Majoriteten av de som sitter i styrelsen för sin bostadsrättsförening trivs med sitt uppdrag och nio av tio skulle rekommendera andra att engagera sig. Trots det har många föreningar svårt att hitta nya styrelsemedlemmar. Ointresse för ansvar och arbetsbörda, brist på engagemang och tidsbrist är några av de största hindren. Det visar Sveriges Bostadsrättsrapport 2026 från SBC, Sveriges BostadsrättsCentrum.
Styrelsearbetet är en central del av bostadsrättsföreningens förvaltning och årets
Bostadsrättsrapport visar att de som engagerar sig generellt är positiva till uppdraget. 60
procent av styrelsemedlemmarna uppger att de trivs bra i sin roll, en ökning med tio
procentenheter från förra året. Samtidigt svarar hela 90 procent av alla tillfrågade
styrelsemedlemmar att de skulle rekommendera andra att sitta i en BRF-styrelse.
Trots den positiva bilden är rekryteringen en utmaning. Nära fyra av tio, 39 procent, uppger
att ointresse för ansvar och arbetsbörda är ett hinder för att få in nya personer i styrelsen.
Nästan lika många, 38 procent, pekar på bristande engagemang och 34 procent på tidsbrist.
Tre av tio menar dessutom att för lite kunskap eller erfarenhet bland medlemmarna
försvårar rekryteringen.
– Det finns en tydlig kontrast i resultatet. De som sitter i styrelsen trivs och skulle i stor
utsträckning rekommendera uppdraget till andra. Samtidigt är det svårt för många
föreningar att rekrytera nya styrelsemedlemmar. För att få fler att ta steget behöver
styrelsen tydligt informera om vad uppdraget innebär, hur mycket tid som krävs och vilket
ansvar som följer med rollen. Det är också viktigt att visa att styrelsen inte behöver kunna
eller göra allt själv, det finns möjlighet att ta hjälp av extern kompetens, säger Jenny
Söderberg, ekonomisk expert på SBC.
Rapporten visar att styrelseuppdraget ställer höga krav på de som engagerar sig. Var fjärde
styrelsemedlem, 26 procent, uppger att de inte kan tillräckligt mycket i sin roll. När
styrelsemedlemmarna får beskriva vad som är svårast hamnar kunskap om lagar, regler och
bestämmelser högst, med 39 procent. Därefter följer hantering av juridiska frågor och
regelverk, 32 procent, samt svåra beslut som påverkar föreningens avgifter och ekonomi, 29
procent.
Samtidigt är öppenheten för extern hjälp stor. Tre av fyra styrelsemedlemmar, 75 procent,
är mycket eller ganska villiga att betala för externt stöd som frigör tid och avlastar ansvar
kopplat till fastighets- och styrelsearbetet. 32 procent ser ett stort värde i att avlasta
styrelsen, medan 43 procent är villiga att göra det om kostnaden är rimlig.
– Styrelseuppdraget har blivit mer komplext. Det är inte rimligt att varje ledamot ska vara
expert på allt från juridik och ekonomi till fastighetsunderhåll. Att ta in extern hjälp innebär
inte att styrelsen avsäger sig sitt ansvar, tvärtom kan rätt kompetens ge bättre
förutsättningar att fatta välgrundade beslut och göra uppdraget mer hanterbart. Det kan
också vara en viktig del i att få fler medlemmar att känna sig trygga nog att engagera sig,
säger Jenny Söderberg.
Ta del av Sveriges Bostadsrättsrapport:
Sveriges Bostadsrättsrapport 2026
Om Sveriges Bostadsrättsrapport 2026
För nionde året i rad har Sveriges Bostadsrättscentrum, SBC, tagit fram Sveriges Bostadsrättsrapport.
Rapporten grundar sig på en undersökning genomförd av Ipsos där över 2 100 svenska bostadsrättsägare
svarat på frågor rörande sitt boende i bostadsrättsförening.