Oslos nya stadsdel utvecklas med hjälp av digitala processer och verktyg

av Admin

Med sina upp mot 1 500 lägenheter kommer Økern Centrum bidra till det stora behov av bostäder som finns i ett växande Oslo, samtidigt som kommunens önskemål om en levande stadsdel med smarta mobilitetslösningar ska uppfyllas. En viktig del i projektet har varit att samarbeta snabbt och iterativt med hjälp av nya digitala verktyg.

Bild 1: Dagsljussituationen före workshopen. Den mörkblå färgen visar de största utmaningarna i bostadsområdena. 

Økern Centrum är ett av Oslos största och viktigaste stadsutvecklingsprojekt med en planerad exploateringsyta på närmaräe 90 000 m². Området ligger i Hovinbyen, ett av Oslos nya stadsutvecklingsområden – och det mest ambitiösa av dem. Där ska 100 000 människor vistas och bo när området är färdigexploaterat. Økern Centrum ligger i själva hjärtat av Hovinbyen och kommer därför att få en central roll i Oslos omvandling till en stad som är ”smart, säker och grön”, vilket är devisen för den tillväxtstrategi som sträcker sig in i nästa decennium.

 

Under 2022 börjar utvecklaren Steen & Strøm och Storebrand bygga det som är tänkt att bli en attraktiv stadsdel med storstadspuls under dygnets alla timmar. Detaljplanen, som har tagits fram av A-lab arkitekter, består av bostäder, kontor, hotell, kulturscener, shoppingstråk, torg, vattendrag och tunnelbana, bland annat. En viktig drivkraft bakom utformningen har varit att åstadkomma publika ytor med hög kvalitet. Detaljplanen har sedan vidareutvecklats i nära samarbete med Sweco och fastighetsutvecklarna.

 

Projektet Økern Centrum startade 2015 och något som skiljer exploateringsarbetet från andra stadsutvecklingsprojekt är användningen av digitala verktyg och metoder för att optimera byggandet utifrån de regulatoriska och fysiska förutsättningarna. De nya arbetssätten har gjort att förändrade förutsättningar snabbt har kunnat anammas och implementerats på projektet utan att kompromissa med vare sig kraven på avkastning eller områdets vision.

 

“Skillnaden mot tidigare är att vi snabbare, och även billigare, kunnat anpassa projektet genom att testa hypoteser tillsammans och sen titta på hur resultatet blir tillsammans. Som ett tillägg till den arkitektoniska detaljplaneutvecklingen är det oslagbart, eftersom det förbättrar både processen och gör resultaten säkrare och bättre, säger Peter Fossum, utvecklare på Steen & Strøm.

 

Inför större utvecklingsbeslut arrangerar projektet workhops till vilka flera olika intressenter bjuds in att delta. Även här används digitala verktyg och metoder för att få ut mesta möjliga av sammankomsterna. Genom en omfattande 3D-modell kan alla deltagare se och även interagera ”datadrivet”, det vill säga man använder riktiga data från platsen för att pröva och diskutera fram olika lösningar. Det är möjligt att testa idéer direkt under mötet vilket innebär att analyserna sker under samtalets gång.

 

Så här gick det till under en av dessa workshops:

 

Efter en omfattande diskussion med kommunen om återöppnande av två vattenströmmar som skulle gå genom området fick arbetsgruppen en mycket kort tidsperiod på sig för att anpassa gator, torg och byggnadsvolymer efter de nya förutsättningarna. Samtidigt skulle kvaliteten på bostäder och kommersiella ytor hållas intakta. Projektet arrangerade därför en tvådagars workshop för att iterativt justera konceptet, i vilket ingick att  utforma, analysera och granska vilka effekter olika lösningar förde med sig.

 

Givet de många frågor som krävde svar behövde workshopen omfatta kompetenser från vitt skilda håll: utvecklare, arkitekter, landskapsarkitekter, ingenjörer, stadsplanerare, konstruktörer, dagsljusspecialister och akustiker, och experter på datahantering och digitala verktyg. Genom bra förberedelser, ett iterativt arbetssätt och en AI-baserad plattform lyckades den mångsidiga gruppen optimera de offentliga ytornas trivsel och till och med förbättra förhållandena för dagsljus och buller för de framtida boende i området. Man ökade med andra ord kvaliteten på området, trots de stora utmaningarna som skulle lösas på den korta tiden man hade till förfogande. Dessutom lyckades gruppen frigöra extra utrymme att bygga bostäder på, istället för en befarad minskning. Sådant är mycket ovanligt vid större förändringar som påkallats av myndigheter.

 

”Slutsatserna från workshopen, och som vi kunde dra genom att använda ny digital teknik och nya arbetssätt, blev helt avgörande för de förändringar som beslutades för Økern Centrum. Det här pekar väldigt tydligt på den stora potential som finns i att kombinera artificiell intelligens med tvärdisciplinära projektsamarbeten”, säger Pål Erik Olsen, Associated Partner på A-lab.

 

I exemplen visas hur gruppen arbetade med dels planering av dagsljus och ljud, dels med planeringen för vattenströmmarna.

 

Exempel  1: Förbättrat dagsljus och minskat buller

Vissa bostäder i stängda kvarter uppvisade höga bullernivåer mot gatan och begränsat dagsljus vid inre hörnlägen. Gruppen arbetade iterativt för att förbättra detta genom att testa olika hypoteser digitalt och valde därefter att öppna dessa kvarter.

Photo: A-lab

 

Arbetsgruppen för Økern Centrum har framförallt använt AI-plattformen Spacemaker i sitt arbete. Förutom optimering och visualisering av lösningsalternativ med hänsyn till parametrar som sol, vind, dagsljus, buller och kommunens specifikationer, har man också testat det som kallas ”generativ design”. Med hjälp av en kraftfull molnapplikation och avancerade algoritmer beräknas då en mycket stor mängd arkitektoniska lösningsförslag fram automatiskt och på kort tid. Det enda som krävs är att restriktionerna och de önskade parametrarna för platsen definieras i programmet. Den mängd lösningar som skulle tagit månader att ta fram manuellt kan arbetsgruppen sedan granska tillsamman efter bara några minuter, för att  avgöra vilka av lösningarna som är värda att arbeta vidare med.

 

Det nya förslaget som kom fram till följd av workshopen kunde skickas till kommunen efter en i sammanhanget rekordkort tid för slutlig bearbetning, menar Peter Fossum.

 

”Det är bara genom effektiva och trovärdiga digitala verktyg som låter alla i arbetsgruppen få samma information som den här typen av samarbeten blir möjligt. Diskussionerna blir då fokuserade på att lösa verkliga problem tillsammans. Placeringen av  vattenströmmarna är ett exempel på detta, där vi snabbt kunde ta in kommunens feedback, testa nya utformningar och komma vidare mot ett gemensamt förslag”, säger Peter Fossum.

 

FLER ARTIKLAR ATT LÄSA...