Fortsatt stort underskott på bostadsmarknaden

av Admin

Trots en hög takt på bostadsbyggandet är antalet kommuner som har underskott på bostadsmarknaden fortsatt stort. 204 av landets 290 kommuner rapporterar om underskott på bostadsmarknaden i årets bostadsmarknadsenkät. Det är en minskning med endast 3 kommuner jämfört med förra året.  I år bedömer 66 kommuner att det är balans på bostadsmarknaden, en ökning med 7 kommuner.

Antalet kommuner som bedömer att de har ett underskott på bostadsmarknaden som helhet har minskat något för femte året i rad. Även för en del grupper bedöms underskottet ha minskat. Det är framför allt grupper som är nya på bostadsmarknaden som har svårt att tillgodose sina bostadsbehov. Det är unga, studenter och nyanlända men även personer med funktionsnedsättning och äldre personer som vill eller behöver byta bostad.

Kommunerna förväntar en hög takt på bostadsbyggandet
Det förväntade byggandet av bostäder under 2022 och 2023 är på den högsta nivån som kommunerna har angett sedan frågan började ställas i enkäten i slutet av 90-talet. Det tyder på en hög beredskap bland bostadsmarknadens aktörer. Frågan är dock besvarad innan kriget i Ukraina bröt ut.

Brist på detaljplaner är ett hinder för bostadsbyggande
Nära hälften av kommunerna anger brist på detaljplan på attraktiv mark som hinder för bostadsbyggandet. Lika stor andel av kommunerna anger höga produktionskostnader som hinder.

Kraftig ökning av antalet hushåll i tomtkö
I årets bostadsmarknadsenkät svarar 124 kommuner fördelade över hela landet att det finns möjlighet att stå i tomtkö för småhus. Det är något färre jämfört med 2020, då 130 kommuner uppgav att de hade en tomtkö. Totalt står drygt 43 300 hushåll i tomtkö – en ökning med ungefär 30 procent på två år.

Det allmännyttiga bostadsbeståndet ökade
Det allmännyttiga bostadsbeståndet i Sverige ökade med knappt 4 250 bostäder under 2021. Det var framför allt färre nyproducerade lägenheter det gångna året som medförde att den totala ökningen stannade vid två tredjedelar av 2020 års ökning. Totalt färdigställdes knappt 7 700 nya bostäder, vilket var cirka 1 300 färre än 2020.
I 18 kommuner köptes knappt 500 lägenheter, vilket är cirka 100 färre än 2020. Genom ombyggnader ökade det allmännyttiga bostadsbeståndet med knappt 400 lägenheter, vilket är mer än en halvering jämfört med 2020.

Färre kommuner anger underskott på bostadsmarknaden för ungdomar
För femte året i rad minskar antalet kommuner som anger att det råder underskott på bostadsmarknaden för ungdomar. I årets enkät anger 174 kommuner att det råder underskott. Det är en minskning med 55 kommuner på tre år.

Underskott på studentbostäder i många av landets högskolekommuner
I årets enkät bedömer 17 av 38 högskolekommuner att det råder underskott på bostäder för studenter, vilket är en minskning med 2 kommuner jämfört med förra året. 15 kommuner bedömer balans och 6 kommuner bedömer att det finns ett överskott på studentbostäder.

Stort bostadsunderskott för personer med funktionsnedsättning
I förra årets enkät rapporterades om fler kommuner med balans i utbudet av bostäder för personer med funktionsnedsättning än tidigare år. Det kan ha haft med pandemin att göra – troligen flyttade färre in i bostad med särskild service. I årets enkät är siffrorna tillbaka i nivå med situationen före pandemin och 152 kommuner rapporterar underskott.

Särskilda boendeformer för äldre i positiv trend
Antalet kommuner som bedömer att de har balans i utbudet av särskilda boendeformer för äldre har minskat jämfört med förra året, men ligger ändå på en hög nivå om man blickar tillbaka flera år i tiden. Resultaten från 2020 var speciella på grund av pandemin. I årets bostadsmarknadsenkät uppger 156 kommuner att utbudet av särskilda boendeformer är i balans.

Bostadsmarknadsenkäten 2022 – Boverket

FLER ARTIKLAR ATT LÄSA...