Upplåningen i räntebärande värdepapper minskade under december med 152 miljarder kronor och uppgick vid utgången av månaden till 7 624 miljarder kronor. Minskningen berodde till störst del på förfall och återköp i obligationer men också på grund av att kronan förstärkts mot euron, dollarn och pundet.
Den utestående långfristiga skulden minskade med 107 miljarder kronor under december. Större delen av minskningen uppmättes hos bostadsinstitut, banker och icke-finansiella företag men upplåningen i långfristiga värdepapper minskade hos samtliga sektorer. Obligationer denominerade i svenska kronor stod för 23 miljarder kronor av minskningen, nästan uteslutande emitterade av bostadsinstitut. Upplåningen i obligationer denominerade i euro minskade med 55 miljarder kronor under december, varav 17 miljarder beror på växelkursförändringar och resterande 38 miljarder är nettosumman av nyemissioner, förfall och återköp. Den långfristiga upplåningen i euro minskade hos icke-finansiella företag med 34 miljarder kronor och hos banker med 17 miljarder kronor. Värdet på obligationer denominerade i dollar minskade med 17 miljarder kronor trots nyemissioner till ett värde av 1 miljard kronor netto, till följd av att även dollarn sjunkit i värde gentemot kronan under december. Minskningen märks främst i banksektorn där upplåningen i dollar är som störst.
Den kortfristiga upplåningen uppgick till 1 248 miljarder kronor vid utgången av december, vilket innebär en minskning med 45 miljarder kronor sedan föregående månad. Värdet på upplåningen i penningmarknadsinstrument denominerade i dollar minskade med 86 miljarder kronor, varav nettoförfall står för 81 miljarder och växelkursförändringar för 5 miljarder. Nettoförfallen var störst i banksektorn där de uppmättes till 69 miljarder kronor, följt av sektorn Övriga monetära finansinstitut där nettoförfall i dollardenominerade penningmarknadsinstrument uppmättes till ett värde av 9 miljarder kronor.
Penningmarknadsinstrument denominerade i svenska kronor ökade med 18 miljarder kronor, framförallt till följd av en ökning i riksbankscertifikat. Den kortfristiga upplåningen i pund ökade med 13 miljarder kronor och i euro med 8 miljarder kronor, främst till följd av nettoemissioner i banksektorn.
Källa: SCB