LRF ser en alarmerande utveckling i rapporten ”Vägen till gott företagsklimat”. Över hälften, 55% (2023) av lantbruket tycker kontakten med myndigheter är tunga. En ökning med 13 procent på bara fyra år (2019). Rapporten visar även att fyra av tio lantbrukare funderar på att lägga ner sin livsmedelsproduktion, eller delar av den, på grund av att regler och villkor känns så betungande.
Mikaela Johnsson, LRFs vice förbundsordförande Foto: LRF
”Lantbrukare har generellt inget emot regler och myndigheter, men vi behöver rimligt många att förhålla oss till, det behöver ta rimligt mycket tid och mötet med myndigheten ska inte var något som gör den svenska livsmedelsproduktionen svårare och tyngre, utan lättare”. Säger Mikaela Johnsson, LRFs vice förbundsordförande.
Lantbrukarna ser behovet av samarbete med myndigheter för att öka den svenska livsmedelsproduktionen. Men då behöver även myndigheter förstå lantbrukarnas perspektiv. Myndigheterna måste, på ett bättre sätt än idag, ge stöd och hjälp. Lätt att göra rätt ska vara det gemensamma målet. Samtidigt upplever fyra av tio lantbrukare att myndigheternas tillämpning av regler negativt påverkar lantbrukarens möjligheter att utveckla sitt företag.
”För att lantbruket ska våga genomföra sina planerade investeringar behöver vi känna att det finns en sann vilja hos myndigheter att underlätta för företagen i deras livsmedelsproduktion. Idag upplever endast 14 % lantbrukarna att den sanna viljan finns hos myndigheterna”.
Säger Mikaela Johnsson, LRFs vice förbundsordförande och fortsätter
”När vi även närmar oss att nästan majoriteten av lantbrukarna (47%) saknar förtroende för hur regler och villkor tillämpas av myndigheter måste vi alla vidta kraftiga åtgärder så det blir rätt i verkligheten, på gården”.
En myndighet som går mot trenden är Jordbruksverket där kundnöjdheten bland lantbrukarna har ökat från 44 till 49 procent. Skatteverket är den myndighet som får bäst resultat, 65 procent av lantbrukarna anser sig vara nöjda. Övriga myndigheter som nämns i rapporten är Skogsstyrelsen, länsstyrelserna, kommunerna och Livsmedelsverket.
Fakta. Myndigheternas förbättringspotential
Så kan myndigheter förbättra sin kontakt med lantbrukarna:
- Enklare och färre regler.
- Större flexibilitet i tillämpningen.
- Kortare handläggningstider.
- Vara en rådgivande och stödjande funktion snarare än kontrollerande.
- Mer samordning mellan myndigheter.
- Bättre information och enklare blanketter.
Fakta. Ökade investeringar
Minskad regelbörda kan underlätta beslut om investeringar inom lantbruket. Om investeringarna ökar med 10 procent betyder det 1–1,5 miljarder kronor om året, vilket i sin tur ökar produktionsvärdet i lantbruket och stärker den svenska livsmedelsberedskapen.
Klicka här för att komma till rapporten ”Vägen till gott företagsklimat”.