Amorteringskravet riktas mot nya lån på bostäder, och riktas mot enskilda hushåll.

– Om amorterings- och skuldsättningskrav istället riktades mot bankerna och deras totala  bolånestockar skulle resultat uppnås fortare, eftersom alla hushåll skulle påverkas. Nu berörs bara hushåll med nya lån, vilket skapar inlåsningseffekter. Dessutom lämnas lån för något annat än bostad helt därhän, säger Daniel Liljeberg, chefekonom på Villaägarnas Riksförbund.

Hushåll kommer kunna låta omvärdera sina bostäder vart femte år eller vid omfattande renovering, vilket är en förändring jämfört med hur FI:s förslag såg ut tidigare.

Ett hushåll som köper ett småhus för 3 miljoner kronor med 85% belåning kommer att behöva amortera 4250 kr per månad i över 8 år enligt den nya kraven och sen med 2125 kr i ytterligare 16 år om inga omvärderingar av bostaden görs.

– Amorteringar är ofta en del av ett klokt sparande för många hushåll, men tvång kan ge exempelvis barnfamiljer problem. Vad som motiverar ett undantag från tvånget är fortfarande inte uppenbart. Det bästa hade varit att låta banker och bolåntagare komma överens om den saken utan stelbent inblandning från staten, säger Daniel Liljeberg.

Villaägarna förordar ett system där bankerna måste nå en viss skuldsättningsgrad och amorteringstakt i sina bolånestockar. Det skulle påverka alla bolåntagare och inte bara dem som lånar efter den 1 aug 2015.

– Banker skulle då erbjuda lägre räntor till kunder som amorterar och har låg skuldsättning och vice versa. Idag är prismekanismen den motsatta eftersom högt belånade hushåll erbjuds lägre räntor. Med FI:s förslag uteblir den effekten, säger Daniel Liljeberg.