Energikraven i byggbranschen blir allt högre och större fokus riktas på energianvändningen i själva byggprocessen. För att minska energianvändningen och klimatpåverkan har nu en branschgemensam standard tagits fram för energiklassning av byggbodar och bodetableringar.
Det finns cirka 60 000 byggbodar i Sverige som produceras av olika leverantörer. Alla leverantörer har sitt eget klassificeringssystem som inte är likt någon annans. Det gör att det har varit svårt att jämföra hur mycket energi olika bodetableringar egentligen förbrukar. För att komma till rätta med problemet startades ett utvecklingsprojekt, inom nätverket LÅGAN, med uppgiften att fram en standard för hur bodar ska energiklassificeras. Nu presenteras resultatet av projektets arbete.
– Jag är väldigt nöjd med utfallet av projektet. Ett stort antal leverantörer och beställare har gemensamt och med stor konsensus tagit fram ett dokument med kriterier för energiklassning av bodar och bodetableringar. Under arbetets gång har det varit ett stort intresse från branschen att delta både i arbetsgrupper och referensgrupp och vi har redan fått en rad frågor från beställare som vill börja använda sig av systemet, säger Helena Eriksson, från Peab som varit projektledare för projektet.
Klassningssystemet som tagits fram kräver ingen tredjepartscertifiering och gäller alla bodar och etableringar i Sverige. Ett antal funktionskrav avgör vilken energiklass som uppfylls. När projektet nu avslutas tar Rentalföretagen över huvudmannaskapet och ska bland annat arbeta med att ta fram en vägledning för hur klassningssystemet ska användas. Rentalföretagen är branschorganisationen för professionella maskinuthyrare i Sverige.
– Vi utvecklar rentalbranschen för ett hållbart och säkert samhällsbygge. Våra medlemmar är landets största bodägare och vi ser det som ett viktigt led i vårt erbjudande till byggföretagen att kunna erbjuda en konkurrensneutral energiklassning, menar Fredrik Levau, sammankallande i Rentalföretagens bodutskott. Att hyra en bod från våra medlemmar ska både vara klimatsmart och hållbart.
Utvecklingsprojektet har finansierats av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF), Energimyndigheten och Västra Götalandsregionen och drivs genom nätverket LÅGAN.