Kompositstolpe
Det är den nya vindparken som byggs i Sörby som nu ska anslutas till elnätet. En 30 kilometer lång ledning ska byggas, från vindparken till en elnätsstation i Ljusdal, där den ska kopplas in på elnätet. De 37 vindkraftverken byggs av Kraftö Vind och kommer varje år att producera cirka 380 000 MWh, lika mycket som 19 000 eluppvärmda villor använder på ett år. När parken är färdigbyggd tas ägandet över av försäkringsbolaget Allianz.
– Man kan se en tydlig trend där nya typer av ägare söker sig till vindkraft som alternativa investeringar. Marknadssituationen med låga priser på el och elcertifikat är utmanande och innebär att varje krona är viktig, både när det gäller produktionen och elanslutningen, säger Per Selldén, ansvarig för vindkraftsanslutningar på Ellevio.
Ellevios anslutningsprojekt är beräknat att kosta cirka 70 miljoner kronor och sysselsätter ett 40-tal personer. Förutom att det är ett stort projekt är det också unikt i flera delar:
Ledning Ljusnan
Vi bygger Sveriges hittills längsta sträcka med stolpar gjorda av komposit. Ledningen går bland annat genom en vattentäkt, och kompositstolparna gör att det inte finns någon risk för att farliga ämnen tränger ut i vattnet.
Ledningen passerar Ljusnan, eller rättare sagt under den. Ellevio borrar en cirka 400 meter lång kanal under älven, där sju kabelrör placeras fem meter under älvbottnen. En komplicerad och tekniskt avancerad lösning som kräver mycket planering.
– Det här projektet ställer höga krav, både på oss som elnätsägare och på våra entreprenörer som vi samarbetar med. Vi har arbetat hårt med att hitta de bästa lösningarna för att hantera en del ovanliga situationer, berättar Jan Ranström som är projektledare på Ellevio.
Tidplanen för projektet är att det ska vara klart och anslutet till elnätet under andra kvartalet 2016. Projektet i Ljusdal är en del av den stora satsning på elnätet som Ellevio nu gör. Under de kommande åren ökar investeringarna rejält, från dagens nivå på cirka 1,6 miljarder per år upp till cirka 3 miljarder kronor per år. Satsningarna handlar framför allt om att öka kapaciteten och förnya elnätet i Stockholmsområdet och fortsätta vädersäkra nätet på landsbygden. En viktig del är också utbyggnaden av elnätet för att kunna ta emot mer förnyelsebar elproduktion.