I stort sett alla verkar vara överens om att bostadsbristen är ett stort hinder för att få ett fungerande samhälle och en god samhällsekonomi. Människor kan inte flytta dit jobben finns, och företagen kan inte rekrytera på det sätt de skulle önska. Studenter vittnar om att de får välja utbildning utifrån var de kan få tag i en bostad, istället för den de tror lättast skulle leda till det jobb de vill ha. Unga vuxna får bo kvar hemma mot sin vilja allt högre upp i åldrarna. Till allra största delen är det hyresrätter som det byggas, och det behövs nu.
Trots detta så är det i stort sett tvärstopp i byggandet av hyresrätter. Det beror helt enkelt på att hyrorna blir alldeles för höga för att det stora flertalet av de bostadssökande ska ha råd att efterfråga dem. Enligt statistiska centralbyrån blev det 15 gånger dyrare att hyra en lägenhet mellan åren 1969 och 2011. Under samma tid har den allmänna prisnivån ökat knappt 8 gånger. Det har givetvis flera orsaker att det blir på det viset, men till väldigt stor del beror det på att hyresgästerna är överbeskattade i förhållande till andra boende. Det kan man tydligt se på att största ökningen av hyresnivåerna skedde under åren 1990 till 1992 som resultat av skattereformen. 1991 var höjningen nästan 30 procent. Det är en obalans som har ökats på ytterligare under senare år på grund av olika åtgärder från regeringen som missgynnar hyresgästerna. Som exempel kan nämnas ROT-avdrag som en villaägare kan tillgodogöra sig, en bostadsrättsinnehavare till viss del och en hyresgäst inte allas. Det är denna samlade obalans som vi kallar för hyrskatten och driver på för att Ander Borg ska se till att den avskaffas. Hyrskatten är en skatteobalans som kostar hyresgästerna tusenlappar varje månad.
Men det är inte bara Anders Borg, utan även kommunerna som måste ta sitt ansvar. De ska sägas att de flesta kommunpolitiker hanterar sina bostadsbolag på ett klokt och ansvarsfullt sätt, och det gör de väl för det är ju de som sitter med bostadsförsörjningsansvaret i sitt knä. Men det finns också kommuner som tycker att hyresgästerna är en utmärkt källa till inkomstförstärkningar. Det verkar inte ha så mycket med partipolitik att göra, utan snarare personpolitik. Som exempel kan nämnas att varken det röd/gröna styret i Norrköping eller det blå-gröna i Jönköping kan hålla fingrarna borta från syltburken utan försämrar villkoren ytterligare genom att frikostigt plockar pengar fån sina allmännyttor. Det är inget annat än en en kommunal hyrskatt.
Fastighetsägarna måste också ta sitt ansvar. Vi har den lägsta räntenivån i mannaminne, en beräknad inflation på mindre än en procent. I det läget duger det inte att komma med hyreskrav på tre eller fem gånger så mycket. Det är återhållsamhet som gäller om inte hyresrätten ska prisa ut sig!
Vi kommer också att ta vårt ansvar. Inte på det sätt som fastighetsägarna och Sveriges Byggindustrier tycker att vi borde genom att hjälpa till så att hyrorna ökat mer än 15 gånger, utan genom att kraftfullt säga ifrån så att inte hyresrätten prisar ut sig. Då får vi i förlängningen både ett bättre fungerande samhälle och starkare ekonomi.
Björn Johansson
Ordförande
Hyresgästföreningen
Region Sydost
