Bostadsbristen i storstäderna är ett välkänt problem som gör att allt fler tar till desperata knep för att hitta någonstans att bo. Samtidigt har det blivit möjligt att ta ut en variant på marknadshyra när man hyr ut sin bostadsrätt i andra hand då reglerna ändrades för två år sedan. Fortfarande är det dock så att man måste ansöka om tillstånd hos föreningen och ha giltiga skäl för uthyrning. Ett tillstånd begränsas ofta till ett eller två år i taget.

Sveriges BostadsrättsCentrum har nu lagt märke till ett nytt fenomen där bostadsrättsinnehavare som planerat att hyra ut sin lägenhet under flera års tid, skriver över ägandeandelar på ”hyresgästen” istället för att ansöka om andrahandsuthyrning. Bostadsrättsinnehavaren meddelar då föreningen att man har överlåtit exempelvis tio procent av bostadsrättens värde. I regel betalar inte ”hyresgästen” en faktisk summa till den som äger lägenheten utan ägarandelen skrivs över utan att man har köpt in sig på riktigt.

– Ur föreningens synvinkel kan det vara positivt att ha fler medlemmar som solidariskt blir ansvariga för att betala årsavgiften och som deltar i föreningsarbetet såsom exempelvis städdagar. Men I de här fallen kan man nog inte räkna med ett engagemang. Misstänker man som förening vid en medlemsskapsprövning av ett andelsägande att det rör sig om förklädd andrahandsuthyrning kan man enligt lag neka om det inte är en make/maka/sambo eller om stadgarna föreskriver något annat, säger Monika Jukic, Chefsjurist på Sveriges BostadsrättsCentrum, SBC.

SBC menar att fenomenenet med att skriva över ägarandelar i syfte att kunna låta någon hyra lägenheten under en längre tid kan föra med sig stora risker. Det är framförallt bostadsrättshavaren som tar de stora riskerna och man är inte alltid medveten om vad man ger sig in på.

– Det känns kanske som en enkel lösning i stunden när man överlåter ägarandelar på en person utan att denna faktiskt har betalat något. Så länge man är överens med hyresgästen är det säkerligen inga problem, men vad händer om man blir osams eller någon avlider? Även om personen äger så lite som tio procent av en lägenhet på pappret så kan delägaren neka en försäljning om den så vill. Den kan också kräva tio procent av vinsten om den fortfarande står kvar som ägare när lägenheten säljs. Skulle någon avlida kan det uppstå tvister med arvtagare om vem som har rätt till lägenheten, säger Monika Jukic.