I boken ”150 år med Stockholm” skildrar författaren Jan Jörnmark tillsammans med fotografen Annika von Hausswolff huvudstadens utveckling sedan industrialismens genombrott. Boken, som är resultatet av ett flerårigt arbete, är skriven i samband med att Fastighetsägarna Stockholm firar 150 år under 2020.
1870 bildades Stockholms Fastighetsegareförening när ett antal fastighetsägare bestämde sig för att göra något åt stadens stora avfallsproblem. I år firar organisationen, numera Fastighetsägarna Stockholm, 150 år och boken är skriven med anledning av jubileet. I boken beskrivs faktorerna bakom Stockholms utbredning från 1870 fram till idag. Den berättar om hur platser som Katthavet, Packarplatsen och Träskrännilen fick ge plats åt den moderna staden. Boken placerar också staden i ett sammanhang, genom att tydliggöra hur globala och nationella samhällstrender ständigt påverkar och hur ekonomiska realiteter och regleringar av olika slag har satt sitt tydliga avtryck på staden.
– ”150 år med Stockholm” är ett väldigt gediget verk med källmaterial som inte visats upp på det här sättet tidigare. Med hjälp av duktiga arkivarier och kulturgeografen Patrik Sjöberg har vi jämfört kartor över Stockholm från år 1880–2014. Genom att addera infrastrukturens utbyggnad visar boken svart på vitt hur staden växt fram. Det är unikt, säger författaren Jan Jörnmark.
Boken är den första i sitt slag som skildrar Stockholms utveckling som ett kontinuerligt utvecklings- och investeringsprojekt. Ingen annan stad i Europa har växt så mycket som Stockholm under de senaste 10–15 åren. Ingen annan svensk stad har växt så mycket som Stockholm de senaste 30 åren.
– Det hade varit möjligt att fylla en jubileumsbok med historier om enskilda byggnader och framåtsyftande fastighetsägare, men det vi ville försöka möjliggöra var att få till en diskussion om hur och varför det blev som det blev. Och vad vi kan lära oss av det framåt. Och den bok som Jan Jörnmark skrivit och tillsammans med Annika von Hausswolff tagit bilder till, skulle jag vilja påstå är en bok som verkligen inte skrivits förut och som just ger det perspektivet, säger Oskar Öholm, vd Fastighetsägarna Stockholm.
Boken har delats in i olika delar som tillsammans ger en bild av hur staden formats över tid.
- Den nya storstaden (1870–1942) tar bland annat upp den snabba expansionen av den klassiska kvartersstaden, de privata entreprenöriella företagens genombrott samt dynamiken mellan Stockholm och förorterna.
- Hyresregleringens tid (1942–1970) belyser en period som kom att domineras av exempelvis starkare regleringar och ett hyperfunktionalistiskt förortsbyggandet såsom t.ex. Vällingby. En skillnad från föregående period är att det nu i allt större utsträckning var kommunala och statliga aktörer som byggde.
- Återhämtningen (1970–2020) tar upp ett mer avreglerande skede med bland annat ett ökat villabyggande. De senare decennierna innebar även en återkomst av den traditionella staden och en stark cityrenässans – där tidigare industriområden förvandlats till nya stadsdelar som t.ex. Liljeholmen.
– Vill man hitta en nyckel till Stockholms utformning ska man läsa om sammanlänkningen av Sveavägen och Kungsgatan i boken. Det skeendet, som ägde rum runt 1910–1915, gjorde att ett nytt centrum skapades runt Hötorget. Det i sin tur ledde så småningom fram till Norrmalmsregleringen på 50- och 60-talen. Det är värt för varje stockholmsintresserad person att läsa mer om, säger Jan Jörnmark.
Jan Jörnmark är docent i ekonomisk historia. Han har skrivit och fotograferat ett stort antal böcker om städer och globaliseringen. Jörnmark är medlem av Ingenjörs- och Vetenskapsakademien.
Annika von Hausswolff är fotograf och har haft ett stort antal utställningar både nationellt och internationellt. Hon är även adjungerad professor i fotografisk gestaltning vid Göterbogs universitet och medlem av Konstakademien.
Jörnmark och von Hausswolff tilldelades 2011 Sveriges Arkitekters Kritikerpris.