Tidningarnas ledarsidor, med Svenska Dagbladet i toppen, dominerar svensk bostadsdebatt. Det visar en ny rapport från Boinstitutet som har analyserat opinionstexter om bostadsfrågan i traditionella medier under ett års tid.
-Det vi läser formar vår bild av verkligheten och i slutändan politiken. Därför är det relevant att studera, och problematisera vem som sätter dagordningen och tonen i debatten. Det menar Moa Andersson, verksamhetsledare för Boinstitutet.
Undersökningen, som är framtagen av Tyréns, visar att tidningarnas egna opinionstexter står för nära hälften (45 %) av alla artiklar, samt att en övervägande majoritet av dessa opinionstexter (71 %) består av ledare. Inom den opinionsbildande journalistiken anses Svenska Dagbladet ha betydande inflytande över samtalet. Mest förekommande avsändaren bland riksdagspartier är Vänsterpartiet, tätt följt av Socialdemokraterna och Moderaterna. Bland intresseorganisationer utmärker sig Hyresgästföreningen som den mest förekommande avsändaren, följt av Svenska Bankföreningen.
Bostadsbristen bland unga i fokus
Ungas ekonomiska villkor och de hinder gruppen möts av, när de önskar hyra eller köpa en bostad, är den fråga det skrivits mest om under året, följt av bristen på hyresrätter och reaktioner på det införda amorteringskravet. En problemställning som har varit genomgående under hela perioden är hushållens skuldsättning och införda kreditrestriktioners påverkan på bostadsmarknaden.
-Det är glädjande att ungas villkor ligger högt på agendan, samtidigt beklagligt att det inte tycks hjälpa. Än så länge har vi sett väldigt lite av konkreta krafttag för underlätta för unga på bostadsmarknaden. I någon mån tror jag unga, liksom andra utsatta grupper används som slagträ i debatten, grupper som själva sällan kommer till tals, säger Moa Andersson.
Ideologiskt vinklad debatt om upplåtelseformerna
Undersökningen visar att det saknas en gemensam problembild för upplåtelseformerna i debatten, trots att de existerar i en gemensam kontext, påverkar varandra och delar utmaningar. Analysen pekar också på en tydlig ideologisk vinkling, där majoriteten av opinionstexterna på ett eller annat sätt positionerar sig gentemot hyresrätten som upplåtelseform.
Vidare pekar undersökningen på att bostadsrätt och ägt boende i debatten anses vara en boendeform för normalinkomsttagare, medan hyresrätten omnämns som en boendeform för låginkomsttagare. Hyresrätten, till skillnad från bostadsrätt och ägt boende, anses också i hög grad vara ett politiskt verktyg i första hand. Hyresrätten förväntas kunna lösa utmaningar kopplade till samhällsfrågor såsom segregation och etablering av nyanlända.
-Det är anmärkningsvärt att det är så få opinionstexter som lyfter förbättringsförslag som gynnar alla bostadsformer. Ska vi få en långsiktigt hållbar bostadspolitik behöver vi se till helheten och arbeta för en mix av bostäder som ger alla människor möjlighet till ett tryggt hem, säger Moa Andersson.
Här kan du läsa och ladda ned rapporten