Många kreditprövningar av konsumenter behöver bli bättre för att uppfylla konsumentkreditlagens krav. Därför förtydligar nu Finansinspektionen (FI) vilken information långivare bör hämta in inför en kreditprövning och hur den bör användas. De nya allmänna råden börjar gälla den 1 november 2021.
Konsumtionslånen växer kraftigt och spelar en allt större roll för konsumenters ekonomi. Samtidigt får många konsumenter svårt att betala tillbaka sina lån. Ordentliga kreditprövningar minskar risken för att en konsument får betalningsproblem och därför har FI tagit fram nya råd om vilken information långivarna bör hämta in inför en kreditprövning och hur den bör användas.
Det gäller bland annat uppgifter om låntagarens sysselsättning, inkomster, utgifter och skulder. Av råden framgår även hur långivaren bör hämta in uppgifterna och kontrollera dem.
FI:s kartläggningar visar att många konsumenter får lån trots att de med kostnad för lånet inte har tillräckligt mycket pengar kvar för att betala boende och levnadsomkostnader. Därför klargör FI nu att långivare bör utgå från att konsumenter ska ha en rimlig levnadsstandard även efter att de har fått ett lån beviljat. Det gäller inte minst unga låntagare som ofta har lägre inkomster och är mer ekonomiskt utsatta.
− Ordentliga kreditprövningar är det viktigaste verktyget för att motverka att konsumenter får betalningsproblem. Därför pekar vi ut vilken information som är rimlig att ta in och använda som grund för att kunna avgöra om en person kan betala tillbaka lånen eller inte, säger FI:s biträdande generaldirektör Susanna Grufman.
Ibland bör långivare avråda konsumenter från att ta ett lån efter en ordentlig kreditprövning. Det gäller till exempel om ett lån har en orimligt lång återbetalningstid eller om det läggs om flera gånger, eftersom det innebär att lånet i slutändan blir väldigt dyrt.
− FI har sett att konsumenter ofta erbjuds lån med långa avbetalningstider eller uppmanas att lägga om sina lån flera gånger med argumentet att det leder till lägre månadskostnad. Det innebär samtidigt att den totala kostnaden blir onödigt hög, vilket sällan är i konsumentens intresse, säger FI:s biträdande generaldirektör Susanna Grufman.