Lägre arbetsgivaravgifter för unga har minskat arbetsgivarnas kostnader för att anställa ungdomar och har på så sätt underlättat för ungdomar att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Sedan hösten 2008 har arbetslösheten i Sverige legat på en hög nivå till följd av finanskrisen och den därpå följande djupa internationella ekonomiska krisen. I ett sådant läge drabbas alltid de svaga grupperna på arbetsmarknaden hårdast. Utan de nedsatta arbetsgivaravgifterna hade sysselsättningsläget för ungdomar således varit mycket sämre.

”Att höja prislappen för unga på arbetsmarknaden är fel väg att gå när Sverige har högst ungdomsarbetslöshet i Norden”, skriver Visitas vd Eva Östling, Svensk Handels vd, Karin Johansson och Almegas vd Jonas Milton i en gemensam kommentar till rapporten.

Hotell- och restaurangbranschen med 40 procent av de anställda under 26 år är den bransch med högst andel unga. Antalsmässigt är det i detaljhandeln som flest ungdomar arbetar, med cirka 80 000 anställda upp till och med 25 år. Även i bemanningsföretag och i byggsektorn arbetar många ungdomar.

Enligt de nya beräkningarna i rapporten skulle 14 av de 16,6 miljarderna i skattehöjning drabba den privata sektorn. Detaljhandeln skulle till exempel få ökade kostnader med 2,2 miljarder kronor, hotell- och restaurangbranschen 1,3 miljarder och bemanningsföretagen 800 miljoner kronor.

”Oppositionspartierna säger sig vilja bekämpa ungdomsarbetslösheten, men ökar samtidigt kostnaderna för att anställa. Vem tror att det ger fler jobb?”, frågar sig de tre branschorganisationerna.

Hela rapporten finns här: Sveket- så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga