I Sverige ägdes 37 305 fritidshus av utländska ägare år 2017 vilket är en marginell minskning jämfört med året innan. Endast det norska ägandet av fritidshus fortsatte öka. 12 907 fritidshus ägs av utlandssvenskar. Även detta är en liten minskning jämfört med föregående år. Den absolut största förändringen en ökning med 28 procent, har skett för svenskar bosatta i Portugal.
För första gången sedan mätningarna startade år 2000 kan en liten minskning av det utländska ägandet av fritidshus i Sverige noteras på årsbasis. 2017 fanns det 37 305 fritidshus med utländska ägare jämfört med 37 492 år 2016.
Av de länder som står för det största ägandet av fritidshus i Sverige var det alltså bara det norska ägandet som ökade 2017. Förra året fick ytterligare 172 fritidshus norska ägare, vilket motsvarar en ökning med 1,5 procent jämfört med året innan. Det danska ägandet fortsatte att minska för femte året i rad och minskningen 2017 var 278 hus, vilket motsvarar 2,5 procents minskning. Såväl ägare från Tyskland, Nederländerna och gruppen övriga länder minskade något 2017 jämfört med 2016. Bland gruppen övriga länder kan dock ökningar registreras för ägare från Schweiz och Österrike.
Det norska ägandet klart störst
Det norska ägandet är klart störst och man fortsätter dra ifrån övriga länder. Ägare från Norge är nu uppe i 11 883 stycken. Antalet fritidshus med danska ägare är 10 747 och med tyska 10 038 fritidshus. Dessa tre länder dominerar och totalt kommer 88 procent av alla utländska ägare till fritidshus från dessa tre länder. Efter de tre dominerande länderna följer ägare från Nederländerna med 1 355 hus. Flest ägare i gruppen övriga länder kommer från Storbritannien, Schweiz och Finland med 472, 467 respektive 368 fritidshus.
Tyskar först – norrmän nu
Antalet fritidshus ägda av utländska ägare har ökat med 19 183 eller 106 procent sedan år 2000. Ägare från Tyskland var de första som började köpa fritidshus i Sverige och redan år 2000 fanns det drygt 9 000 svenska fritidshus ägda av tyskar vilket 17 år senare ökat till drygt 10 000. Danskarna var som mest aktiva på den svenska fritidshusmarknaden mellan åren 2000 – 2008 för att därefter avta. I och med 2017 års minskning har danskarna minskat sitt innehav fem år i rad. Den totala minskningen på dessa fem år är 949 fritidshus vilket motsvarar en minskning med 8 procent.
Trots att de norska ägarna ökade med ytterligare 172 svenska fritidshus 2017 var denna ökning den minsta sedan år 2000. Sedan år 2000 har antalet fritidshus ägda av norska och danska ägare ökat med 9 341 stycken (367 procent) respektive 6 311 stycken (142 procent).
40 procent utlandsägt i Kronoberg
De regionala variationerna av det utländska ägandet av fritidshus är stora. Andelen utländskt ägande är störst i Kronoberg och Värmland med 40 respektive 24 procent av det totala fritidshusbeståndet. I 12 län understiger det utländska ägandet fem procent och i Stockholm, Uppsala, Södermanland, Gotland och Västmanland uppgår det utländska ägandet till mindre än 1 procent av beståndet.
Olika favoritlän
Största antalet utlandsägda fritidshus återfinns i Västra Götaland (7 488), Värmland (6 292), Kronoberg (4 630) och Skåne (3 640). Norska ägare föredrar de till Norge angränsande länen Västra Götaland, Värmland och Jämtland, danskarna Kronoberg och Skåne, tyskarna Kalmar, Västra Götaland, Kronoberg och Värmland medan holländarna föredrar Värmland. Antalet utländska ägare ökade i 7 län, var helt oförändrat i ett och minskade i 13. De största minskningarna har skett i Skåne och Kronoberg där de utlandsägda fritidshusen har minskat med 191 stycken varav danskarna står för merparten, nämligen 168.
6 av 10 fritidshus utlandsägda i Markaryd
I 21 av Sveriges kommuner är minst en tredjedel av det totala fritidshusbeståndet utlandsägt. Störst andel utlandsägda hus finns i Markaryd (58 procent), Tingsryd (49) samt Munkfors och Älmhult (48 procent).
De fem kommuner med antalsmässigt flest utlandsägda fritidshus är Strömstad, Tanum, Åre, Ljungby och Torsby. Det är endast i dessa kommuner de utlandsägda fritidshusen överstiger 1 000 stycken, nämligen 1 526, 1 269, 1 122, 1 117 och 1 098. I 11 kommuner finns inga utlandsägda fritidshus alls.
Källa: SCB