De senaste åren har frågan om radon i landets skolor fått allt större uppmärksamhet. Statistik baserad på radonmätningar som genomförts mellan år 2017 och 2020 har också visat att 40 procent av svenska skolor har ett eller flera utrymmen med radonhalter över referensnivån 200 Bq/m3. Den statistiken bekräftar samtidigt vikten av att fler skolor gör uppföljande radonmätningar som visar årsmedelvärdet under arbetstid.
I dagarna har Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) presenterat en ny vägledning för radonmätning i skolor och förskolor. Radonovas expert på arbetsplatsmätningar Johan Olsson har läst vägledningen och är övertygad om att den kommer att ha en viktig och positiv inverkan på arbetet med radon i skolmiljö. Vi har ställt några frågor till Johan som här ger sin syn på vägledningen.
Vad är ditt intryck av SSM:s nya vägledning för radonmätning i landets skolor?
Det är väldigt positivt att det nu finns en vägledning som är i samklang med den aktuella metodbeskrivningen för arbetsplatser. Vägledningen beskriver tydligt att metodbeskrivningen för arbetsplatser ska användas vid uppföljande radonmätningar. Den nya vägledning kommer förhoppningsvis också att skapa en större jämlikhet mellan olika kommuner sett till kraven som ställs på radonmätning i skolor. Min förhoppning är att kommuner som inte kommit så långt i sitt arbeta med tillsynen av skolor nu har tydligare riktlinjer för hur radon ska mätas och redovisas. Jag hoppas och tror att det kommer bidra till att elever och personal på Sveriges skolor ska känna sig trygga i att det inte förekommer förhöjda radonhalter i skolan under arbetstid.
Vad är nytt jämfört med tidigare?
Som jag ser det är den största skillnaden att uppföljande radonmätningar ska genomföras med elektroniska instrument i stället för med korttidsdosor och att man följer samma procedur som för arbetsplatser om radonhalterna ligger över referensvärdet 200 Bq/m3.
Beskriv varför det är viktigt?
Radonhalten i en skola kan precis som på andra arbetsplatser skilja mycket under och utanför verksamhetstiden. Därför är det viktigt att radonsänkande åtgärder är baserade på de radonhalter som elever och personal utsätts för (korrigerat årsmedelvärde under arbetstid) så att åtgärder som kostar i el och energi inte utförs i onödan. Den aspekten har heller aldrig varit viktigare än nu.
Finns det någonting som ofta underskattas eller missas vid radonmätningar i skolor?
Generellt sett är skolorna duktiga på att mäta radon där eleverna vistas men vi ser ofta en avsaknad av mätningar i de lokaler där personalen på skolan tillbringar en betydande del av sin arbetstid. Den nya vägledningen ger ett bättre stöd i hur detta ska hanteras.
Som expert på radonmätning, vad är ditt råd till skolor och förskolor som behöver genomföra en mätning?
Börja med att genomföra en noggrann långtidsmätning som inkluderar både elev- och personalutrymmen. Genom en bra kartläggning av radonhalterna blir det enklare att vid behov genomföra uppföljande mätningar med elektroniska instrument samtidigt som man med säkerhet kan identifiera var man har låga respektive höga radonhalter. Om det behöver vidtas åtgärder för att sänka radonhalten är det viktigt att övervaka radonhalterna med radonsensorer som mäter radonhalterna kontinuerligt. Då kan man över tid säkerställa att åtgärderna fungerar och att radonhalterna håller sig under referensvärdet. Sensorerna kan även användas för att optimera ventilationssystemet och därmed bidra till att sänka energiförbrukningen och kostnaderna för el.
Saknar du någonting i den nya vägledningen?
Jag tycker att Strålsäkerhetsmyndigheten har gjort ett bra jobb med att hålla vägledningen enkel och tydlig, det finns i det här läget ingenting som jag saknar i den.
För mer information om radon och radonmätning besök https://radonova.se