Kretsloppsrådet har studerat 15 goda exempel på energieffektiva ny- och ombyggnader. Resultatet av studien visar att projekten har 25 procent lägre energianvändning än normalproduktionen från början av 2000-talet.
Samhället har formulerat mycket ambitiösa energimål. Mellan 1995 och 2050 ska den genomsnittliga energianvändningen per kvadratmeter halveras. Detta innebär höga krav på att ny- och ombyggda hus ska vara energieffektiva.
– Det är intressant att se hur snabbt utvecklingen har gått! säger Mats Björs, ordförande i Kretsloppsrådet. Den låga energianvändning som de här projekten uppvisar var teoretiska glädjekalkyler för bara några år sedan. Det här är verkliga projekt som går att upprepa – inte experimentbyggande! Projekten har varit i drift i mer än två år så vi har haft trovärdiga, uppmätta, värden att utgå från.
De 15 studerade projekten – 10 bostadsprojekt varav två ombyggnader och 5 lokalprojekt varav en ombyggnad, visar alla på energiprestanda som är åtminstone 25 procent bättre än gällande normer. Väsentliga faktorer för att uppnå detta har främst varit mer välisolerade fasader, bättre fönster samt värmeåtervinning ur ventilationsluften. Det förekommer också installationstekniska lösningar med till exempel solfångare. Sammantaget visar resultaten att det finns en betydande potential att göra den normala byggproduktionen mer energieffektiv.
Rapporten visar också att det funnits en del problem med dessa byggnader. I några fall har det varit svårt att uppnå de projekterade värdena och i några fall har byggnadernas installationssystem haft inkörningsproblem.
– Förklaringarna till projektens tydligt förbättrade energiprestanda är, engagerade beställare, konsulter och entreprenörer och höga ambitioner i projekten. De skärpta kraven i byggreglerna har förstås också bidragit. Men det är tydligt att marknaden har utvecklats och att sektorn nu har kommit en bra bit på väg mot utvecklingen av de nya tekniska koncept som behövs för att förverkliga de högt satta energimålen. Bygg- och fastighetssektorn kan bygga energisnålt! avslutar Mats Björs Kretsloppsrådets ordförande.
Kretsloppsrådet bildades 1994 för att hantera bygg-och fastighetssektorns frivilliga producentansvar och ombildades vid årsskiftet 2010/2011 till ”Nya” Kretsloppsrådet med syftet att förvalta resultatet av det arbete som bedrivits inom ramen för Kretsloppsrådet.
Mer information om Kretsloppsrådet och rapporten finns på www.kretsloppsradet.com. Beträffande rapporten kan du också kontakta
Per Lilliehorn, sekreterare Kretsloppsrådet
Telefon 070-991 83 56
Per Levin
Projektengagemang, utredare
Telefon 073-901 29 28