Endast en liten del av svenska hushåll har idag råd att köpa ett genomsnittligt småhus. Mäklarsamfundets nya matchningsindex visar en växande klyfta mellan dröm och verklighet – där arbetarhushållen halkar efter i möjligheten att realisera villadrömmen.
På uppdrag av Mäklarsamfundet har Juni Strategi och Analys tagit fram ett matchningsindex som visar hushållens möjligheter att köpa småhus i olika delar av landet. Indexet omfattar samtliga län och storstadskommuner. Resultat redovisas både för hushållen totalt, och uppdelat mellan arbetar- respektive tjänstemannahushåll. I drygt 46 procent av de 28 undersökta länen och storstadskommunerna är matchningen mycket låg, och ytterligare ett stort antal har låg matchning. Samtliga tre storstadsregioner – Stockholm, Göteborg och Malmö – har mycket låg matchning.
– Villalivet är en gemensam dröm för många svenska hushåll. Nu ser vi hur möjligheten att etablera sig i småhus börjar bli en exklusivitet för ett fåtal. På många håll i landet börjar villamarknaden likna en isolerad ö, bebodd av seniorer, höginkomsttagare och de som gjort bostadskarriär under en lång tid av stigande priser, säger Oskar Öholm, vd Mäklarsamfundet.
Huvudresultat
- Göteborgs kommun har lägst matchning i hela landet. Endast 8 procent av hushållen i familjebildande ålder kan efterfråga ett genomsnittligt småhus. Bland arbetarhushållen är andelen så låg som 3 procent.
- I Stockholms län, kan bara 6 procent av arbetarhushållen, men 34 procent av tjänstemannahushållen efterfråga ett genomsnittligt småhus – trots att länet rymmer cirka 25 procent av befolkningen.
- Storstäderna sticker ut även för tjänstemän – med mycket låg matchning i både Malmö, Göteborg och Stockholm.
- Bara ett län med mycket hög matchning. I Västernorrland är matchningen mycket hög för både arbetar- och tjänstemannahushåll.
Bakom svårigheterna ligger inte bara stigande priser, utan även dagens kreditregler. Rapporten visar att hushåll ofta stoppas av bankernas KALP-kalkyler och att boendekostnadens andel av inkomsten blir en avgörande tröskel, trots att hushåll har två stabila inkomster.
– När bara en liten del av hushållen i familjebildande ålder kan ta sig in på villamarknaden påverkar det inte bara deras situation, utan också hela bostadsmarknadens funktion och på sikt själva samhällskontraktet, fortsätter Oskar Öholm.