Med tekniken kan man även kontrollera vitvaror, alarm, sensorer, persienner, ventilation och värme. Dessutom kan KNX kommunicera trådlöst via routrar och switchar.
Redan när Magnus och hustrun Emma flyttade till en gemensam lägenhet för åtta år sedan drömde de om att bygga ett nytt hus tillsammans. I jobbet som elingenjör kom han ofta i kontakt med det närbesläktade fältet fastighetsautomation, tanken på det intelligenta hemmet.
Familjen Sandin består av Martin, Emma, dottern Tyra och de två hundarna Mini och Pyret. Emmas favorit är knappen man släcker all belysning med. Martin föredrar kaffeknappen.
– Jag har väl alltid varit intresserad av teknik. Du vet, smarta och roliga grejer som man suttit och surfat på, säger Martin Sandin.
Från sängen i sovrummet har familjen – Martin, Emma och deras ett år gamla dotter Tyra – utsikt över Vänern. Och ovanför huvudkudden finns en knapp med en kaffekoppsymbol. Det första han gör när han vaknar på morgonen är att trycka på den. När han kommit i ordning är kaffet redo nere i köket. På kvällen kan familjen trycka på en annan knapp, den som släcker all belysning utanför sovrummet.
Knapparna kan programmeras att utföra i princip vilka funktioner man vill. Man kan enkelt byta dess symboler för att matcha rätt funktion.
– Just den funktionen är min personliga favorit, säger Emma.
En knapp för varje val.
I trappan ner till vardagsrummet sitter ett futuristiskt lamputtag i taket. Futuristiskt för att det inte kommer att bli standard i EU förrän om fyra år. Familjen Sandin är före sin tid, deras villa kan stå modell för det som lite slarvigt, eller åtminstone alldeles för generaliserande, brukar kallas internet of things eller det smarta hemmet. Ändå har bussarna som trafikerar kabelvägarna under väggar och golv – de som, via centralstationen av strömbrytare och dimrar, förbinder knappen i sovrummet med kaffemaskinen i köket – funnits i 25 år. Det är en branschstandard som kallas KNX. Organisationen som utvecklat KNX kallar den ”världens enda öppna standard för hem- och fastighetsautomation”. ABB:s produktbroschyr för enbart KNX är som en halv IKEA-katalog. Nätaggregaten, anslutningsklämmorna, jalusiaktormodulerna, aktorerna, sensorerna och så vidare och så vidare: det får inte plats på färre än 112 sidor.
I vardagsrummet kan familjen ställa in scenarion för exempelvis belysningen. De kan arrangera ljuset så som de vill ha det och sedan hålla in en av knapparna i väggen. Då sparas det scenariot för att slås på nästa gång någon trycker på knappen. Vill man ha ett annat är det bara att göra om proceduren. Hela KNX-systemet programmeras av särskilt auktoriserade el-installatörer via en mjukvara kallad ETS. Den är flexibel på flera nivåer: dels är det lätt att programmera hemmets eller kontorets KNX-funktioner, lika smidigt som det är att ansluta nya hållplatser till busstrafiken. Eller lika smidigt som det är att få familjen Sandins apparater att kommunicera med varandra. Vill man inte vara fullt så avancerad som familjen Sandin har ABB skapat en ny inkörsport till det smarta hemmet med det lite enklare systemet abb-free@home. Där styr man allt via en app, men funktionerna är mer grundläggande. Därtill är det enkelt för installatören: inga krav på dyra utbildningar och licenser – och allt går att styra via telefon eller surfplatta utan några extra produkter.
Från knapparna skickas ett ”KNX-telegram” via en kabel som är inbyggd i väggen. Telegrammet anländer till de KNX-strömbrytare Martin har i ett skåp i sin tvättstuga.
Familjen Sandin
Medlemmar: Martin, Emma och dottern Tyra. Två hundar, Mini och Pyret.
Bor: På Herrön i Skattkärr, strax utanför Karlstad.
Hemmets KNX-funktioner: Belysning, kaffemaskin, kaffekvarn, tv-apparater, garageport, samt larm från avloppspump, FTX-aggregat, värmepump. Och ett inbrottslarm.
Favoritfunktion: Emmas favorit är knappen man släcker all belysning med. Martin föredrar kaffeknappen.