Energibesparingar kan ge sämre hälsa
Energibesparingar på arbetsplatser kan kosta i form av försämrad hälsa hos dem som jobbar i huset. I bostäder verkar det dock vara fukt och mögel som ger mest problem. Det visar två nya studier som presenteras på Allergistämman 2012 i Göteborg.
Ur ett klimat- och hållbarhetsperspektiv är det viktigt att energianvändningen i byggnader minskar, men det bör göras på ett sådant sätt att inte innemiljön försämras. Dagens krav på energieffektivisering resulterar bl.a. i tätare hus, tjockare och mer välisolerade väggkonstruktioner och nya värme- och ventilationslösningar. En tjockare väggkonstruktion kan ha större risk för fuktpåverkan och mögelväxt om kondensfukt eller vattenläckage kommer in i väggen. Tätare konstruktioner kan leda till sämre luftomsättning i byggnader med i huvudsak självdrag.
I ett projekt i södra Sverige har energimätningar genomförts i olika typer av arbetsplatsbyggnader i samband med energideklarationer och kartläggning av möjligt energisparande. Totalt omfattade studien 46 byggnader och 2424 besvarade ett frågeformulär. Av dessa var 29 skolor och 3 förskolor, och 14 andra typer av byggnader (bl.a. kontor och vårdhem).
När det gäller de 32 skolbyggnaderna (29 skolor och 3 förskolor) var medelenergianvändningen för uppvärmning 121 kWh/ m2 och år. I genomsnitt använde skolorna 26 kWh/m2 elektricitet per år (ej för uppvärmning). Det var stora skillnader i energianvändning, både för uppvärmning och el, mellan byggnaderna. Ju mer energi man använde för uppvärmning, desto bättre mådde personalen, dvs. man hade mindre sjuka-hus-symptom (ögon-, näsa, halsproblem, huvudvärk, trötthet). Om skolorna däremot förbrukade mer elektricitet (ej för uppvärmning) så hade personalen mer sjuka-hus-symptom och även mer astma. Anmärkningsvärt är att de nyare byggnaderna använde mer energi, både för värme och el.
Slutsatsen blir att energibesparingar gällande uppvärmning (som det finns EU-direktiv och svenska direktiv om) faktiskt kan ge hälsoproblem. Det är däremot bra att minska elförbrukningen, som står för en liten andel av energiförbrukningen, i arbetsplatsbyggnader.
I en annan studie inom projektet ”Hälsomässigt Hållbara Hus” i Stockholms flerbostadshus, med svar från 472 hus med 7 554 lägenheter, undersöktes hur energi för uppvärmning (kWh/ m2) tillsammans med olika faktorer kopplade till byggnadens design, förvaltning, brukande, samt individ och hushåll, påverkar hälsan bland vuxna. Resultatet visar bl.a. att när hänsyn tas till alla dessa faktorer samtidigt, framkommer inget samband mellan energianvändning för uppvärmning och läkardiagnostiserad astma och allergi, självrapporterad hösnuva eller eksem. De faktorer som hade starkast samband med dessa hälsobesvär var om den boende registrerat hög luftfuktighet eller mögellukt eller registrerad fukt- och/eller vattenskada i lägenheten.
Slutsatsen blir att det är viktigt att kvalitetssäkra nya tekniker för energieffektivisering i bostäder så att fukt inte uppstår och att fukt i lägenheterna tas om hand på ett bra sätt. Energieffektiviseringens konsekvenser måste således noggrant följas upp för att säkerställa en god innemiljö och hälsa.
Studierna presenteras under Allergistämman 2012 i Göteborg under seminariet Minskad energianvändning i byggnader – ett hot för dem med astma och allergi? Det äger rum på torsdagen den 22 november kl 11.15-12.15 på Svenska Mässan. Läs mer om programmet på www.allergistamma.org
För mer information, var god kontakta
Arbetsplatsstudien: Dan Norbäck, docent, Arbets- och Miljömedicin, Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet, mobiltelefon: 0708-10 88 49, e-post: dan.norback@medsci.uu.se
Bostadsstudien: Med Dr Karin Engvall, Arbets- och Miljömedicin, Institutionen för Medicinska Vetenskaper, Uppsala universitet, mobiltelefon 070-49 333 21, e-post: karin.engvall@medsci.uu.se