Idag tisdag röstade riksdagen ja till regeringens proposition Ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anläggningsbranschen. Det är väl känt sedan tidigare att Sveriges Byggindustrier anser att lagförslaget kan komma att bli en börda för Sveriges småföretagare. Under våren har man fört intensiva samtal med regeringen kring lagförslaget och vad det innebär för branschens kollektivavtal.
- – Vi kan nu konstatera att regeringen lyssnat på oss och låter de kollektivavtal i sektorn som innehåller ett entreprenörsansvar vara fredade, säger Mats Åkerlind, förhandlingschef på Sveriges Byggindustrier.
Bilden: Mats Åkerlind.
Den nya lagen innebär att en arbetstagare som inte får lön av sin arbetsgivare för arbete i en bygg- eller anläggningsentreprenad ska kunna få betalt från en annan entreprenör högre upp i kedjan. Ansvaret att betala ut lön ska i första hand gälla uppdragsgivaren, det vill säga den entreprenör som har anlitat arbetstagarens arbetsgivare som underentreprenör. Om uppdragsgivaren inte betalar eller inte kan nås ska även entreprenören högst upp i kedjan, huvudentreprenören, kunna ansvara för att lönen utbetalas.
– Vi är överens med fackförbundet Byggnads hur Byggavtalet ska tolkas när den nya lagen träder i kraft 1 januari 2019. Tillsammans har vi säkerställt att lagen inte tar över vårt gemensamma kollektivavtal, utan bara blir tillämpbar i vissa speciella fall. I och med detta kommer troligen fler byggföretag bli medlemmar hos oss nu när vårt kollektivavtal blir ännu mer konkurrenskraftigt och attraktivt, säger Mats Åkerlind.
Branschorganisationen Installatörsföretagen anser att lagförslaget slår undan benen för små och nystartade installationsföretag
– Mindre, nystartade eller specialiserade företag kommer att få svårare att få uppdrag, eller till och med slås ut. Lagen kommer att betyda sämre konkurrens, ökade kostnader och sämre kvalitet inom sektorn. Istället för att skydda arbetstagare och få bort den osunda konkurrensen riskerar man att slå ut bra arbetsgivare och ge de oseriösa aktörerna möjlighet att ta springnota, säger Ola Månsson, vd för Installatörsföretagen.
- – I Sverige finns det över 10 000 installationsföretag med över 100 000 anställda. Installatörsföretagens medlemmar har i genomsnitt mellan sex och nio anställda. Ofta är de både underentreprenörer och uppdragsgivare. Affärsrisken kommer öka påtagligt när de måste förhålla sig till att eventuellt behöva betala andra företags lönekostnader om en underentreprenör inte betalar ut förfallen lön, menar Ola Månsson.
– Det är ökad och samordnad myndighetskontroll som ger effekt, inte fler lagar och regler. Det enda som är bra är att alliansens motion om att senarelägga införandet till den 1 januari 2019 istället för den 1 augusti i år fick gehör. Det ger oss tid så att vi kan utforma utbildningsmaterial och information till våra medlemmar så att de kan får bättre möjligheter att anpassa sig, säger Ola Månsson.
– Regeringen har möjliggjort för oss som är parter på arbetsmarknaden att reglera frågan i kollektivavtal. För hela landets elektriker finns inget sådant avtal. Att i ett läge där vi för första gången på länge lever med långa, treåriga avtal inleda förhandlingar bara för att friskriva sig från en lag känns orimligt, fortsätter Ola Månsson.
– Installationsbranschen precis som byggbranschen behöver bli flera, redan idag skulle 10 000 installatörer kunna anställas. De nya reglerna kring entreprenöransvar kommer motverka även detta då det blir svårare för nystartade företag som ännu inte kan visa en historik av god kreditvärdighet att slå sig in, avslutar Ola Månsson.