Efterfrågan på arbetskraft har varit den högsta någonsin i byggbranschen under 2022. Det fjärde kvartalet är det svagaste under 2022 men svenska arbetsgivare i branschen rapporterar ändå en sysselsättningstrend på hela +27 procent, enligt ManpowerGroups Arbetsmarknadsbarometer.
– Trots orosfaktorer som krig i Ukraina och höga energipriser har arbetsgivare en stark tilltro till förmågan att sysselsätta fler i byggbranschen. Generellt är den svenska arbetsmarknaden stark och det visar sig också i branschprognosen över året, säger Mikael Jansson, vd för ManpowerGroup Sverige.
Sysselsättningstrenden för Sverige som helhet ligger på hela +34 procent för fjärde kvartalet. Det är den högsta sysselsättningsprognosen i Europa. Endast Frankrike uppnår samma höga prognos. Främst är det IT-, tech- och kommunikationsbranscherna som förväntar sig att öka sysselsättningen – i Europa ligger arbetsmarknadsprognosen för branschen på +42 procent och i Sverige på +45 procent.
Samtliga branscher i Arbetsmarknadsbarometern visar positiva jobbprognoser. Vid sidan av IT-, tech- och kommunikationsbranscherna, är det bank-, finans- och fastighetsbranschen samt parti- och detaljhandeln som har den högsta prognosen på +39 procent.
– Kampen för att hitta och behålla kompetent arbetskraft är fortsatt hård, vilket försvårar rekryteringen både nationellt och globalt. Det skärper vikten av att satsa på intern kompetensutveckling för att inte halka efter i konkurrensen, säger Mikael Jansson.
Samtliga regioner lämnar en prognos som innebär en uppgång från föregående kvartal. Starkast utveckling finns i Mellansverige, vars sysselsättningsprognos är 26 procentenheter högre jämfört med det tredje kvartalet – från +14 till +40. Även övriga regioner visar positiva prognoser.
ManpowerGroup Arbetsmarknadsbarometer för det första kvartalet 2023 presenteras i januari.
Svenska regioners jobbprognoser
- Skåne och Blekinge län, +43 procent
- Mellersta Sverige (Södermanland, Västmanland, Värmland och Örebro län), +40 procent
- Stockholm- och Uppsalaregionen, +36 procent
- Norra Sverige, +33 procent
- Östra Götaland, +31 procent
- Västra Götaland, +28 procent
Svenska branschprognoser
- IT, Tech, telekom, kommunikation och media, +45 procent
- Bank-, finans- och fastighetsbranschen, +39 procent
- Parti- och detaljhandeln, +39 procent
- Tillverkningsindustrin, +36 procent
- Byggbranschen, +27 procent
- Hotell- och restaurangbranschen, +19 procent
Om sysselsättningstrenden
Sysselsättningstrenden definieras som den andel arbetsgivare som tror att sysselsättningen ökar, minus den andel som tror att den minskar. Under det fjärde kvartalet 2022 förväntar sig 13 procent av de svenska arbetsgivarna att minska arbetsstyrkan, 39 procent förväntar sig en oförändrad sysselsättning medan ett flertal (45 procent) förutser en ökad sysselsättning. Sysselsättningstrenden för Sverige blir då +32 procent och när siffrorna justerats utifrån säsongsvariationer blir sysselsättningstrenden +34 procent. Samma beräkning sker i samtliga 40 länder.
Om ManpowerGroup Arbetsmarknadsbarometer
ManpowerGroup Arbetsmarknadsbarometer (ManpowerGroup Employment Outlook Survey) har funnits i Sverige i 19 år och är den enda globala undersökning som mäter framtida sysselsättning, det vill säga hur arbetsgivare bedömer det kommande kvartalet i stället för att mäta vad som redan har hänt. Undersökningen baseras på intervjuer med drygt 59 000 arbetsgivare inom näringsliv och offentlig sektor i 40 länder. I Sverige har 770 intervjuer genomförts. Mätningen utfördes under perioden 1–31 juli 2022.
Undersökningen är unik när det gäller storlek, geografisk spridning och branschtäckning. Tack vare undersökningens omfattning kan detaljerade analyser göras av både branscher och regioner. De som tillfrågas utgör ett representativt urval bland arbetsgivare i respektive land, och de har inte hämtats från Manpowers kundregister. Under drygt 60 år har samma fråga ställts till arbetsgivare i hela världen: ”How do you anticipate total employment at your location to change in the coming three months as compared to the current quarter?”. Resultatet av undersökningen är väl använt av beslutsfattare och analytiker världen över.