7 procent av svenskar som arbetar har en inkomst under EU:s gräns för risk för fattigdom. Genomsnittet för EU-länderna är 10 procent. I Sverige är det vanligare att yngre, ensamstående med barn och utrikes födda har en låg inkomst trots att de arbetar.
I Sverige lever 7 procent av dem som arbetar i ett hushåll med en inkomst under EU:s fattigdomsgräns. Det är lägre än genomsnittet i EU, där 10 procent av de som arbetar har en låg disponibel inkomst. Andelen varierar mellan olika EU-länder, från Finland som har den lägsta andelen på 3 procent till Rumänien med 19 procent vilket är högst inom EU. Bland arbetslösa svenskar i samma ålder har ungefär hälften en disponibel inkomst under fattigdomsgränsen. Enligt EU:s definition befinner man sig i risk för fattigdom om man bor i ett hushåll där den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet är lägre än 60 procent av medianvärdet i landet.
Under perioden 2008–2016 har andelen av Sveriges befolkning som har en låg disponibel inkomst ökat från drygt 13 procent till drygt 16 procent. Detta kan jämföras med drygt 17 procent i EU som helhet. Bland de svenskar som arbetar har andelen som lever i ett hushåll med en inkomst under EU:s fattigdomsgräns varit relativt konstant under perioden 2008-2016.
Den disponibla inkomsten påverkas i det här sammanhanget framför allt av hur mycket eller lite de vuxna i hushållet arbetar, men också av hushållets sammansättning, det vill säga antal hushållsmedlemmar inklusive antal barn samt av lönenivån. Av de som arbetar är det vanligare att ha en inkomst under EU:s fattigdomsgräns bland yngre, ensamstående med barn samt utrikes födda.
Knappt 4 procent av sammanboende svenskar i hushåll utan barn har en inkomst under EU:s fattigdomsgräns jämfört med 16 procent av ensamstående med barn. Motsvarande andelar för EU är 6 procent för sammanboende utan barn respektive 22 procent för ensamstående med barn.
Källa: SCB, Eurostat, SILC