Kostnaderna för plastskräpet ökar lavinartat i världen

av Admin

Det globala plastskräpet som sprids till haven uppskattas att tredubblas från 11 miljoner till 29 miljoner ton år 2040. Kostnaderna för att tackla effekterna från ett års plastproduktion (2019) beräknas till gigantiska 32 000 miljarder kronor under plastens livscykel. Det motsvarar Indiens hela BNP, visar en ny rapport från WWF.

Plastskräpet i haven beräknas att tredubblas från 11 miljoner till 29 miljoner ton per år. Foto: Richard Carey WWF

Kostnaderna för plastavfallet riskerar att fördubblas till 71 000 miljarder kronor om tjugo år, enligt WWF-rapporten.

–Priset för samhället, miljön och ekonomin för att tackla plastavfallet är minst 10 gånger högre än marknadspriset på jungfrulig plast, vilket är skrämmande och helt orimligt, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på WWF.

Det växande plastberget är ett globalt problem inget land kan lösa själv utan kräver samarbete och gränsöverskridande lösningar. Konkreta åtgärder krävs både på regerings-, producent- och konsumentnivå, menar WWF.  Över 2 miljoner människor och ett 80-tal företag har undertecknat ett upprop för att få stopp på spridningen av plastavfall.

–Glädjande nog har stödet ökat för ett globalt avtal som ska tas upp på ett FN-möte i i februari 2022 och 119 länder är redan nu positiva. Det blev klart under det ministermöte om plast som hölls i Geneve i dagarna. WWF jobbar för att stoppa utsläppen av plast till miljön och få en 100-procentig återvinning och återanvändning av plastavfallet senast 2030, säger Inger Näslund, senior havsexpert på WWF.

WWFs rapport “Plastics: The cost to society, environment and the economy” visar hur svaga lagar, felriktade incitament, lågt pris på jungfrulig plastråvara och brist på system för återvinning- och avfallshantering bidrar till ökad konsumtion av ny plastråvara och därmed växande avfall. Statistiken bygger på kända data om kostnader för allt från råvaruutvinning till omhändertagande av plastavfall.

Konsumtionen beräknas dubbleras från dagens omkring 300 miljoner ton till 600 miljoner ton 2040. Varje år läcker cirka 11 miljoner ton plastskräp till haven – och beräknas tredubblas till 29 miljoner ton år 2040 om vi fortsätter som nu.

Cirka 99 procent av plastens råvaror kommer från olja och fossil energi, så kallad jungfrulig plast. Utsläppen av växthusgaser för plasten under dess livscykel beräknas motsvara 20 procent av hela den globala koldioxidbudgeten, vilket påskyndar klimatkrisen.

Fakta: Marint skräp återfinns i alla världens hav – cirka 11 miljoner ton läcker till haven varje år. Det mest kommer från land och en mindre del från sjöfart och fiske. Den största andelen sjunker relativt snabbt och hamnar på havsbotten. Resten deponeras på världens stränder eller finns kvar i det öppna havet. Dokumenterade skador finns på hela 270 marina arter som fastnat i plastskräp eller förlorade fiskenät, så kallade spökgarn. Mikroplasterna drabbar både människor och havslevande djur. År 2050 räknar forskarna med att nio av tio sjöfåglar kommer att ha ätit plast.

EU genererar årligen omkring 26 miljoner ton plastavfall. Energiutvinning är det vanligaste sättet att omhänderta plastavfall. Cirka 30 procent återvinns medan 25 procent hamnar på soptippen. EUs plaststrategi är att samtliga delar av ländernas plastförpackningar ska kunna återanvändas eller återvinnas och minska förbrukningen av engångsplast och användningen av mikroplaster, tex i kosmetika.

WWFs plastupprop här: https://wwf.panda.org/act/take_action/plastics_campaign_page/

FLER ARTIKLAR ATT LÄSA...