Kulturnämnden i Göteborgs stad har, efter förslag från Namnberedningen, fastslagit gatunamnen i Karlastaden. Beredningen har utgått från ”god ortnamnssed” samt de befintliga namnen i området och har därför döpt gatorna efter stjärnbilder. Varje stjärnbild och gatunamn har en egen historia och bakgrund.
Andromedagatan
Efter namnet på både en galax och en stjärnbild. I grekisk mytologi var Andromeda en prinsessa, dotter till Kefeus och Cassiopeja som alla fått ge namn åt stjärnbilder. Det var Poseidon som fäste Cassiopeja på himlavalvet och lät henne rotera runt Polstjärnan så att hon hängde upp och ner halva tiden, enligt myten.
Aurorastråket
Efter norrsken. På latin aurora borealis. I svensk folktro var norrskenet ett varsel med förebud om krig eller svår kyla. I den romerska mytologin är Aurora morgonrodnadens gudinna som öppnar österns portar så att solens två- eller fyrspända vagn kan komma fram.
Callistotorget
Efter Jupiters näst största kända måne, Callisto. Upptäcktes av Galileo 1610 och har sitt namn efter Zeus älskarinna. Zeus hustru hämnades genom att förvandla Callisto till en björn och placera henne på himlavalvet som Stora Björn.
Cassiopejagatan
Efter stjärnbilden Cassiopeja. Den är en av de 88 fastställda moderna stjärnbilderna. Stjärnbilden bildar ett W. Enligt myten var det Poseidon som fäste Cassiopeja på himlavalvet och lät henne rotera runt Polstjärnan så att hon hängde upp och ner halva tiden.
Karlavagnstorget
Efter asterismen – ett mönster av stjärnor som inte bildar en officiell stjärnbild – Karlavagnen. De sju ljusstarkaste stjärnorna är en del av Stora Björnen. Stora Björnen är en av de 88 moderna stjärnbilderna som erkänts av den Internationella Astronomiska Unionen. Karlavagnen, karlarnas vagn, har sin syster i stjärnbilden Lilla Björnen eller Lilla Karlavagnen. På latin Ursa Minor där ursa betyder björnhona. Alltså kvinnornas vagn. Polstjärnan är en del av Lilla Karlavagnen. Fortsätter man med blicken norr ut på stjärnhimlen från Lilla Karlavagnen når man först Cassiopeja och sedan Andromeda.
Kuskens Gata
Efter stjärnbilden Kusken (Auriga på latin) som är en av de 88 moderna stjärnbilderna. Den identifierades redan på hundratalet efter Kristus. Två av stjärnorna i Kusken är dubbelstjärnor. Capella är den ljusstarkaste stjärnan i Kusken och norra stjärnhimlens ljusstarkaste stjärna. Capella associeras med mytologins get Amalthea. Hon gav sin mjölk till den nyfödde Zeus. Amalthea är även namnet på en av Jupiters månar.
Liberagatan
Efter Libera, Libers hustru, som var både växtlighetens och fruktsamhetens gudinna i den romerska mytologin.
Lodjursstråket
Efter stjärnbilden Lodjuret. På 1690-talet ville en astronom täppa till luckan mellan stjärnbilderna Stora Björnen och Kusken. Konstellationen av ljussvaga stjärnor formar en sicksack-linje. Den fick namnet lodjuret eftersom man måste ha så god syn som ett lodjur. Lodjuret eller Lynx (lat) är en av de 88 erkända moderna stjärnbilderna.