Handelsbanken: Överdriven oro för stigande räntor

av Admin

Den ekonomiska återhämtningen fortsätter och optimismen är stor.
”BNP i Sverige är nu högre än innan pandemin och framöver räknar vi med högre tillväxt än normalt”, säger Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman. Flaskhalsar och leveransproblem som uppstått i pandemins kölvatten har inneburit stigande priser, och förväntningar om högre räntor.

”Jag tycker att både inflationsriskerna och förväntningarna på högre räntor är överdrivna”, säger Christina Nyman och fortsätter:
”Men vi ser framför oss att både energipriser och räntor kommer att svänga mer framöver, mot bakgrund av klimatomställning och nedtrappning av centralbankers krisåtgärder”.

Världsekonomin i pandemins kölvatten

I de flesta utvecklade ekonomier håller restriktionerna på att hävas, vilket lättar trycket på tjänstesektorn. Den snabbt ökande efterfrågan har lett till problem i leverantörskedjor och det kommer ta tid innan efterfrågan och utbud är i balans. Det hänger till stor del samman med hur snabbt varukonsumtionen faller tillbaka från pandemins förhöjda nivåer. Energikrisen underblåser dessutom inflationsoron och utbudsproblemen.
”Vi räknar med att global BNP ökar med 5,7 procent i år och 4,6 procent nästa år för att därefter återgå till en mer normal tillväxt på 3,7 procent. Just nu skyms sikten av pandemins efterverkningar. Men någon stagflation, det vill säga hög inflation och låg tillväxt, ser vi inte framför oss”, säger Christina Nyman.

 

Höga energipriser hotar gröna omställningen – hushåll behöver energibuffert 

Den gröna omställningen har de senaste åren haft medvind, det folkliga stödet för fler klimatåtgärder har varit stabilt, näringslivet är med på tåget och investerare styr kapital mot grön energi. Energikrisen som sveper över världen visar dock på sårbarheten i klimatomställningen. Höga energipriser och instabil energitillförsel riskerar att leda till minskat stöd för klimatomställningen bland både allmänhet och näringsliv. Den gröna omställningen måste kombineras med en energipolitik som säkerställer stabil energitillförsel och att utsatta hushåll kompenseras för höga och instabila energipriser för att det inte ska bli omfattande bakslag i omställningen.

I september var energipriserna cirka 15 procent högre än normalt. Om priserna svänger upp och ner i den storleksordningen betyder det att utgifterna för energi varierar med cirka 700 kronor per månad, upp och ner, för ett hushåll på fyra personer.

”Hushåll kan behöva skaffa sig en större sparbuffert för ökade variationer i energikostnader”, säger Christina Nyman.

 

Fortsatt hög svensk tillväxt

Svensk BNP är nu högre än före pandemin och vi räknar framöver med högre tillväxt än normalt. Hushållens konsumtion driver återhämtningen, när allt fler återvänder till butiker, restauranger och nöjen. En ovanligt stor del av hushållens inkomster går till sparande och vi ser framför oss att konsumtionen gradvis återtar mark och sparandet normaliseras. Pengarna som lagts på hög under pandemin ger stöd till bostadsmarknaden, där byggandet ökar.
”Den höga byggtakten innebär att underskottet av bostäder minskar. Trots det är vår prognos att bostadspriserna fortsätter upp 2022, med nära 5 procent, för att sedan bromsa in ytterligare”, säger Christina Nyman.

 

Jobbannonserna ökar rekordsnabbt och sysselsättningen stiger 

Näringslivets investeringar ökar starkt och arbetsmarknadsläget har förbättrats under året, men vi ser att företagen rapporterar ökad svårighet att hitta personal. Det tror vi främst hänger samman med att det tar tid att anställa, inte minst när många branscher samtidigt på kort tid vill öka sin arbetsstyrka. Historiskt har höga bristtal i regel varit en indikator på att det blir en stark sysselsättningsutveckling snarare än att ekonomin är på väg in i en överhettningssituation med kraftigt stigande löner.
”Vi räknar med att arbetslösheten i slutet av 2023 är tillbaka på de nivåer som rådde före pandemin”, säger Christina Nyman.

 

Energipriser höjer inflationen nu – men måttligt därunder

Inflationen når 3,2 procent i november – den högsta takten på mer än tio år. Utvecklingen drivs till största del av energipriserna, inte ett växande inflationstryck i ekonomin. Att döma av marknadsprissättningen, så kommer både elpriset och oljepriset att sjunka framöver. Därmed dyker inflationen igen, under 1,5 procent i slutet av 2022. Först under 2023 räknar vi med att inflationen börjar stiga varaktigt. Men läget är svårbedömt och det finns en risk att den högre inflationen biter sig fast längre.

 

Centralbanker börjar gå i olika takt men siktar på att trappa ner stimulanserna

Medan Norges Bank redan har börjat höja styrräntan kommer Federal Reserve, enligt vår prognos, att vänta till 2023. Samtidigt tror vi ECB kommer att hålla räntan på nuvarande nivå åtminstone fram till 2024. På de finansiella marknaderna har räntor stigit på förväntan om mindre expansiv penningpolitik. Vi tror att ränteförväntningarna är för högt ställda i nuläget och att centralbankerna kommer att gå sakta fram, men man kan vänta sig större svängningar på de finansiella marknaderna när centralbankerna börjar backa ur krispolitiken.

Riksbanken ser sannolikt de obekvämt höga utfallen som en övergående topp, i likhet med vår egen inflationsprognos.
”Därmed räknar vi med en försiktig nedtrappning i stimulanserna. Styrräntan tror vi de kommer hålla oförändrad på noll procent åtminstone fram till 2024. Men i november kommer de nog signalera en räntehöjning under 2024”, säger Christina Nyman.

FLER ARTIKLAR ATT LÄSA...