– Det är en fantastisk känsla att stå här idag, säger Christoph Quitmann. Vi har en bra bit kvar innan acceleratorn är installerad och alla strålrör är på plats men med den byggnad vi nu tar över, klar före utsatt tid, i linje med specifikationerna och under budget, är förutsättningarna de allra bästa.
– Jag ser fram emot att, tillsammans med alla medarbetare på MAX IV-laboratoriet, få välkomna forskarna om ett drygt år då vi inviger denna världsledande synkrotronljusanläggning här i Lund.
Bakgrund och kortfakta
MAX IV-laboratoriet är en nationell anläggning med Lunds universitet som värduniversitet. MAX IV-laboratoriets acceleratorer producerar röntgenstrålar av mycket hög intensitet och kvalitet. Nästan 1000 forskare från hela världen kommer varje år till labbet och använder röntgenstrålarna i vetenskaplig forskning för att göra det osynliga synligt. MAX IV-laboratoriet bygger just nu en ny anläggning vilken kommer att bli den mest briljanta röntgenkällan i världen när den öppnar för användare sommaren 2016. Drygt 1 000 forskare från Sverige och resten av världen kommer årligen till MAX IV-laboratoriet för att använda röntgenstrålningen producerad i elektronacceleratorn. De forskar inom bland annat fysik, kemi, geologi, ingenjörs- och materialvetenskap, strukturbiologi, medicin och nanoteknologi.
MAX IV, Sveriges största och mest ambitiösa satsning på forskningsinfrastruktur, blir världens ljusstarkaste synkrotronljusanläggning och kommer att ersätta det existerande laboratoriet som släcks ned i december 2015. Ungefär 180 personer är idag anställda vid laboratoriet och under de kommande åren ska ytterligare ett 50-tal personer rekryteras.
Finansiärer är Vetenskapsrådet, VINNOVA, Lunds universitet, Region Skåne samt Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, ett konsortium bestående av danska universitet och regioner, Finska Akademin och Estland.
I nuläget är 14 strålrör, de experimentstationer där forskningen bedrivs, finansierade och i olika stadier av färdigställande. Totalt kommer knappt 30 strålrör att kunna installeras på de två lagringsringarna samt i förlängningen av linjäracceleratorn. Fullt utbyggt kommer MAX IV-laboratoriet att kunna ta emot upp mot 2 500 forskare per år.
BYGGNADERNA – bakgrund och fakta
Lunds universitet handlade i mars 2010 upp en byggherre och hyresvärd till MAX IV-anläggningen genom en LOU-upphandling. Byggherren har till uppgift att uppföra, äga och förvalta anläggningen och Lunds universitet har förbundit sig att hyra anläggningen i 25 år. Wihlborgs och Peab vann gemensamt denna upphandling och har för detta ändamål bildat Fastighets AB ML4 som alltså är byggherre och därmed uppför och äger anläggningen.
Anläggningens utformning arbetades fram i samråd under 2010-2011 och byggstart inleddes i juni 2011. Gestaltningen har utarbetats av FOJAB Arkitekter, med huvudansvar för byggnaderna, och Snöhetta som ansvarat för landskapsarkitekturen. Totalt innehåller anläggningen ett 20-tal byggnadskroppar och ca 50 000 kvm BTA (Bruttototalarea).
Anläggningen har uppförts i etapper och i den första delen, med ett 10-tal byggnader, skedde inflyttning i oktober 2013. Hela anläggningen är nu färdigställd i god tid före 1 juni 2015 då det 25-åriga hyresavtalet börjar löpa. Tiden för genomförandet har kunnat kortas allteftersom byggnationen har flutit på. Första tillträdet för verksamheten MAX IV-laboratoriet att påbörja sitt montage av utrustning var i mars 2013.
Genomförandet av själva fastighetsprojektet har sysselsatt cirka 500 heltidstjänster fördelat på mer än 3000 personer. Som mest har det varit cirkaa 360 medarbetare inne på siten för det dagliga arbetet.
Miljöarbete
Projektet har sedan starten haft en hög miljöambition. Genom att kombinera flera olika kravnivåer och samla dem i projektets Miljöplan har projektet kunnat nå certifieringar enligt flera olika system. Målet med arbetet har dock inte primärt varit att nå höga klassificeringar utan att det ska bli väldigt bra. I projektet har därför t ex gjorts aktiva val att inte sätta in mätare där de inte tillför något i verksamheten även om det hade gett ett miljöpoäng till. Totalt sett har projektet, mycket tack vare ett stort engagemang från alla inblandade, nått upp till toppnivåer avseende miljöklassning.
Klassificeringar:
– Miljöbyggnad Guld (hela anläggningen)
– Green Building
– BREEAM –SE nivå Outstanding (design stage)
Projektet blev utsett att vara ett av fyra pilotprojekt i landet vid framtagandet av den svenska manualen för BREEAM och låg långt framme i arbetet och kunde tidigt vara med och bidra till utvecklingen av den nya manualen.
BREEAM-klassificeringen görs för kontoret. Men samma krav har gällt i miljöplanen för hela anläggningen. Det innebär att i verkligheten lever projektet upp till samma höga krav överallt.
Projektet har också drivit på miljöarbetet ytterligare ett steg genom att ställa samma klassificerings- och spårningskrav för installationer som görs för övriga byggmaterial. Det har hittills inte varit det gängse sättet att jobba i branschen och flera klassificeringssystem undantar till och med installationer från kravspecifikationerna.
Genom att sätta fokus på frågan har projektet t ex kunnat uppnå en helt PVC-fri byggnad där även alla installationer är inräknade.
MAX IV-anläggningen har fått pris på fastighetsmässan MIPIM I Cannes 2014 för bästa framtidsprojekt (ett pris för hela världen, alla byggnadskategorier) och i maj 2015 vanns priset för bästa Miljöbyggnad på Betonggalan i Malmö.
Slutbesiktning
Hela anläggningen, i den omfattning som beslutats löpande under projektet, är nu färdigställd. Slutmöte för besiktningen hölls fredagen 22 maj och då avrapporterade besiktningsgruppen 0 (noll) kvarvarande fel i entreprenaden. Samtliga teknikområden inräknade. Slutbeskedet från kommunen, som lämnar klartecken att samhällets krav på byggnaderna är uppfyllda, lämnades redan 30 april 2015.
Tillbyggnad
Så sent som i april vann en ny detaljplan laga kraft som tillåter en utbyggnad av den lilla ringen, byggnad D. Bygglov har nu erhållits även för denna del och beslut om genomförande har fattats. Denna tillbyggnad beräknas pågå t o m augusti 2016.
Budget
Budgeten för fastighetsinvesteringen har varit cirka 2,2 miljarder. Tack vare ett effektivt samarbete, bra projektering, ett mycket bra flöde i produktionen och att mängden störande inslag i projektet har kunnat hållas har nu slutsumman landat på strax under 1,9 miljarder. Självklart har även de låga ränte- och indexläget under genomförandet bidragit till en lägre total projektkostnad.