Svenska Retursystem har jämfört livscykelanalyserna för returpallar av plast med motsvarande pallar av trä. Jämförelsen visar att returpallarna av plast är betydligt bättre för miljön än träpallar.
– Resultatet utmanar den rådande sanningen om att förnybara råvaror alltid är ett bättre val för miljön. Livscykelanalyserna visar att pallar tillverkade i slitstark plast som kan användas om och om igen under många år är bättre för miljön än pallar av trä som eldas upp efter att de använts ett fåtal gånger, säger Anna Elgh, vd på Svenska Retursystem.
-Att returpallen är bättre för miljön beror framför allt på att den har en betydligt längre livslängd, att den kan repareras och att den återvinns när den är helt uttjänt. En returpall har en beräknad livslängd på 15 år, jämfört med en träpall som håller i 1-2 år. Returpallen väger också 10 kg mindre än träpallen, vilket ger en lägre bränsleförbrukning vid transport.
Mer om livscykelanalyserna
Livscykelanalyserna för returpallen (Helpall grå) och för EUR-pallen är framtagna av mastersstudenter från civilingenjörsprogrammet energi-miljö-management på Linköpings Universitet, och har verifierats av RISE, Research Institutes of Sweden.
Inom metoden för livscykelanalyser finns det olika sätt att se på förbränning av träråvara. I rapporten har man valt att jämföra enligt både GWPbio-metoden och beräkning för klimatneutralitet* för biomassa. Returpallen har en lägre miljöpåverkan än EUR- pallen, oavsett vilket sätt man väljer att räkna på.
-När vi gör beräkningen enligt GWPbio-metoden blir returpallens CO2-påverkan 61 procent lägre än träpallens. I GWPbio tar man hänsyn till tidsaspekter och naturens upptag av CO2. Många forskare använder denna metod och vi anser att den är mer rättvisande. Den skog vi har är så pass värdefull för vårt klimat att vi inte kan använda den till produkter som är så kortlivade att ny skog inte hinner växa upp.
-Om vi räknar med metoden för klimatneutralitet blir returpallens CO2-påverkan 10 procent lägre än för träpallen. Med klimatneutralitet menar vi att upptaget av koldioxid under biomassans livstid antas vara lika stort som utsläppet av koldioxid vid förbränning av samma biomassa. Utsläppet av koldioxid vid förbränning kvittas mot upptaget och antas då vara noll, säger Anna Elgh, vd på Svenska Retursystem.