– Stora delar av riksbankens räntesänkningar har gått till bankernas vinster snarare än till hushållen. Därmed går syftet med räntesänkningen, att stimulera hushållens konsumtion, delvis förlorad, säger Daniel Liljeberg, chefekonom på Villaägarnas Riksförbund.

Åren före finanskrisen 2007-2008 uppgick bankernas nettomarginal (vinst), dvs. det överskott som uppstår efter att samtliga kostnader räknats bort till 0,2-0,3 procentenheter enligt Finansinspektionen. Vid samma tid pendlade bolåneräntorna mellan 4 och 6 procent vilket innebar att bankernas vinst uppgick till 5-7 procent av hushållens räntekostnader.

Sedan 2012 uppgår bankernas nettomarginal till 0,5-0,6 procentenheter enligt Finansinspektionen. Samtidigt är bolåneräntorna är betydligt lägre än före finanskrisen. Bankernas vinstandel av hushållens kostnader uppgår numera därför till 25-30 procent av hushållens räntekostnader.

I år väntas de fyra storbankerna göra en total vinst på över hundra miljarder kronor.

– Om vinsterna hade varit 10-15 miljarder lägre genom mer rimliga bolånemarginaler hade pengarna istället sparats och konsumerats av hushållen. Det hade skapat efterfrågan och tillväxt, vilket är syftet med Riksbankens penningpolitik. Nu uteblir den effekten, säger Daniel Liljeberg.