Operan från Gustaf Adolfs torg.
Kungliga Operan uppfördes i sin nuvarande form i slutet av 1890-talet och har på många sätt stått orörd i nästan 120 år. Idag har byggnaden ett stort renoveringsbehov och stora arbetsmiljöbrister som påverkar de 550 medarbetare som arbetar i huset.
Guldfoajén, Kungliga Operan.
För att Operan ska ges möjlighet att fungera och utvecklas är det framförallt fyra behov som i förstudiearbetet varit centrala att lösa; en ny scen för barn- och ungdomsverksamhet, förbättrad akustik för orkesterdike, scen och salong, bättre repetitionsmöjligheter för alla konstnärliga grupper samt fler publika ytor så att inte bara de som ska se en föreställning får uppleva platsen.
Exteriör mot Kungsträdgården
– Som Sveriges nationalscen inom opera och balett måste vi ges förutsättningar för att ständigt kunna utvecklas och nå våra konstnärliga mål och då behövs ändamålsenliga lokaler. Idag är vår konstnärliga kvalitet i toppklass. Målet är att verka i en byggnad som stödjer den konstnärliga utvecklingen i framtiden. Bland det vi sätter allra främst är en ny scen för barn och unga, säger Operans vd Birgitta Svendén.
Unga på Operan har idag ingen egen scen i operahuset, men genom en genomgripande om- och tillbyggnad kan barn- och ungdomsverksamheten äntligen få en egen spelplats. Att scenen placeras i operahuset gör att barn och unga dessutom får tillgång till kulturarvet i resten av byggnaden.
Fullt möjligt att få en Ny Opera i Operan
Resultatet av förstudien visar att det är ekonomiskt och tekniskt möjligt att ge Stockholm en Ny Opera i Operan, detta inom den fastställda budgetramen på två miljarder kronor.
Dagens drift- och teknikrum är trånga och svårjobbade
– För att Operans verksamhet ska kunna utvecklas i linje med sin vision och sina högt ställda mål krävs en rejäl uppdatering. Genom vårt arbete med förstudien vet vi nu att det, inom de ramar vi fått, är fullt möjligt att åstadkomma en modern och ändamålsenlig Opera i den befintliga operabyggnaden, säger Björn Anderson, generaldirektör vid Statens fastighetsverk.
Utgångspunkten i förstudien har varit att hitta lösningar som stödjer den konstnärliga verksamhetens utveckling. Möjligheten att möta Operans behov har under arbetet analyserats utifrån en teknisk, ekonomisk, kulturhistorisk och stadsbyggnadsmässig genomförbarhet.
Trångt på kostymförråd på Operans vind
– Arbetet med förstudien en Ny Opera i Operan har varit en komplex uppgift. Utöver de krav verksamheten ställer för att lösa sitt uppdrag har vi ett antal andra krav att leva upp till inom t ex arbetsmiljö och energi. Därtill kommer utgångspunkten i de kulturhistoriska värdena och byggnadens starka placering i stadsrummet. Det är en svår men spännande balansgång mellan att bevara och utveckla ett kulturarv, säger Vanja Knocke, projektledare vid Statens fastighetsverk.
Tillbyggnad mot Kungsträdgården
För att klara uppdraget krävs, utöver en stor renovering och ombyggnad, även en tillbyggnad. Utbyggnaden, som i förstudien presenteras enbart som en volymstudie, föreslås läggas mot Kungsträdgården.
– För att kunna tillgodose verksamhets behov av ökad publik yta föreslår vi att de tillbyggnader som tillkom under 1960- och 70-talet, helt eller delvis ersätts med nya, arkitektoniskt väl utformade tillägg. Dessa tillägg ska vara minst lika bra som det befintliga och utformas i medveten relation till den befintliga byggnadens volym och ta stor hänsyn till det gröna stadsrummet i Kungsträdgården, säger Vanja Knocke.
Det är trångt i musikernas repetitionslokaler i källaren
Förstudiens ambition är också att bibehålla Operakällaren, en verksamhet med stark förankring i byggnaden.
Förstudien presenterad, vad händer nu?
Stora scenen.
Förstudien är ett beslutsunderlag som presenterades för regeringen den 20 maj av Statens fastighetsverk och Kungliga Operan. Vid ett positivt beslut går projektet vidare med förberedelser i form av bland annat fördjupade analyser och skisser. Genomförandet beräknas starta tidigast år 2020.