Skiss över en stad med många innovationer och hållbara projekt, visar en del av projektets arkitektoniskt mest intressanta byggnader. (Pressebild, HafenCity)
Hafen City uppstår på flera avlånga öar. Till höger i bildens nedre kant det kanske mest iögonfallande enskilda projektet. Där, längst ut på piren Dalmannkai, omvandlas ett stort lagerhus till konserthuset Elbphilharmonie.
Hamburgs Hafen City kännetecknas av låga glest placerade hus med varierande arkitektur, respekt för det historiska med mycket retro inklusive bevarade hamnmagasin med sanerade fasader. Det finns gott om gågator och lummiga parker. Trots att det gamla hamnområdet ligger centralt vid stranden har prisbilden hållits i schack tack vare ett finurligt anbudsförfarande och avsiktlig reglering av tomtpriser. Viktigaste målet är, enligt stadsdelens planerare, att Hafen City måste utveckla sitt eget socialt liv med mycket goda förbindelser med sin närmaste omgivning, samtidigt som stadsdelen är en organisk del av Hamburg. För att realisera detta satsades lika mycket på stadens ”mjuka” och ”hårda” sida, det vill säga sociala, liksom den fysiska miljön. HafenCity har uppnått denna symbios genom en blandning av olika typer av byggnader. De kännetecknas av estetik, funktion och ekologisk mångfald. Det blev möjligt i form av joint venture, som bestod av ett brett utbud av investerare, entreprenörer, konstruktörer och invånare. Hafen City har envisats att chansa på kvalitetsdesign, som en viktig parameter i konkurrens med andra områden.
Finkornig stadsstruktur
Den ursprungliga visionen att omvandla Hamburgs hamn till en urban förlängning av staden började i början av 1990. På den tiden var floden Elbes södra strand en aktiv del av hamnen, medan den norra stranden var relativt outnyttjad eftersom den inte var lämpligt för containerfartyg. Under de kommande tio åren fortsatte utvecklingsplanerna, men det skedde i all tystlåtenhet för att undvika snabba ökningar av markpriser i området. Organisationen Hafen City Hamburg GmbH, som grundades som ett företag, finansieras helt av staden Hamburg .
År 2000 vann holländska Kees Christiaanse / ASTOC tävlingen om en ny översiktsplan för området. Generalplanen valdes på grund av sin tydliga vision, dess kompakta och finkorniga stadsstruktur. Det var detta som bidrog till att göra HafenCity till ett unikt exempel på hållbar stadsutveckling.
Det nya HafenCity uppfördes i ett område, som tidigare var ett skeppsvarv. När detta enorma projekt är färdigt om ett par år, kommer stadskärnan ha vuxit med 40 procent, med en tyngdvikt på ett tillskott av bostäder och kontor. Totalt handlar det om 155 hektar landyta, 60 hektar byggyta och ett nyförvärv av 1,8 miljoner kvadratmeter golvyta.
Strandpromenaden på den västra stranden av Magdeburger Hafen hamnen har redan blivit en populär förbindelseled i Hafen City. (Pressebild, HafenCity)
Generalplanen för området har omarbetats flera gånger under de senaste tio åren, som projektet har pågått. Fortfarande organiseras det kompletterande arkitekttävlingar för enskilda byggnader i området. Den ibland mycket lidelsefulla debatten i Hamburg kring Hafen City visar att nya husbyggen i gamla kvarter inte tillhör till de mest konfliktfria områden.
Kombination av funktioner
När en investerare eller entreprenörer vill köpa och utveckla mark i HafenCity måste de konkurrera inte bara ifråga om kostnader, men till stor del även när det gäller kvalité och kreativitet. Normalt krävs det godkännande på den lokala planen. Projektet avgjordes denna gång på högre instans.
Runda Marco Polo- tornet och Unilever House skapar en iögonfallande och med flera utmärkelser belönade grupp av byggnader nära hamnens skeppsterminal. (Pressebild, HafenCity)
I HafenCity är det vanligt att flera entreprenörer är representerade i en och samma byggnad som därmed också kombinerar flera typer av funktioner. Ett kvarter innehåller till exempel ett kontor för Greenpeace, privata lägenheter och en designstudio. En annan byggnad kombinerar en grundskola med ett bostadshus och byggherren ansvarar för skolans underhåll under de första 25 åren.
I HafenCity verkar också en ny typ av entreprenörer under namnet ”Ett gemensamt byggnadsföretag”. Det köper mark och utformar byggandet av huset, medan Hafen City underlättar processen på olika sätt. Dessa joint venture företag har skapat en mängd kvalitetsbostäder i Hafen City till priser långt under marknadsgenomsnittet.
För att skydda HafenCity översvämning har områdets marknivå fastställts på 7,5 – 8 meter ovanför vattenytan. Denna nivåskillnad har skapats genom nya stenlagda backar, trappor, skyddsvärn och vägar. Nivåskillnaden utnyttjas också för att skilja privata från de allmänna. Det blir de boendes uppgift att utveckla en sammansvetsad gemenskap med egna och gemensamma utrymmen.
Kaotisk planering
Det kanske mest iögonfallande enskilda projektet är omvandlingen av ett stort lagerhus längst ut på Dalmannkai till konserthuset Elbphilharmonie. Bygget av operahuset har dock sprängt alla ekonomiska ramar. Byggföretaget, Hochtief, har försökt försvara sig mot kritiken genom att hänvisa till kaotisk planering och ständigt förändrade idéer hos arkitekterna.
Byggnaden är ritat av den schweiziska arkitektfirman Herzog & de Meuron och byggs ovanpå hamnmagasinet A i centrala delen av det nya Hafen City. Ingen tycks dock veta exakt när konserthuset blir färdigt.
Den övriga delen av Hafen City har en betydligt positivare image. Svenskägda Norrporten har till exempel redan köpt sin tredje fastighet i Hafen City. Fastigheten, med namnet SKAI, inrymmer drygt 12 000 kvadratmeter kontor och drygt 1 500 kvadratmeter butikslokaler. Affärens värde uppgick till cirka 600 miljoner kronor.
Solen som optiskt smakämne
Områdets kritiker håller visserligen med om att Hafen City kan vara en trevlig plats att vistas och bo på, men ”bara när det är varmt, vindstilla och när solen skiner”. Enligt tyske arkitekten, Thomas Hampel, skiner solen dock inte lika ofta i Hamburg, som på annat håll. Hampel hänvisar i en artikel på tyska arkitekttidningens hemsida om Hafen City till det faktum att staden vid Elbes mynning präglas för det mesta av blåsigt havsklimat med duggregn. Då utmärks Hafen Citys centrum plötsligt av en annan stämning. Husen står där som sterila block samtidigt som isiga vindar drar längs tomma trottoarer och sterila torg.
Strandpromenaden längs kajen Dalmannkai vid Marco Polo- terrassen. Detta torg som syns i bakgrunden, är vänd mot väst och mot kvällssolen. (Pressebild, HafenCity)
Plötsligt ser man inga arkitektoniskt intresserade föräldrar, som släpar vandringströtta och griniga barn efter sig. Även internationella backpackers med röda hyrcyklar lyser med sin närvaro . Ingen sitter på utekaféer och läppjar på Latte Macciato.
Den nya staden är tom och tråkig större delen av året anser Thomas Hampel. Det gäller speciellt på nätterna när gatorna är lika ”avhumaniserade” som i Rimini efter säsongen. Hampel är hård i sin dom; Ibland fungerar Hafen City enligt honom som den ensammaste platsen i världen.
Uppenbarligen förekommer det även andra arter av varseblivningar när det gäller det sevärda i Hafen City. Museer, kulturinrättningar, kaféer och restauranger vid kajfronten besöks varje år av cirka 4 miljoner turister.
Kanske attraheras de av den rigorösa planeringen och byggandet, som till slut har skapat en stadsdel som bebos av olika ålders- och samhällsklasser och som innehåller tusentals arbetsplatser. Denna mångfald kryddas ytterligare av ett universitetscampus. Bilarna är förpassade under jord. De högsta byggnaderna består av medeltida kyrktorn som dominerar områdets skyline. Vad vill man mer, utom sol förstås.