Hemmets trygga vrå är för de allra flesta en plats för lugn och avkoppling. Men vad skapar egentligen otrygghet i bostaden? SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB:s nya rapport undersöker vilka faktorer som kan bidra till en känsla av otrygghet. SBC har även tagit tempen på hur föreningar runt om i landet jobbar med trygghetsfrågor och vilka säkerhetsåtgärder som toppar bostadsrättsägares önskelista.
I rådande pandemi spenderar svenskarna allt mer tid hemma. Och även om hemmet för de allra flesta är synonymt med trygghet så finns det flertalet faktorer som kan skapa en känsla av otrygghet i den egna bostaden. Detta framgår i årets upplaga av Sveriges Bostadsrättsrapport. Rapporten visar att närmare hälften uppger att obehöriga i trapphuset är den faktor som i högst utsträckning kan bidra till otrygghet. Tätt därefter kan ett otryggt närområde skapa obehag för många. Det uppger drygt fyra av tio. De som i störst utsträckning menar att ett otryggt närområde kan påverka dem negativt är yngre i åldersgruppen 18–30 år.
– Obehöriga i trapphuset är ett exempel på problem som föreningar kommer att behöva arbeta aktivt med framöver. Här handlar det om enkla medel som inte behöver kosta mycket pengar. Exempelvis bör styrelsen se till att det finns rutiner för hur ett starkt skalskydd bibehålls, genom bland annat regelbundet byte av portkod och kontroll av fastighetens yttre delar så som fönster och dörrar, säger Johan Lundin, Marknadsområdeschef på SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB.
På frågan om hur föreningen arbetar med säkerhet går åsikterna isär. En tredjedel anser att den egna föreningen i hög eller mycket hög utsträckning jobbar med frågor rörande de boendes säkerhet. Samtidigt är det hela 23 procent som inte vet om frågorna diskuteras. Närmare hälften av styrelsemedlemmarna menar att de faktiskt jobbar aktivt med detta, något enbart tre av tio medlemmar utanför styrelsen håller med om.
– Att inte ha koll på hur föreningen jobbar med frågor som rör trygghet är något som i grund och botten beror på kommunikationsbrist mellan styrelsen och medlemmarna. Arbetet med säkerhetsfrågor handlar inte minst om att informera de boende kring vad styrelsen faktiskt gör. Upplys de boende genom exempelvis informativa månadsutskick eller på stämman. Se även till att skapa engagemang och delaktighet i säkerhetsarbetet. Genom en god grannsämja och kännedom om vilka grannar man har kan föreningens medlemmar enklare hålla varandra om ryggen och uppmärksamma avvikelser, säger Johan Lundin, Marknadsområdeschef på SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB.
Kamerabevakning i topp bland önskade säkerhetsåtgärder
När det kommer till vilka säkerhetsåtgärder svenskarna skulle kunna tänka sig att implementra i anslutning till boendet önskar en tredjedel kamerabevakning. Tätt därefter kommer brandsläckare i fastigheten samt belysning med sensorer, något som 26 respektive 25 procent uppger. Portvakt och mindre växtlighet eller fri syn är däremot mindre önskvärda säkerhetsåtgärder.
Topplista: Detta kan få svenskarna att känna sig otrygga i sin bostad
1. Obehöriga i trapphuset 44 %
2. Otryggt närområde 42 %
3. Otrevliga grannar 33 %
4. Dålig belysning 23 %
5. Högljudda grannar 20 %
Om Sveriges Bostadsrättsrapport 2020
Sveriges Bostadsrättsrapport 2020 baseras på en statistiskt säkerställd undersökning genomförd av Ipsos NORM på uppdrag av SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB. I undersökningen har 1 000 bostadsrättsägare i åldrarna 18 till 65 år gett sin syn på svenska bostadsrättsföreningar utifrån ett ekonomiskt, juridiskt samt säkerhets- och digitaliseringsperspektiv. Undersökningen genomfördes under januari 2020 i form av en webbenkät.