Hon berättar hur hon växte upp med föräldrar som var aktiva feminister redan på 80-talet.
– I min släkt finns en massa kvinnor som gått i bräschen i olika sammanhang. Min farmor var till exempel en av Sverige första kvinnliga arkeologer och den första som tog lastbilskörkort. Dessa kvinnor är nog anledningen till att jag driver en feministisk kamp i precis allt jag gör, även om jag inte vill skriva folk på näsan. Jag tänker inte ens på det, det är ett självklart förhållningssätt.

När Karin började började jobba som programledare på radion, förstod hon att det var många som tyckte så krångligt och lite skrämmande att lära sig den nya tekniken som krävdes.
– All teknikkommunikation då var riktad mot män, så jag var ute och föreläste massor för kvinnor och startade bloggen ”Lilla gumman” där vi pratade om ny teknik och använde humor som vapen.

Karin ser fram emot Stellagalans forum av flera skäl.
– Det ska bli spännande att leda samtalet med några av Sveriges ledande kvinnor inom gastronomin. Det kommer att handla om företagande, tävlande och mentorskap – tre områden som intresserar mig mycket –och där vi hittills inte sett tillräckligt av kvinnliga förebilder.

På forumet deltar också Lina Skandevall från Företagarna, som nyligen släppte en rapport om kvinnors företagande.

Inbjudna paneldeltagare till Stellalagalans forum om jämställdhet ”Lyftet 1.0” som spelas in och sänds från Folk Mat & Möten i Malmö är bland andra:
Titti Qvarnström, Isabella Morone, Sandra Mastio, Sofia B Olsson, Frida Nilsson, Karoline Nordefors, Liselotte Bonthelius och Charlotta Ranert.

Samarbetspartners för Stellagalans forum är Malmö Stad och Event in Skåne.

Stellagalans forum följer Folkhälsomyndighetens regler och anvisningar.

The post ”Jag driver en feministisk kamp i precis allt jag gör” appeared first on Byggkontakt.

Stiftelsen Allbright som arbetar för jämställdhet och diversifiering på ledande positioner i näringslivet ger ut årligen ut en rapport som kartlägger läget i Sverige. I 2019 års rapport kunde vi läsa att fastighetsbranschen var den första att nå 40 procent kvinnor i ledningsposition. Bäst i klassen var de stora fastighetsbolagen med 49 procent kvinnor i ledningsgrupperna. Branschen i sin helhet hade också 25 procent kvinnor på vd-posterna. Glastaket var spräckt, men sen kom pandemin.

Enligt Amanda Lundeteg, vd för Allbright, leder kristider ofta till att jämställdhetsarbete sätts på paus och att många tappar långsiktigheten. I rapporten för 2020 har fastighetsbranschen tyvärr halkat ner från 40 till 38 procent kvinnor i ledande positioner. Idag kommer Allbrights nya rapport där de summerar de tio år som stiftelsen varit verksam.
– Ingen annan bransch har varit så på jämställdhetsfrågan under de tio år som vi gjort Allbrightrapporten. Engagemanget finns både hos bolag och arbetsgivarorganisationer och det syns att det finns ett samarbete som driver på att göra branschen attraktiv.

Balans skapar dynamik
Ett bolag som gjort stora framsteg och hamnat på första plats på Allbrights lista över bolag med mest jämställd ledning 2020 är fastighetsbolaget Nyfosa. Stina Lindh Hök tillträdde som vd i oktober 2020. Som svar på frågan om deras jämställdhetsarbete trycker hon på vikten av balans för bäst resultat.
– Vi tror att det blir bäst om man är 50/50 kvinnor och män, det skapar bäst dynamik och man kompletterar varandra på olika sätt.
– Jag tror också att dagens mer moderna syn på ett flexibelt arbetsliv, att kunna jobba hemifrån exempelvis, det gynnar både kvinnor och män att kunna satsa på karriären samtidigt som de har familj.

Kommunicera fördelarna med en flexibel bransch
Mona Finnström, vd på arbetsgivarorganisationen Fastigo är inne på samma linje, att fastighetsbranschen har varit konservativ men nu är mer flexibel och att det är fullt möjligt att göra karriär och ha familj samtidigt. De nedåtgående sifforna tar hon med ro.
– Jag är inte orolig, det finns bra underlag för rekrytering med mycket kompetens men man måste ha fokus, sätta upp mål och följa upp. Sen behöver alla prata om att det här går, att vi är en bransch som bejakar jämställdhet och lyfta fram de bolag som jobbar bra med rekrytering. Det behöver ske redan på utbildningsstadiet och vi kanske ska titta på sådant som hur vi benämner befattningar, fastighetsförvaltare exempelvis kan ju innebära många olika saker, kan vi locka in ny kompetens genom att vara mer beskrivande?

Precis som Stina Lindh Hök poängterar Mona Finnström också vikten av att även ha med männen i det här arbetet.
– Vi ska inte dela upp oss så mycket, det finns en jättebra grund med kompetenta kvinnor där ute, vi måste jobba på det här tillsammans.

Fastella ser behovet av slutna rum för samtal
Nätverket Fastella har funnits sedan början av 1990-talet för kvinnor som verkar i fastighetsbranschen. De närmare 300 medlemmarna möts i vanliga fall på fysiska event som kan vara stadsvandringar, studiebesök eller föreläsningar, alltid med syftet att utbilda och inspirera.

Anneli Schöldström, vd och jur.kand på Svensk Juristbyrå, sitter i styrgruppen för Fastella och berättar om behovet att mötas i slutna rum och prata om specifika frågor som rör att vara kvinna i fastighetsbranschen. Anneli beskriver Fastella som ett tillåtande forum där kvinnor känner sig sedda och har möjlighet att utbyta erfarenheter från sitt yrkesliv. Hur ska strävan mot en jämställd bransch fortsätta enligt Anneli?
– Jag tror att det krävs en medvetenhet, på alla nivåer, om vikten av en jämlik sammansättning. Att Fastighetsägarna Stockholm står bakom Fastella betyder mycket, frågan tas på allvar.

Årets Unga Fastighetskvinna vill inspirera andra att ifrågasätta
Idag den 8 mars håller Fastella ett webbinarium som gästas av Alexandra Lövgren,Head of Strategic Analysis på Newsec och vinnare av Årets Unga Fastighetskvinna 2020. Priset, som delas ut av tidningen Fastighetssverige är, förutom äran, en valfri ledarskapsutbildning för 100 000 kronor. Alexandra, som mottog utmärkelsen i oktober 2020, tycker att det är ett viktigt pris som kan inspirera andra kvinnor i branschen att se möjligheter.
– Jag tror att den här utmärkelsen kan vara en stor drivkraft för kvinnor som är i, eller på väg in i branschen, särskilt eftersom det tidigare varit en tydlig manlig dominans.  Vi har sett samma problematik i många olika branscher där man lyckas få in kvinnor på ledande positioner men sedan tappar i successionen.  För en långsiktig förändring tror jag att det krävs en ständig påfyllnad av unga, drivna kvinnor som väljer att ha sin karriär i fastighetssektorn.

För att själv driva det arbetet framåt startade Alexandra nätverket Newsec Future Female Network (NFFN) tillsammans med några kollegor för drygt tre år sedan. Nätverket vänder sig till yngre kvinnor i branschen och syftar till att lära känna varandra bättre och knyta kontakter. Nätverkets event har bland annat gästats av kvinnliga börs-vd:ar och ledarskapscoacher vilket varit mycket uppskattat. Alexandra vill uppmuntra unga kvinnor som vill in i fastighetsbranschen att tro på sig själva och våga ifrågasätta.
– Sätt tydliga mål och ta hjälp från medarbetare, chefer och mentorer för att nå dina mål. Det finns stora karriärmöjligheter som ung kvinna i den här branschen – ta för dig!

Ett arbete i ständig utveckling
I vår egen organisation Fastighetsägarna som består av fyra regioner och ett förbund för hela Sverige, är fördelningen just nu 67 procent kvinnor och 33 procent män bland de anställda.
– Jämställdhet handlar om balans och när man tittar på våra siffror ser vi en ovanlig fördelning för att vara vår bransch. Det betyder inte att vi kan luta oss tillbaka och vara nöjda, det här är ett område som måste utvecklas hela tiden, säger Oskar Öholm, vd Fastighetsägarna Stockholm.

För vårt dotterbolag Fastighetsägarna Service ser sifforna mer jämna ut med 52 procent kvinnor och 48 procent män.
– Vi arbetar aktivt för en jämn könsfördelning i våra arbetsteam. Vår största utmaning är att rekrytera kvinnor inom fastighetsskötsel där vi försöker starta samarbeten med skolor för att driva på det arbetet. I övrigt strävar vi alltid efter balans, vi har exempelvis helt jämn fördelning på ledande positioner sett till alla chefer i företaget, säger Anna Birgersson, HR-chef, Fastighetsägarna Service.

Några ord på vägen
De röster vi fått ta del av genomsyras alla av hoppfullhet för branschen, en bransch som var först med att krossa glastaket för kvinnlig representation. Vi kan nå de siffrorna igen men arbetet kommer inte att ske av sig själv. Alexandra, Anneli, Stina, Mona och Amanda ger ord på vägen:

”Tänk inte att alla andra är bättre på allt, våga fråga och ifrågasätta!” Alexandra Lövgren, Newsec

”Det finns självklart många män som tycker att de här frågorna är viktiga, vi måste släppa in dem i jämställdhetsarbetet”, Anneli Schöldström, Svensk Juristbyrå

”I slutändan är det kompetensen som räknas, att utveckla personer inom bolaget kommer på sikt att gynna jämställdheten” Stina Lindh Hök, Nyfosa

”Vi måste komma ihåg att det ligger i vårt affärsintresse som bransch att spegla kunderna i vår representation” Mona Finnström, Fastigo

Avslutningsvis ger Amanda Lundeteg, Allbright, fyra tips för ett aktivt jämställdhetsarbete:

• Börja med att kartlägga representation och diskriminering internt.
• Sätt tydliga mål och var inte rädd för procentsatser.
• Utbilda personalen om normer och fördomar, alla har fördomar och alla är en del av lösningen.
• Följ upp arbetet, att skapa rutiner och policys är bra men de måste användas och följas upp.

The post Fastighetsägarna: Först att spräcka glastaket – fem röster om jämställdhet i fastighetsbranschen appeared first on Byggkontakt.

Maria Lindfelt, HR- och kommunikationsdirektör på WSP. Foto: WSP

Andelen kvinnor inom WSP har ökat stadigt under flera år, men det senaste året syns ett tydligt hopp gällande andelen kvinnor i chefsposition, från 29 procent 2018 till 34 procent 2019.

– Jämställdhet, och särskilt i ledande positioner, har varit ett viktigt fokusområde i vår strategi under lång tid. Att vi nu tar ett stort kliv mot målet att gapet mellan andelen kvinnor (38 %) och andelen kvinnor i chefsposition (34 %) ska vara noll, är glädjande. Det gap vi har idag kan förklaras av att vi befinner oss i ett generationsskifte där allt fler yngre kvinnor kommer in i branschen, men på sikt finns inga ursäkter för att gapet inte ska vara noll, säger Maria Lindfelt.

Snittet bland teknikföretag när det gäller andel kvinnor ligger någonstans strax över 30 procent medan det på WSP arbetar 38 procent kvinnor. Ett långsiktigt och systematiskt fokus på frågan och WSPs vänliga företagskultur ser Maria som nycklar till att bolaget lyckats så väl.

– Vi vet sedan tidigare att kvinnor är särskilt intresserade av att börja jobba hos oss och det syns också i vår personalstatistik, men att vi nu även kan visa på att du som kvinna har en lika självklar plats som chef eller ledningsperson inom WSP är glädjande och ett måste för vår fortsatta lönsamhet och framgång hos våra kunder, fortsätter Maria.

Du har tillsammans med vd Magnus Meyer varit delaktig i rekryteringarna till WSP Sveriges ledningsgrupp som idag består av 46 procent kvinnor. Har det varit svårt att rekrytera kvinnor på den nivån i samhällsbyggarbranschen?

Nej, inte ett dugg! Magnus var oerhört tydlig med att vi behövde se till att ha en balans i ledningen, men under rekryteringsprocesserna har vi alltid valt den mest kompetenta kandidaten oavsett kön.

Ser du några risker med att driva den här frågan för hårt?

Jag tror den stora risken ligger i att halka efter inom det här området. Det handlar om värderingar och vilket bolag vi vill vara, men det är också direkt kopplat till vår fortsatta framgång. Kompetensbristen i branschen är fortfarande stor. Däremot är det viktigt att det är tydligt för de vi rekryterar och befordrar att de är valda utifrån att de har den bästa kompetensen och inget annat.

Maria Lindfelts fem bästa tips för en jämställd organisation:

1. Strategi. Jämställdhet behöver göras till ett prioriterat verksamhetsmål och inget som ligger vid sidan av. Följ upp utfallet i högsta ledningen regelbundet och arbeta med ständiga förbättringar. Detta är i regel långsamma förflyttningar så våga vara uthållig.
2. Det krävs en bas. För att öka andelen kvinnor i chefsposition krävs att det finns ett underlag internt. Det måste börja där. Det krävs också av oss att vi i näringslivet engagerar oss för att öka teknikintresset bland unga tjejer, redan innan de valt utbildning.
3. Arbeta med cheferna. Tydliga riktlinjer och utbildning. Ett enkelt exempel är att alltid ha minst en kvinnlig kandidat vid rekryteringar i de grupper där andelen kvinnor är lägre än män (och även tvärtom såklart).
4. Kommunikation och hållbarhet. Hur ditt bolag beskriver och belyser allt från teknik och nya uppdrag till företagsinitiativ och inte minst jobbannonser säger något om företagskulturen. Det handlar om så enkla saker som ordval, bildval och önskade egenskaper som gör att fler känner sig inkluderade.

Förebilder med olikheter. Chefer och ledning är viktiga förebilder för hur unga människor idag ser på sin karriär och hur de kan vara en del i att bidra i samhällsutvecklingen.​

The post Så lyckades WSP med lyftet – 34 procent kvinnor i chefsposition appeared first on Byggkontakt.

Sedan år 2008 har andelen kvinnor som driver företag ökat med ynka två procentenheter. År 2008 var andelen kvinnor som drev ett företag 29 procent och år 2017 hade siffran ökat till 31 procent. Det visar en ny analys som Unionen gjort av kvinnors företagande.

– Utvecklingen mot ett mer jämställt företagande går långsamt. Det är viktigt att förstå vad som påverkar beslut och attityder. Socialförsäkringssystemet måste anpassas på ett sätt som underlättar för alla företagare. Det är särskilt viktigt för kvinnor som har mer att förlora på att byta en trygg anställning mot att driva eget, säger Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef Unionen.

Unionens rapport visar att andelen kvinnliga företagare varierar stort mellan olika kommuner. Högst andel kvinnliga företagare finns i kommuner i Stockholms och Skåne län medan kommunerna med lägst andel kvinnliga företagare finns i Jönköping, Norrbotten och Östergötlands län. Gemensamt för samtliga kommuner är att det inte finns någon kommun där kvinnor är i majoritet bland de som driver eget företag.

I kommuner där branscher som företagstjänster, information och kommunikation samt finans är relativt stora är andelen kvinnliga företagare högre. När kommunen domineras av traditionellt mansdominerade branscher som tillverkning- och utvinning, byggverksamhet samt jordbruk, skogsbruk och fiske är andelen kvinnliga företagare låg.

– Näringslivsstrukturen är en viktig faktor som kan hjälpa oss att förstå varför vissa kommuner har få kvinnliga företagare, menar Henrik Ehrenberg.

– Kommuner och regioner måste arbeta strategiskt med att främja kvinnors företagande, dels genom att skapa bra villkor för kvinnor att starta företag i branscher där de redan är verksamma, men också genom att främja kvinnors företagande i branscher där kommunen vill se fler företag i framtiden, säger Henrik Ehrenberg.

En stor utmaning är att bryta den branschvisa könssegregeringen. Redan i gymnasiet uppstår en ojämn könsfördelning i val av program som i förlängningen påverkar vilken typ av företag kvinnor startar.

– Ett sätt att påverka unga kvinnor att se möjligheterna är att uppmärksamma framgångsrika kvinnor som driver stora företag med hög omsättning och många anställda, gärna inom IT och andra mansdominerade branscher, säger Henrik Ehrenberg.

De tio kommunerna med störst andel kvinnliga företagare år 2017

Toppkommuner                               andel kvinnor i procent

1. Lidingö (Stockholms län)            43,80
2. Danderyd (Stockholms län)         42,69
3. Vaxholm (Stockholms län)          39,08
4. Perstorp (Skåne län)                     38,33
5. Höganäs (Skåne län)                    38,02
6. Täby (Stockholms län)                 37,53
7. Ystad (Skåne län)                         37,17
8. Lund (Skåne län)                          36,71
9. Nacka (Stockholms län)               36,50
10. Lomma (Skåne län)                      36,06

Bottenkommuner                             andel kvinnor i procent

1. Pajala (Norrbottens län)               19,34
2. Aneby (Jönköpings län)               20,65
3. Storfors (Värmlands län)              20,97
4. Bräcke (Jämtlands län)                 21,18
5. Munkedal (Västra Götalands län)21,32
6. Tanum (Västra Götalands län)     21,74
7. Sävsjö (Jönköpings län)               22,06
8. Färgelanda (Västra Götalands län)22,26
9. Mellerud (Västra Götalands län)  22,27
10. Överkalix (Norrbottens län)         22,3

Så stor andel av företagarna är kvinnor i respektive län

1. Stockholm              34,21%
2. Skåne                      33,24%
3. Södermanland        30,93%
4. Uppsala                   30,87%
5. Gotland                  30,65%
6. Halland                   30,42%
7. Värmland                30,41%
8. Örebro                    30,30%
9. Gävleborg               30,15%
10. Jämtland                 29,80%
11. Västernorrland        29,73%
12. Kronoberg              29,63%
13. Dalarna                   29,59%
14. Västra Götaland     29,47%
15. Västmanland          29,46%
16. Västerbotten           29,20%
17. Blekinge                 28,97%
18. Kalmar                    28,76%
19. Östergötland           28,52%
20. Norrbotten              28,18%
21. Jönköping               27,72%

Om rapporten Kvinnors företagande

I rapporten Kvinnors företagande regionalt analyserar Unionen kvinnors företagande på kommunal och regional nivå. Analysen har gjort med hjälp at statistik från SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) med data från 2008 till 2017.

Därutöver användes en enkätundersökning bland 1860 företagare som SKOP genomförde på beställning av Unionen mellan november 2016 och januari 2017.

The post Kvinnors företagande varierar stort mellan svenska kommuner appeared first on Byggkontakt.

Kvinnor för Bäckby, fr v: Rahima, Ferdos, Betol, Mhret, Wodase, Silvia, Sahar och Kedira.

Erfarenheter från andra bostadsbolag är att den här typen av insatser motverkar segregation, ökar trygghet och trivsel i ett område och framför allt ger kvinnorna en möjlighet till arbete och en väg in i fastighetsbranschen. Handledning och coachning av kvinnorna görs av Jobbpunkt Mimer tillsammans med Mimers områdeskontor på Bäckby.

– Vi räknar med att ”Kvinnor för Bäckby” kommer att göra skillnad. De har varit ute ett tag och på plats lärt sig vilken hög nivå vi vill hålla i våra trapphus, miljöbodar och på gårdarna. Redan nu har vi sett vilken bra effekt de har, dels när det gäller att göra det snyggt och dels hur de skapar en trivsam stämning i sina kontakter med både yngre och äldre i området, säger Maria Lindelöf, projektledare för ”Kvinnor för Bäckby”.

– Jag är väldigt glad att få jobba för Mimer i det här projektet. Vi lär oss många nya saker nästan varje dag och vi har roligt ihop. Ett av de bästa sakerna med det här jobbet är att möta hyresgästerna. Vi har fått prata med många, bland annat om sopsortering i miljöbodarna, säger Mhret Kasa, en av ”Kvinnor för Bäckby”.

Tillsammans för Bäckby
Mimer investerar på Bäckby. Vi finns dagligen på plats för att ta hand om våra hyresgäster, vi bygger nya hus och satsar på projekt för att skapa ännu bättre sammanhållning, ökad sysselsättning och trygghet. Det gör vi tillsammans med andra engagerade personer och organisationer. Exempel på detta är Kvinna för Bäckby, En Frisk Generation, Connexion Rap West, Flickinitiativet, På Lika Villkor, Jobbpunkt Mimer och byggnation av 105 nya lägenheter och butiker i centrum. Tillsammans för Bäckby.

The post ”Kvinnor för Bäckby” ska göra skillnad i Västerås appeared first on Byggkontakt.

Byggbranschen är tydligt mansdominerad men allt fler kvinnor väljer yrken inom Byggnads kollektivavtalsområden. Många av dem väljer också att bli medlemmar i Byggnads. Sedan 2015 har antalet kvinnor dubblerats i det växande fackförbundet. Totalt är det nu 1 588 kvinnliga medlemmar i Byggnads.

Byggnads nätverk för kvinnliga medlemmar, Näta, menar att det finns mycket kvar att jobba med men också att det blir lättare att driva sina krav ju fler de blir.

– När vi är många så kan man inte ignorera oss. Våra krav om att arbetsplatser ska ha omklädningsrum för kvinnor, att olika gränsvärden ska ta hänsyn till faror vid graviditet och att vi inte ska utsättas för sexuella trakasserier är knappast orimliga. Nu är det dags för alla att lyssna, säger Stephanie Olsson, ledamot i Nätas styrgrupp.

Idag utgör kvinnor 1,54 procent av Byggnads medlemmar. Samtidigt visar statistiken från byggprogrammen på gymnasieskolorna att andelen kvinnor har ökat med tiden. Byggnads har ett ambitiöst mål om att 5% av medlemmar ska vara kvinnor år 2022.

Jämställdhetsarbetet i Byggnads utvecklas och idag har varje region en jämställdhetsansvarig. Byggnads driver bland annat kampanjen Stoppa machokulturen som erbjuder konkreta verktyg för att skapa schystare och mer inkluderande arbetsplatser.

The post Dubbelt så många kvinnor i Byggnads appeared first on Byggkontakt.

Andelen bolag med minst en kvinna i styrelsen ökar marginellt från 38% till 39% jämfört med föregående års undersökning. I undersökningen ingår företag med över 5 miljoner kr i omsättning och minst fem anställda. Andelen kvinnor av styrelseledamöterna totalt ligger kvar på 19%, det är samma nivå som föregående år.

Positivt är att undersökningen visar att andelen kvinnor bland de nytillkomna styrelseplatserna är mycket högre. Det innebär en förändring i positiv riktning på sikt. Men det går långsamt och totala andelen kvinnor på styrelseposter ökar endast marginellt.

Undersökningen visar också utvecklingen av andelen kvinnor på vd-poster. Här ökar andelen kvinnor marginellt från 12% till 13%. Bland de nytillkomna vd-posterna är andelen kvinnor högre. Även här sker alltså en förändring i positiv riktning, men det går långsamt.

Långsam men positiv förändring

Av landets drygt 105 000 företag med minst 5 miljoner kr i omsättning och minst fem anställda har drygt hälften minst två ordinarie styrelseledamöter. Av dessa drygt 55 000 företag har 39% minst en kvinna i styrelsen. I resterande styrelser sitter alltså bara män. Av de totalt drygt 160 000 styrelseledamöterna är 19% kvinnor och 12% av styrelserna har en kvinna som ordförande. I 13% av företagen är en kvinna vd.

–      Utvecklingen går alltså långsamt och ledningsstrukturerna är relativt konstanta. För Almi är jämställdhetsfrågan viktig för att skapa tillväxt och bygga långsiktigt hållbara företag. Därför vill vi synliggöra hur den faktiska utvecklingen ser ut, säger Anna Lundmark Lundbergh, som är ansvarig för undersökningen och vd för Almi Värmland.

Högre andel på nytillkomna positioner

Sedan 2013 har det tillkommit 17 828 nya styrelseledamöter i de undersökta företagen. Under samma period har antalet kvinnor ökat med 7 061 vilket motsvarar 40 %.

Sedan 2013 har antalet vd-poster ökat med 7 365 personer och antalet kvinnor med 2 148 vilket motsvarar 29%. Ett antagande är att de nytillkomna styrelseplatserna och vd-posterna i högre grad tillsatts med en kvinna.

Stora skillnader mellan branscher och län

Kvinnors styrelserepresentation skiljer sig markant inom olika branscher. Högst är den inom vård och utbildning och servicenäringar med 70% respektive 65% kvinnor i styrelserna. Lägst är den inom industri och tillverkningsföretag med 29%. Andelen kvinnor i styrelserna skiljer sig också mellan länen. Den högsta andelen kvinnor i styrelser återfinns på Gotland följt av Stockholm, Södermanland och Uppsala. Högst andel vd återfinns på Gotland och i Uppsala län.

Företag med aktivt styrelsearbete rekryterar fler kvinnor 

För att öka kunskapen om betydelsen av externrekrytering och mångfald i styrelsearbetet omfattar undersökningen även djupintervjuer med 400 vd.

–      Intervjuerna visar att styrelsen är en outnyttjad potential för många företag. Vd som har en aktiv styrelse ser mycket positivt på hur styrelsen påverkar företagets utveckling. Trots det är det så mycket som 48 procent av bolagen som bara har en ordinarie ledamot i styrelsen, säger Anna Lundmark Lundbergh.

Intervjuerna visar att ett aktivt styrelsearbete har stor betydelse för företagets utveckling. Med aktivt styrelsearbete menas att bolaget håller minst fyra styrelsemöten. De företag som har ett aktivt styrelsearbete anser att styrelsearbetet gör stor nytta. Dessa bolag planerar i högre grad än andra att göra störres satsningar inom de närmaste åren. De har i högre grad externa ledamöter och planerar att ta in fler. Ägarna till dessa bolag ser ökad mångfald som viktig. De har också i högre grad ökat andelen kvinnor styrelsen. De som rekryterat nya ledamöter säger också att de borde ha gjort det tidigare då det visat sig gynna bolagets utveckling

–      De som ser styrelser som ett kraftfullt verktyg att utveckla företaget ser till att öka mångfalden bland ledamöterna och då inte minst kvinnor, säger Anna Lundmark Lundbergh.

Undersökningsfakta

• År 2019 finns 105 335 bolag med minst fem miljoner i omsättning eller minst fem anställda.
• Av de 105 335 bolagen har 55 044 bolag minst två ordinarie ledamöter i styrelsen.
• Statistiken baseras på denna grupp om 55 044 företag.
• Intervjuerna har genomförts med ett urval på 400 företag från ovanstående grupp.

Almis styrelsekartläggning 2019, se Almis hemsida

https://www.almi.se/om-almi/press/undersokningar/

The post Endast marginellt fler kvinnor i ledning och styrelser appeared first on Byggkontakt.

Grafik: Anna Bergsten

– Nu har vi nått ett viktigt mål, Det känns fantastiskt roligt och det matchar fördelningen mellan kvinnor och män sett till alla anställda på Riksbyggen. Men vi nöjer oss inte utan fortsätter att arbeta vidare och det är positivt om vi långsiktigt skulle kunna nå en helt jämn könsfördelning bland Riksbyggens chefer, säger Karin Goddard, HR-chef på Riksbyggen.

– Att öka andelen kvinnor som är chefer är viktig del i arbetet med bygga ett framgångsrikt Riksbyggen, med god lönsamhet och tillväxt. Det i sig är en förutsättningen för att vi ska kunna skapa samhällsnytta, säger Leif Linde, vd Riksbyggen.

Bakom framgången ligger ett långsiktigt och konsekvent arbete:

1. Tydliga mål har satts upp under resans gång.

2. Perspektivet att få fler kvinnor som är chefer har funnits med vid alla chefstillsättningar.

3. Tydligt lyft fram kvinnor som är chefer i marknadsföringen av Riksbyggen som arbetsgivare.

Majoriteten av Riksbyggens anställda arbetar inom affärsområde Fastighetsförvaltning, en bransch som tidigare varit kraftigt mansdominerad men där Riksbyggen de senaste åren ökat andelen kvinnor. Under de senaste åren är det framför allt inom chefskategorin arbetsledare inom fastighetsförvaltningen där andelen kvinnor ökat markant, från 18 procent till 32 procent. Andelen kvinnor i chefsbefattning är 39 procent totalt sett inom fastighetsförvaltningen.

– Det är mycket glädjande att vi idag har många fler chefer som är kvinnor inom fastighetsförvaltningen. Det ger ett viktigt signalvärde och visar att kvinnor har goda karriärmöjligheter om de börjar arbeta inom vår förvaltningsorganisation, säger Karin Goddard.

The post Stor ökning av andelen kvinnor som är chefer på Riksbyggen appeared first on Byggkontakt.

– När jag var ny i branschen i slutet av 90-talet möttes jag ofta av män som inte trodde att jag kunde något eller som inte behandlade mig på samma sätt som en manlig kollega. Arbetsplatserna var inte heller anpassade för både kvinnor och män. Det fanns ett stort behov av att förändra den kultur som fanns i byggbranschen, säger Ylva Lageson, Head of Operations Development and IT och medlem i NCC:s koncernledning.

Ylva Lageson samlade sina tankar i ett brev som blev starten på en dialog med andra kvinnor på andra arbetsplatser inom NCC. Dialogen ledde till ett PM som skickades till personalchefen om att företaget behövde arbeta med dessa frågor och förändra företagskulturen. Förslaget fick gehör hos koncernledningen och det blev startskottet för det kvinnliga nätverket Stella som i år fyller 20 år.

Stella har sedan dag ett arbetat för att öka antalet kvinnliga ledare inom NCC och stötta kvinnor i produktion. Genom nätverksträffar finns utrymme för att möta och inspireras av andra kvinnor i liknande situation samt personlig utveckling genom föreläsningar och workshops.

Utöver att driva en mer jämställd norm i byggbranschen har nätverket även drivit praktiska frågor som föräldralön, ökad flextid, förbud mot diskriminerande bilder på arbetsplatsen, arbetskläder för kvinnor, successionsplanering och påverkat uppstarten av en mångfaldskommitté inom NCC.

– Vi har åstadkommit otroligt mycket under de åren vi har varit verksamma i NCC och det har varit till gagn för hela branschen som också har fått fler kvinnor på ledande positioner och fler förebilder. Men vi behöver fortsätta vårt arbete, särskilt i hur vi kan förändra kulturen så att vi kan locka fler kvinnor till branschen, säger Ylva Lageson.

Idag har Stella 550 medlemmar i fem lokala nätverk från norr till söder i Sverige som alla driver en stor mängd aktiviteter mot målet att utveckla fler kvinnliga ledare inom NCC. Antalet kvinnliga ledare i koncernen uppgick 2017 till 13,8 procent. I koncernens styrelse är fem av åtta ledamöter kvinnor.

– Stella är en viktig del i NCC:s mångfaldsarbete, både som en samlande kraft och för att driva på arbetet framåt. Samtidigt är det viktigt att poängtera att den viktigaste och största delen av vårt mångfaldsarbete görs i linjeorganisationen, säger Tomas Carlsson, vd och koncernchef på NCC.

The post 20-åriga Stella bryter manlig norm i byggbranschen appeared first on Byggkontakt.

Jämställdhet är en framgångsfaktor för att skapa såväl kreativitet och trivsel som affärsnytta och lönsamhet, säger Ann-Louise Lökholm Klasson, vd Sweco Sverige.

AllBright arbetar för jämställdhet och diversifiering på ledande positioner i näringslivet. Stiftelsen granskar representationen av kön i näringslivet, och släpper varje år AllBright-rapporten, en kartläggning av könsfördelningen i börsbolagens ledningsgrupper. Årets rapport visar att andelen ojämställda bolag minskar för första gången, samtidigt som den gröna listan med jämställda bolag växer.

– För oss har det alltid varit viktigt att aktivt arbeta med jämställdhetsfrågor. Vi arbetar med hållbar samhällsutveckling och för mig går hållbarhet och jämställdhet hand i hand. Jag tror att vi lyckas som allra bäst när vi använder kraften från alla våra olikheter, vare sig det är kön, ålder eller bakgrund vi pratar om. Jämställdhet är en framgångsfaktor för att skapa såväl kreativitet och trivsel som affärsnytta och lönsamhet, säger Ann-Louise Lökholm Klasson, vd Sweco Sverige.

Läs AllBright-rapporten här.

The post Jämställdhet en framgångsfaktor appeared first on Byggkontakt.