De vanligaste klagomålen bland bostadsrättsföreningar berör soprummet och tvättstugan. Nedskräpning kring föreningens fastighet och högljudda grannar är andra vanliga störningsmoment. Drygt var femte bostadsrättsförening uppger att de får klagomål på olika störningsmoment från medlemmar i föreningen en gång i månaden eller mer. Endast 3 procent uppger att de aldrig får klagomål. Dessutom upplever hela 56 procent att de har problem med att få medlemmar att engagera sig i städning av gård och gemensamhetsutrymmen.
SBC Sveriges BostadsrättsCentrum får dagligen in samtal från personer som vill göra anmälningar på grannar som stör. Men hur går man egentligen tillväga för att ta itu med problemet? Det är inte helt lätt att få en granne vräkt men behöver det gå så pass långt?
– För att få en granne vräkt krävs det att störningen är hälsoskadlig och försämrar boendemiljön. Men i de allra flesta fall går det att lösa utan att behöva blanda in en domstol. Det första man som förening bör göra är att prata med den som stör. Då brukar det oftast lösa sig. Om samtal inte fungerar är nästa steg att man som förening skicka en varningsskrivelse till de berörda partnerna. Vi rekommenderar dock föreningar att ta kontakt med oss så tidigt som möjligt så brevet blir rätt formulerat enligt bostadsrättslagen. Annars finns det risk att man måste göra om hela processen igen innan man kan påbörja en domstolsprocess då många föreningar missar formaliteterna, säger Monika Jukic, Chefsjurist på Sveriges BostadsrättsCentrum.
Ett annat tips är att anlita en störningsjour.
– Om föreningen har problem med en eller flera medlemmar är ett tips att anlita en störningsjour som objektivt och som tredje part kan dokumentera störningarna. Det kan man sedan använda som vittnen i en kommande domstolsprocess, fortsätter Monika.
Siffror i tabellform: http://mb.cision.com/Public/535/2304200/8518f1eca14c2087.pdf