Så vet du att bostadsrättsföreningen är stabil – på riktigt

av Anders Enquist

Mycket kan spela in när det kommer till hur värdet på en bostadsrätt utvecklar sig över tid. Förutom aspekter som utbud och efterfrågan, ränteläge samt lägenhetens skick så är bostadsrättsföreningen välmående och ekonomi en avgörande faktor. Det kan dock vara svårt för en potentiell köpare att tolka hur stabil föreningen är genom årsredovisningen. Därför har Sveriges BostadsrättsCentrum lanserat en kvalitetsstämpel för bostadsrättsföreningar, SBC Boendeindikator, en bedömning av hur välskött en föreningen är på de tre parametrarna: fastigheten, förvaltningen och boendemiljön.

De föreningar som når upp till SBC:s krav får stämpeln SBC Godkänd och denna kvalitetsstämpel syns sedan i årsredovisningen för att underlätta både för säljare, mäklare och köpare. Boendeindikatorn ger också bostadsrättsstyrelsen en grund att arbeta utifrån med förbättringspunkter som höjer värdet på lägenheterna.

– I många fall saknar föreningen kunskap kring vilka åtgärder de bör prioritera för att öka stabiliteten och värdet på fastigheten långsiktigt. Det vanligast misstaget som vi ser att föreningarna gör är att de saknar både underhållsplan samt en flerårsbudget som är kopplad till underhållsplanen. Det krävs verkligen en långsiktig plan för att man ska kunna ha koll på avgiftsutvecklingen. Saknar man detta kan månadsavgifterna komma att höjas vilket också påverkar prisutvecklingen för varje enskild lägenhet, säger Helena Gustavsson, chefsekonom på Sveriges BostadsrättsCentrum, SBC.

– Man ser ofta att föreningar beskrivs som välskötta och stabila i bostadsannonser enbart bedömt på hur föreningens ekonomin ser ut i nuläget. För att kunna påstå att bostadsrättsföreningen är stabil krävs mycket mer än så, det gäller att ha planerat underhållet och varje år ta in medel som sätts av till kommande underhåll, fortsätter Helena Gustavsson.

Nedan listar SBC:s chefsekonom Helena Gustavsson vad som kan ge en indikation på om bostadsrätten man överväger att köpa är en god investering:

Underhållsplan: Har föreningen en underhållsplan? Om större åtgärder är planerade ska man undersöka om det finns en avsatt budget i den yttre reparationsfonden, annars finns en risk att kommande underhåll bekostas med hjälp av höjda avgifter.
Framtidsplan: Arbetar styrelsen med en framtida plan för intäkter och kostnader kopplat till underhållsbehovet? En plan gör att plötsliga ökningar av avgiften kan undvikas.
Skulder: Ger inblick i vilka räntor föreningen har på sina lån. Jämför räntan med dagens ränta och se över när föreningens räntevillkor kommer att läggas om. Om föreningen har höga skulder med en i dagsläget låg ränta kan kostnaden komma att höjas rejält om räntevillkoren ändras.

FLER ARTIKLAR ATT LÄSA...