Varannan ung snusare drabbas av irreversibla skador på tandköttet och 8 av 10 får lesioner i munslemhinnan. Detta medan industrin tonar ner larmet efterfrågar oberoende expertis ny innovation för att stoppa utvecklingen.
En omfattande klinisk 3-årsstudie från Karolinska Institutet och Folktandvården i Stockholms län slår nu slutgiltigt hål på myten om att det tobaksfria vita snuset (nikotinpåsar) är skonsamt för munnen. Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Oral Diseases 1 juli 2026, visar det alarmerande resultatet att hela 79 procent av användarna drabbas av skador och sår i munhålan /orala lesioner) – trots att deltagarna är i början av sina vuxna liv.
Studien har undersökt unga vuxna i åldern 18–30 år, med en medianålder på endast 22 år. Det innebär att skadorna har uppstått efter relativt kort tids användning. Forskarna konstaterar att det inte är nikotinet som skadar munnen, utan de höga koncentrationerna av smakämnen (särskilt mint och mentol) i kombination med kemikalier för pH-reglering som fräter på slemhinnan och orsakar munhälsoproblem.
Tandköttet drar sig undan i rekordålder – studiens viktigaste fynd:
- Permanenta skador på tandköttet: Närmare 50 procent (varannan användare) i studien har drabbats av permanent tillbakadraget tandkött (gingival retraktion). Bland de som inte använder några nikotinprodukter alls var förekomsten endast 6 procent. Detta är en irreversibel skada – tandköttet växer aldrig tillbaka. Det blottar tandhalsarna och leder till kroniska ilningar samt långsiktig risk för tandlossning.
- Kortare användningstid men lika allvarliga skador: Studien kartlägger en tydlig tidsparadox. De som använder vitt snus har i genomsnitt prillan i munnen i upp till 30 minuter, jämfört med tobakssnusare som behåller den under läppen i upp till en timme. Det vita snuset ligger alltså hälften så lång tid i munnen, men orsakar ändå lika allvarliga eller värre vävnadsskador på grund av sin aggressiva kemiska sammansättning.
- Aggressiv inflammation i slemhinnan kontra ”elefanthud”: Traditionellt tobakssnus orsakar oftast en förhårdnad av slemhinnan (hyperkeratos), en form av mekanisk skyddsreaktion. Det vita snuset ger istället en betydligt mer aggressiv biologisk reaktion med kraftig rödfärgning (erythema), inflammerade spottkörtlar och öppna sår (ulcerationer) som bevisligen sprider sig långt bortom stället där prillan är placerad.
- Vetenskaplig konsensus i Skandinavien: Resultaten bekräftas av en tidigare norsk studie av Kopperud et al. 2023 på unga norska snusare i åldern 18–20 år, där också över 79 procent uppvisade snuslesioner. Detta förstärks av pågående forskning från Göteborgs universitet som leds av professor Gita Gale, som har visat evidens på hur det vita snuset triggar långvariga och svårläkta inflammationer i munslemhinnan, även om patienten slutat snusa.
Industrins respons: Redovisar siffrorna men tonar ner allvaret
Reaktionerna från industrin har inte låtit vänta på sig. Företrädare för marknadens största distributörer väljer i sina egna kanaler att sakligt återge studien och nämna att slemhinneförändringar är vanliga i båda användargrupperna (79 procent för vitt snus och 89 procent för traditionellt snus). Det underförstådda i industrins budskap är dock en anmärkningsvärd brist på oro eller självreflektion kring de kolossalt höga skadefrekvenserna. Genom att fokusera på metodkritik och tona ner allvaret, normaliserar man det faktum att varannan ung människa drabbas av permanent förstört tandkött och aggressiva lesioner under läppen.
Det ökande vetenskapliga stödet för det vita snusets skador har dock redan fått internationella politiska konsekvenser. I Frankrikes officiella svar till EU-kommissionen under 2025 anger den franska regeringen just de omfattande munhälsoproblemen som ett viktigt argument för sitt beslut att totalförbjuda nikotinportioner från 1 april 2026. Något som fått den svenska regeringen och handelsminister Benjamin Dousa att reagera starkt. Se Frankrikes svar till EU Kommissionen nedan.
Finns det en teknisk lösning för marknadens snusare – förutom att sluta snusa?
Eftersom forskningen visar att skadorna är kemiska och mekaniska, behöver de inte vara ett oundvikligt pris för konsumenten. En oberoende internationell klinisk studie, ledd av forskare vid det framstående forskningscentret CoEHAR och Universitetet i Catania, publicerades i tidskriften Acta Odontologica Scandinavica (2025). 11 internationella forskare och tandläkarspecialister visar i studien att problemet går att hantera genom förändrad produktdesign och introducerandet av en barriärteknik på portionspåsarna.
Genom att integrera en ultratunn skyddsbarriär på prillans tandköttssida – en patenterad svensk teknik kallad Protex® – blockeras all direktkontakt mellan det vita snusets innehåll och munslemhinnan och tandköttet. Smak och nikotin levereras istället effektivt via prillans andra sida.
När prillor (med stark mintsmak) med barriärtekniken testades kliniskt på snusande svenska tandläkare visade resultaten efter fem veckor:
- 99,98 % statistisk säkerhet kontra slumpen: Studien visar en statistisk signifikans på p=0,0002. Det betyder med 99,98 procents vetenskaplig säkerhet att den kraftiga minskningen av skador berodde på skyddsbarriären, och inte på slumpen.
- 90 % reducerad irritation: De deltagande tandläkarnas subjektiva upplevelse var att prillor med barriärtekniken reducerade den upplevda tandköttsirritationen med 90 procent.
- 100 % läkning av sår och inflammation: Samtliga deltagare med måttliga till svåra snuslesioner (3–4 på Axell-skalan) var helt läkta i munslemhinnan efter fem veckors användning, och 100 procent blev av med sin tandköttsinflammation (gingivit).
Kommentar från Bengt Wiberg, innovatör och VD för Stingfree AB:
”Munskador ska inte behöva vara det pris man tvingas betala för att välja bort rökningen. Ingen snusare ska heller behöva känna oro eller sorg varje morgon framför badrumsspegeln när man borstar tänderna, lyfter på läppen och ser sitt tillbakadragna, irriterade och ofta inflammerade tandkött, eller en munslemhinna drabbad av sveda och sår (orala lesioner). Att unga människor med en medelålder på bara 22 år får dessa permanenta skador, på halva användningstiden jämfört med tobakssnusare, bevisar att det är ett konstruktionsfel på dagens prillor. När industrin väljer att gå i försvarsställning och tona ner siffrorna, blir det ännu tydligare att oberoende innovationer krävs för att skydda konsumenterna. Det går enkelt att blockera direktkontakten med det vita snusets innehåll och skydda munnen, och tillverkarna har inte längre någon ursäkt att ignorera detta.”
Barriärtékniken är patentgodkänd i USA och i 36 europeiska länder.
Källor:
Länk 1 (Den nya KI/Folktandvården-studien 2026): ”Oral Lesions and Dental Status in Individuals Using Oral Tobacco-Free Nicotine Pouches” – Oral Diseases.
Länk 2 (Den internationella kliniska barriärstudien 2025): ”Self-reported oral health outcomes after switching to a novel nicotine pouch technology: a pilot study” – La Rosa et al., CoEHAR / University of Catania / Acta Odontologica Scandinavica.
Länk 3 (Bakgrund/Göteborgs Universitet 2025): Professor Gita Gales forskning: ”Långvariga inflammationer väcker frågor om vitt snus”.