städning av brännbart material runt våra skolor/förskolor, förklarar Claes Magnusson, VD SISAB.
Anledningen till det förändrade arbetssättet var att 2006 var ett dystert år i SISAB:s brandhistoria. SISAB:s försäkringsbolag fick betala ut 110 miljoner kronor.
Kostnaderna för att åtgärda större skador i en förskola eller skola efter en brand, eller att uppföra en helt ny byggnad för att ersätta en nedbrunnen, kan variera kraftigt. Varje projekt har unika förutsättningar men principen för försäkringsersättning är alltid densamma. Vid en oförutsedd händelse ersätter försäkringen motsvarande det som skadats, med avdrag för ålder och självrisk.
-För att kunna se tendenserna gällande stora brandskador har SISAB därför valt att utgå från försäkringsbolagskostnader. Skador som överstiger SISAB:s självrisk (30 prisbasbelopp, det vill säga cirka 1,3 miljoner kronor år 2016) är försäkrade hos Stockholm stads försäkringsbolag S:t Erik Försäkrings AB, berättar Barbro Johansson.