<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>rapport &#8211; Byggkontakt</title>
	<atom:link href="https://www.byggkontakt.nu/tag/rapport/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://www.byggkontakt.nu</link>
	<description>Sveriges nyhetsportal för bygg- och fastighetsbranschen</description>
	<lastBuildDate>Mon, 17 May 2021 08:05:31 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	
	<item>
		<title>Ny rapport: Så här kan fler unga köpa sin första lägenhet</title>
		<link>https://www.byggkontakt.nu/artikel/ny-rapport-sa-har-kan-fler-unga-kopa-sin-forsta-lagenhet/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Admin]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 17 May 2021 08:05:31 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Artiklar]]></category>
		<category><![CDATA[lägenhet]]></category>
		<category><![CDATA[rapport]]></category>
		<category><![CDATA[Skandia]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://www.byggkontakt.nu/?p=67930</guid>

					<description><![CDATA[<p>För unga vuxna är det svårt att köpa en egen lägenhet med bolånetak, amortering och bankernas kalkylränta. I en ny rapport som släpps&#8230;</p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu/artikel/ny-rapport-sa-har-kan-fler-unga-kopa-sin-forsta-lagenhet/">Ny rapport: Så här kan fler unga köpa sin första lägenhet</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu">Byggkontakt</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><strong><span style="font-family: 'Calibri',sans-serif;">För unga vuxna är det svårt att köpa en egen lägenhet med bolånetak, amortering och bankernas kalkylränta. I en ny rapport som släpps idag visar Skandia hur justeringar i amorteringskraven skulle ge fler unga i karriären möjlighet att köpa en egen första lägenhet. Det handlar om att sänka amorteringskraven för unga och sedan öka kraven succesivt med åldern, för att ge fler unga chansen att komma in på bostadsmarknaden.</span></strong></p>
<p>I rapporten <a href="https://publish.ne.cision.com/l/crfdstkge/www.skandia.se/globalassets/pdf/press-och-media/rapporter-och-debatt/amorteringstrappan_210430.pdf"><em><span style="font-family: 'Calibri',sans-serif; color: blue;">Amorteringstrappa – en lösning för unga vuxnas etablering på bostadsmarknaden</span></em></a> jämförs dagens situation för 25-åringar inom olika yrkeskategorier och deras möjlighet att köpa sin första lägenhet i Sveriges storstadsområden. I beräkningarna har dagens situation, där många unga betalar 3 procent i amortering, jämförts med beräkningar i form av en amorteringstrappa där amorteringskraven för de unga som köper sin första lägenhet sänks till 1 procent, oavsett belåningsgrad.</p>
<p>Möjligheten med att förenkla amorteringsreglerna, underlättar ungas möjligheter att köpa bostad väsentligt. Beräkningarna visar att ingen av typfallen i rapporten, det vill säga 25-åringarna med fast anställning i fem yrkeskategorier, har råd att etablera sig på bostadsmarknaden i centrala Stockholm med rådande villkor. Inte ens genom att köpa en minilägenhet på 29 kvadratmeter. Detta blir istället möjligt för fyra av fem typfall med den amorteringstrappa som använts i räkneexemplen.</p>
<p>– Att unga ska behöva betala som mest i amortering i en fas i livet där de har som lägst inkomst och som högst boendeutgifter är en paradox som behöver ses över. Med flexiblare amorteringskrav kan vi underlätta för våra unga att komma in på bostadsmarknaden och köpa en egen första lägenhet även i storstadsregioner, vilket våra beräkningar genom amorteringstrappan visar, säger Johanna Cerwall, vd på Skandiabanken.</p>
<p>En amorteringstrappa där unga amorterar mindre och att amorteringstakten sedan ökar senare i livet, skulle ge bättre möjligheter att etablera sig på bostadsmarknaden. För personer upp till 35 år som köper sin första bostad gäller 1 procent amortering, och för 36–40-åringar 1,5 procent amortering, givet att det rör sig om personer som investerat i sin första lägenhet. För personer äldre än 40 år och de som redan äger en tidigare bostad gäller samma regler som idag.</p>
<p>– Som kraven är utformade idag slår de särskilt hårt mot våra unga som antingen riskerar att helt bli utestängda från bostadsmarknaden, eller att de får orimligt höga boendekostnader. En amorteringstrappa förflyttar amorteringsbördan från unga år, då inkomsterna är som lägst, till senare i livet då inkomsterna generellt är högre och privatekonomin är i större balans, säger Johanna Cerwall.</p>
<p>En privatanställd arbetare som är 25 år har till exempel idag inte råd med en minilägenhet på 29 kvadratmeter i Stockholms stad. Däremot har personen råd att köpa en sådan lägenhet med en amorteringstrappa. Om samma person skulle köpa sin första lägenhet i Göteborg finns möjligheten idag att köpa en minilägenhet, men med amorteringstrappan har personen istället råd att köpa en normalstor lägenhet på 41 kvadratmeter. Malmö som har lägre bostadspriser ger personen redan idag möjlighet att till och med köpa en rymlig lägenhet på 54 kvadratmeter.</p>
<p>– Förutom att en amorteringstrappa sänker tröskeln för många unga att etablera sig på bostadsmarknaden i attraktiva storstäder, kan de även ha råd med fler kvadratmeter. Dessutom ger det dem möjligheten att i till exempel Malmö där bostadspriserna är lägre, att även få lite lägre löpande kostnader för lägenheten, säger Johanna Cerwall.</p>
<p>&nbsp;</p>
<table data-tablelook="1184" data-tablestyle="MsoTableGrid">
<tbody>
<tr>
<td colspan="5" data-celllook="0"><strong>Antal kvadratmeter som en 25-åring har råd att köpa </strong></td>
</tr>
<tr>
<td width="137" data-celllook="0"><strong>Yrkeskategori </strong></td>
<td width="113" data-celllook="0"><strong>Amortering: </strong><strong><br />
Rådande villkor 3 % </strong></td>
<td data-celllook="0"><strong>Amortering: </strong><strong><br />
Amorteringstrappa 1 %<br />
(Antal fler kvm att kunna köpa med amorteringstrappa) </strong></td>
<td data-celllook="0"><strong>Lägenhet att kunna köpa med rådande villkor </strong></td>
<td data-celllook="0"><strong>Lägenhet att kunna köpa med amorteringstrappa </strong></td>
</tr>
<tr>
<td width="137" data-celllook="0"><strong>Stockholm </strong></td>
<td width="113" data-celllook="0"></td>
<td data-celllook="0"></td>
<td data-celllook="0"></td>
<td data-celllook="0"></td>
</tr>
<tr>
<td width="137" data-celllook="0">Kommunalt anställd</td>
<td width="113" data-celllook="0">21</td>
<td data-celllook="0">28 (+ 7 kvm)</td>
<td data-celllook="0">Har inte råd med minilägenhet</td>
<td data-celllook="0">Har inte råd med minilägenhet</td>
</tr>
<tr>
<td width="137" data-celllook="0">Statligt anställd</td>
<td width="113" data-celllook="0">24</td>
<td data-celllook="0">31 (+7 kvm)</td>
<td data-celllook="0">Har inte råd med minilägenhet</td>
<td data-celllook="0">Har råd med minilägenhet, men inte normalstor</td>
</tr>
<tr>
<td width="137" data-celllook="0">Anställd landsting/region</td>
<td width="113" data-celllook="0">25</td>
<td data-celllook="0">32 (+7 kvm)</td>
<td data-celllook="0">Har inte råd med minilägenhet</td>
<td data-celllook="0">Har råd med minilägenhet, men inte normalstor</td>
</tr>
<tr>
<td width="137" data-celllook="0">Privatanställd arbetare</td>
<td width="113" data-celllook="0">23</td>
<td data-celllook="0">30 (+ 7 kvm)</td>
<td data-celllook="0">Har inte råd med minilägenhet</td>
<td data-celllook="0">Har råd med minilägenhet, men inte normalstor</td>
</tr>
<tr>
<td width="137" data-celllook="0">Privatanställd tjänsteman</td>
<td width="113" data-celllook="0">29</td>
<td data-celllook="0">37 (+8 kvm)</td>
<td data-celllook="0">Har inte råd med minilägenhet</td>
<td data-celllook="0">Har råd med minilägenhet, men inte normalstor</td>
</tr>
<tr>
<td width="137" data-celllook="0"><strong>Stockholms län</strong></td>
<td width="113" data-celllook="0"></td>
<td data-celllook="0"></td>
<td data-celllook="0"></td>
<td data-celllook="0"></td>
</tr>
<tr>
<td width="137" data-celllook="0">Kommunalt anställd</td>
<td width="113" data-celllook="0">26</td>
<td data-celllook="0">34 (+8 kvm)</td>
<td data-celllook="0">Har inte råd med minilägenhet</td>
<td data-celllook="0">Har råd med minilägenhet, men inte normalstor</td>
</tr>
<tr>
<td width="137" data-celllook="0">Statligt anställd</td>
<td width="113" data-celllook="0">30</td>
<td data-celllook="0">38 (+8 kvm)</td>
<td data-celllook="0">Har råd med minilägenhet, men inte normalstor</td>
<td data-celllook="0">Har råd med minilägenhet, men inte normalstor</td>
</tr>
<tr>
<td width="137" data-celllook="0">Anställd landsting/region</td>
<td width="113" data-celllook="0">30</td>
<td data-celllook="0">39 (+9 kvm)</td>
<td data-celllook="0">Har råd med minilägenhet, men inte normalstor</td>
<td data-celllook="0">Har råd med normalstor lägenhet</td>
</tr>
<tr>
<td width="137" data-celllook="0">Privatanställd arbetare</td>
<td width="113" data-celllook="0">28</td>
<td data-celllook="0">36 (+ 8 kvm)</td>
<td data-celllook="0">Har inte råd med minilägenhet</td>
<td data-celllook="0">Har råd med minilägenhet, men inte normalstor</td>
</tr>
<tr>
<td width="137" data-celllook="0">Privatanställd tjänsteman</td>
<td width="113" data-celllook="0">35</td>
<td data-celllook="0">45 (+ 10 kvm)</td>
<td data-celllook="0">Har råd med minilägenhet, men inte normalstor</td>
<td data-celllook="0">Har råd med normalstor lägenhet</td>
</tr>
<tr>
<td width="137" data-celllook="0"><strong>Göteborg </strong></td>
<td width="113" data-celllook="0"></td>
<td data-celllook="0"></td>
<td data-celllook="0"></td>
<td data-celllook="0"></td>
</tr>
<tr>
<td width="137" data-celllook="0">Kommunalt anställd</td>
<td width="113" data-celllook="0">30</td>
<td data-celllook="0">38 (+8 kvm)</td>
<td data-celllook="0">Har råd med minilägenhet, men inte normalstor</td>
<td data-celllook="0">Har råd med minilägenhet, men inte normalstor</td>
</tr>
<tr>
<td width="137" data-celllook="0">Statligt anställd</td>
<td width="113" data-celllook="0">34</td>
<td data-celllook="0">43 (+9 kvm)</td>
<td data-celllook="0">Har råd med minilägenhet, men inte normalstor</td>
<td data-celllook="0">Har råd med normalstor lägenhet</td>
</tr>
<tr>
<td width="137" data-celllook="0">Anställd landsting/region</td>
<td width="113" data-celllook="0">35</td>
<td data-celllook="0">44 (+ 9kvm)</td>
<td data-celllook="0">Har råd med minilägenhet, men inte normalstor</td>
<td data-celllook="0">Har råd med normalstor lägenhet</td>
</tr>
<tr>
<td width="137" data-celllook="0">Privatanställd arbetare</td>
<td width="113" data-celllook="0">32</td>
<td data-celllook="0">41 (+ 9 kvm)</td>
<td data-celllook="0">Har råd med minilägenhet, men inte normalstor</td>
<td data-celllook="0">Har råd med normalstor lägenhet</td>
</tr>
<tr>
<td width="137" data-celllook="0">Privatanställd tjänsteman</td>
<td width="113" data-celllook="0">40</td>
<td data-celllook="0">51 (+ 11 kvm)</td>
<td data-celllook="0">Har råd med normalstor lägenhet</td>
<td data-celllook="0">Har råd med normalstor lägenhet</td>
</tr>
<tr>
<td width="137" data-celllook="0"><strong>Malmö </strong></td>
<td width="113" data-celllook="0"></td>
<td data-celllook="0"></td>
<td data-celllook="0"></td>
<td data-celllook="0"></td>
</tr>
<tr>
<td width="137" data-celllook="0">Kommunalt anställd</td>
<td width="113" data-celllook="0">50</td>
<td data-celllook="0">62 (+12 kvm)</td>
<td data-celllook="0">Har råd med normalstor lägenhet</td>
<td data-celllook="0">Har råd med normalstor lägenhet</td>
</tr>
<tr>
<td width="137" data-celllook="0">Statligt anställd</td>
<td width="113" data-celllook="0">56</td>
<td data-celllook="0">70 (+14 kvm)</td>
<td data-celllook="0">Har råd med normalstor lägenhet</td>
<td data-celllook="0">Har råd med normalstor lägenhet</td>
</tr>
<tr>
<td width="137" data-celllook="0">Anställd landsting/region</td>
<td width="113" data-celllook="0">58</td>
<td data-celllook="0">72 (+14 kvm)</td>
<td data-celllook="0">Har råd med normalstor lägenhet</td>
<td data-celllook="0">Har råd med normalstor lägenhet</td>
</tr>
<tr>
<td width="137" data-celllook="0">Privatanställd arbetare</td>
<td width="113" data-celllook="0">54</td>
<td data-celllook="0">67 (+13 kvm)</td>
<td data-celllook="0">Har råd med normalstor lägenhet</td>
<td data-celllook="0">Har råd med normalstor lägenhet</td>
</tr>
<tr>
<td width="137" data-celllook="0">Privatanställd tjänsteman</td>
<td width="113" data-celllook="0">66</td>
<td data-celllook="0">83 (+17 kvm)</td>
<td data-celllook="0">Har råd med normalstor lägenhet</td>
<td data-celllook="0">Har råd med normalstor lägenhet</td>
</tr>
</tbody>
</table>
<p><strong>Om typfallen i rapporten: </strong><br />
Fem olika typfall har studerats för 25-åringar som jobbar inom fem olika sektorer och deras möjlighet att köpa en första lägenhet i fyra geografiska storstadsområden: Stockholm, Göteborg, Malmö och Stockholms län. ​I beräkningarna har rådande villkor med en typisk amortering för unga på 3 procent jämförts med en amorteringstrappa där amorteringen för typfallen har sänkts till 1 procent (denna nivå gäller för personer upp till 35 år) för att underlätta för unga att köpa en första bostad. Samtliga typfall antas ha kreditkort med 25 000 kronor i blancolån utan amortering, och vid sidan av detta inga övriga lån. Samtliga är singelhushåll.</p>
<p><strong>Scenarier som undersöks i rapporten: </strong></p>
<ol>
<li>Dagens amorteringskrav kvarstår (3 % amortering)</li>
<li>En amorteringstrappa för unga som köper sin första egna bostad (1 % amortering)</li>
</ol>
<p><strong>Definition av olika lägenhetsstorlekar: </strong></p>
<p>Minilägenhet: 29 kvadratmeter<br />
Normalstor lägenhet: 39 kvadratmeter<br />
Rymlig lägenhet: 53 kvadratmeter</p>
<p><a href="https://publish.ne.cision.com/l/crfdstkge/www.skandia.se/globalassets/pdf/press-och-media/rapporter-och-debatt/amorteringstrappan_210430.pdf">Läs hela rapporten här</a></p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu/artikel/ny-rapport-sa-har-kan-fler-unga-kopa-sin-forsta-lagenhet/">Ny rapport: Så här kan fler unga köpa sin första lägenhet</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu">Byggkontakt</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Erik Olsson kommenterar bostadsmarknaden 8/12-20</title>
		<link>https://www.byggkontakt.nu/nyheter/erik-olsson-kommenterar-bostadsmarknaden-8-12-20/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Admin]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 08 Dec 2020 12:25:03 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Nyheter]]></category>
		<category><![CDATA[bostad]]></category>
		<category><![CDATA[erik olsson]]></category>
		<category><![CDATA[rapport]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://www.byggkontakt.nu/?p=67112</guid>

					<description><![CDATA[<p>De positiva tongångarna i Erik Olsson Bostadsindex håller i sig och resulterar i en stark&#8230;</p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu/nyheter/erik-olsson-kommenterar-bostadsmarknaden-8-12-20/">Erik Olsson kommenterar bostadsmarknaden 8/12-20</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu">Byggkontakt</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><strong>De positiva tongångarna i Erik Olsson Bostadsindex håller i sig och resulterar i en stark och aktiv marknad. Mycket talar för att aktiviteten på bostadsmarknaden blir ovanligt hög under jul och nyår. </strong><span id="more-67112"></span></p>
<p>Erik Olsson Nyproduktion rapporterar om att försäljning av nyproduktion är starkare än på många år. Styrkan beror mest på den allmänna prisutvecklingen och att det är attraktivt att köpa bostad till fast pris när priserna stiger. Till det kommer att tidigare överutbud har betats av och att det har startats färre projekt än normalt de senaste åren enligt Klas Pettersson, vd på Erik Olsson Nyproduktion.</p>
<p>På Erik Olson tycker vi det är viktigt att man kan fortsätta göra trygga och säkra bostadsaffärer. Vi har gått igenom vår process och fokuserat även på säljarnas hälsorisker. Det är ett perspektiv branschen till viss del har glömt bort tidigare. Det är en avvägning mellan att så många potentiella köpare som möjligt får se bostaden på ett tilltalande sätt som en del av vår utökade visningsgaranti, och att man exponerar säljaren för så få människor som möjligt. Arbetar man genomtänkt med de olika momenten går det bra.</p>
<p>Förmodligen blir aktiviteten på bostadsmarknaden högre över jul och nyår än normalt. En anledning till att marknaden var så stark under andra halvåret i år, trots pandemin, är att marknaden var så aktiv i somras. Efterfrågan ökade när många gick på visningar och köpte ny bostad under semestern när de ändå var hemma. Inställda utlandsresor utökade dessutom bostadsbudgeten. En stor del av utbudet såldes av under sommaren. Det gjorde marknaden starkare när allt kom igång igen. Efterfrågan matchade utbudet, som inte ökade inte lika mycket som annars när det inte fanns så mycket osålt som kom ut igen. Mycket talar för att det scenariot kan upprepas även nu under julledigheten. Baserat på genomsnittlig rörlig bolåneränta hos Söderberg &amp; Partners Bolån på 1,4% kan man låna över 3 Mkr extra till boendet för en inställd semesterresa för 30.000 kronor om man vill ha lika mycket kvar till annat när man betalat bolåneräntan med skatteavdrag. Vi får en kombination av nya behov av olika funktioner i våra hem samtidigt som bostaden blir viktigare och tillåts ta en större andel av hushållsekonomin. Dessutom har många, som inte har blivit arbetslösa, snarast har en starkare ekonomi nu än tidigare med låga bolåneräntor och minskad konsumtion som en anpassning till Coronan. Det gör det troligt att fler än vanligt vill byta bostad under en tid framöver. Så länge inte arbetslösheten ökar markant inom de grupper som äger sitt boende gör de låga räntorna att både betalningsvilja och betalningsförmåga är höga. Då får vi en bostadsmarknad där det säljs många bostäder till höga priser.</p>
<p>När vi uppdaterade Erik Olsson Bostadsindex var det 27% av visningsbesökarna som prioriterar boendet högre, och letar efter större bostad än de skulle göra annars, som en effekt av Corona. Nya prioriteringar har bidragit till att det sålts ovanligt många sålda bostäder. Det återstår att se om trenden mot större boende förstärks för att fler och fler ser effekterna av Coronan som långvariga, eller om vaccinet gör att bostadsbehov och preferenser återgår till det normala. Frågan är bara vad som blir det normala.</p>
<p><strong>I Stockholm </strong>fortsätter trenden med en stark marknad, där villamarknaden är extra stark. Det mesta går bra och vi har en väldigt liten del osålt. Marknadsaktiviteten har börjat avta inför julen. Andelen bostäder Erik Olsson förmedlar i Stockholm som säljs redan innan den fyra timmar långa publika huvudvisningen är runt jämförelsevis låga 10%.</p>
<p><strong>I Göteborg</strong> har bostadsmarknaden varit stark med en hög aktivitetsnivå och stigandepriser. I november stannade prisuppgången upp med ett utbud som var lite större än förra året. Vi förmedlade fler bostäder än förra året. Nu är utbudet drygt 10% högre än förra året, samtidigt som det ändå sjunker nu när aktivitetsnivån börjar sjunka inför jul. Mycket talar dock för att aktiviteten blir högre än vanligt under ledigheterna när fler än vanligt är hemma. Andelen bostäder Erik Olsson förmedlar i Göteborg som säljs innan den publika huvudvisningen är ganska hög på 23%.</p>
<p><strong>I Malmöområdet</strong> är marknaden stark. På Erik Olsson ser vi tecken på att det kommer att fortsätta i december, som brukar vara betydligt lugnare. Den starka marknaden kan göra att säljarna vill försöka utnyttja läget genom att sälja nu när efterfrågan är högre än utbudet så priserna blir höga. I Skåne är andelen bostäder som Erik Olsson förmedlar redan innan den långa publika visningen runt 15%.</p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu/nyheter/erik-olsson-kommenterar-bostadsmarknaden-8-12-20/">Erik Olsson kommenterar bostadsmarknaden 8/12-20</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu">Byggkontakt</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ny kartläggning från SBC visar: Då känner sig svenskarna otrygga i sin bostad</title>
		<link>https://www.byggkontakt.nu/artikel/ny-kartlaggning-fran-sbc-visar-da-kanner-sig-svenskarna-otrygga-i-sin-bostad/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Admin]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 15 Jun 2020 14:33:45 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Artiklar]]></category>
		<category><![CDATA[rapport]]></category>
		<category><![CDATA[SBC]]></category>
		<category><![CDATA[trygghet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://www.byggkontakt.nu/?p=65701</guid>

					<description><![CDATA[<p>Hemmets trygga vrå är för de allra flesta en plats för lugn och avkoppling. Men&#8230;</p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu/artikel/ny-kartlaggning-fran-sbc-visar-da-kanner-sig-svenskarna-otrygga-i-sin-bostad/">Ny kartläggning från SBC visar: Då känner sig svenskarna otrygga i sin bostad</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu">Byggkontakt</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Hemmets trygga vrå är för de allra flesta en plats för lugn och avkoppling. Men vad skapar egentligen otrygghet i bostaden? SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB:s nya rapport undersöker vilka faktorer som kan bidra till en känsla av otrygghet. SBC har även tagit tempen på hur föreningar runt om i landet jobbar med trygghetsfrågor och vilka säkerhetsåtgärder som toppar bostadsrättsägares önskelista. </strong><span id="more-65701"></span></p>
<p>I rådande pandemi spenderar svenskarna allt mer tid hemma. Och även om hemmet för de allra flesta är synonymt med trygghet så finns det flertalet faktorer som kan skapa en känsla av otrygghet i den egna bostaden. Detta framgår i årets upplaga av Sveriges Bostadsrättsrapport. Rapporten visar att närmare hälften uppger att obehöriga i trapphuset är den faktor som i högst utsträckning kan bidra till otrygghet. Tätt därefter kan ett otryggt närområde skapa obehag för många. Det uppger drygt fyra av tio. De som i störst utsträckning menar att ett otryggt närområde kan påverka dem negativt är yngre i åldersgruppen 18–30 år.</p>
<p>– Obehöriga i trapphuset är ett exempel på problem som föreningar kommer att behöva arbeta aktivt med framöver. Här handlar det om enkla medel som inte behöver kosta mycket pengar. Exempelvis bör styrelsen se till att det finns rutiner för hur ett starkt skalskydd bibehålls, genom bland annat regelbundet byte av portkod och kontroll av fastighetens yttre delar så som fönster och dörrar, säger Johan Lundin, Marknadsområdeschef på SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB.</p>
<p>På frågan om hur föreningen arbetar med säkerhet går åsikterna isär. En tredjedel anser att den egna föreningen i hög eller mycket hög utsträckning jobbar med frågor rörande de boendes säkerhet. Samtidigt är det hela 23 procent som inte vet om frågorna diskuteras. Närmare hälften av styrelsemedlemmarna menar att de faktiskt jobbar aktivt med detta, något enbart tre av tio medlemmar utanför styrelsen håller med om.</p>
<p>– Att inte ha koll på hur föreningen jobbar med frågor som rör trygghet är något som i grund och botten beror på kommunikationsbrist mellan styrelsen och medlemmarna. Arbetet med säkerhetsfrågor handlar inte minst om att informera de boende kring vad styrelsen faktiskt gör. Upplys de boende genom exempelvis informativa månadsutskick eller på stämman. Se även till att skapa engagemang och delaktighet i säkerhetsarbetet. Genom en god grannsämja och kännedom om vilka grannar man har kan föreningens medlemmar enklare hålla varandra om ryggen och uppmärksamma avvikelser, säger Johan Lundin, Marknadsområdeschef på SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB.</p>
<p><strong>Kamerabevakning i topp bland önskade säkerhetsåtgärder</strong><br />
När det kommer till vilka säkerhetsåtgärder svenskarna skulle kunna tänka sig att implementra i anslutning till boendet önskar en tredjedel kamerabevakning. Tätt därefter kommer brandsläckare i fastigheten samt belysning med sensorer, något som 26 respektive 25 procent uppger. Portvakt och mindre växtlighet eller fri syn är däremot mindre önskvärda säkerhetsåtgärder.</p>
<p>Topplista: Detta kan få svenskarna att känna sig otrygga i sin bostad<br />
1. Obehöriga i trapphuset 44 %<br />
2. Otryggt närområde 42 %<br />
3. Otrevliga grannar 33 %<br />
4. Dålig belysning 23 %<br />
5. Högljudda grannar 20 %</p>
<p><strong>Om Sveriges Bostadsrättsrapport 2020</strong><br />
<em>Sveriges Bostadsrättsrapport 2020 baseras på en statistiskt säkerställd undersökning genomförd av Ipsos NORM på uppdrag av SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB. I undersökningen har 1 000 bostadsrättsägare i åldrarna 18 till 65 år gett sin syn på svenska bostadsrättsföreningar utifrån ett ekonomiskt, juridiskt samt säkerhets- och digitaliseringsperspektiv. Undersökningen genomfördes under januari 2020 i form av en webbenkät.​</em></p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu/artikel/ny-kartlaggning-fran-sbc-visar-da-kanner-sig-svenskarna-otrygga-i-sin-bostad/">Ny kartläggning från SBC visar: Då känner sig svenskarna otrygga i sin bostad</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu">Byggkontakt</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Vattenfalls Solrapport visar: Strålande utsikter för svensk solenergi</title>
		<link>https://www.byggkontakt.nu/nyheter/vattenfalls-solrapport-visar-stralande-utsikter-for-svensk-solenergi/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Admin]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 12 May 2020 14:13:41 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Nyheter]]></category>
		<category><![CDATA[rapport]]></category>
		<category><![CDATA[Solceller]]></category>
		<category><![CDATA[Vattenfall]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://www.byggkontakt.nu/?p=65372</guid>

					<description><![CDATA[<p>Energiproduktion spelar en viktig roll i klimatfrågan och omställningen till ett fossilfritt liv. Enligt svenskarna&#8230;</p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu/nyheter/vattenfalls-solrapport-visar-stralande-utsikter-for-svensk-solenergi/">Vattenfalls Solrapport visar: Strålande utsikter för svensk solenergi</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu">Byggkontakt</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Energiproduktion spelar en viktig roll i klimatfrågan och omställningen till </strong><strong>ett fossilfritt liv. Enligt svenskarna är solenergi en del av lösningen. </strong><strong>Vattenfalls Solrapport visar att så många som fyra av tio svenskar spår att </strong><strong>de kommer ha solceller på sitt tak redan inom tio år. Dessutom anser </strong><strong>närmare varannan svensk att solenergi är framtidens energikälla. </strong><span id="more-65372"></span></p>
<p>Det finns en stor outnyttjad potential i solstrålarna och framtiden för svensk solenergi ser ljus ut. Vattenfalls Solrapport, som baseras på en Sifo-undersökning med drygt 2 500 respondenter, visar att solenergin blir mer populär i framtiden. Hela 43 procent tror nämligen att de själva kommer att ha solpaneler på sin bostad inom tio år.</p>
<p>När svenskarna får sia om hur stor andel av Sveriges hus och villor som har solpaneler vid nästa decennieskifte är tilltron fortsatt stark. En klar majoritet spår att minst 20 procent av Sveriges villor har solceller och drygt var tredje svensk är överens om att andelen då är uppe i minst 40 procent. Nästan en av tio tror till och med att siffran landar på minst 60 procent.</p>
<p>– Allt fler upptäcker fördelarna med solenergi. Solpaneler har dessutom blivit allt mer tillgängliga i form av sjunkande priser och bredare utbud. Det är idag ett effektivt sätt för dig som privatperson att både minska din klimatpåverkan och sänka dina elkostnader. Sverige är väl lämpat för solenergi och det är glädjande att så många svenskar ser sig själva ha solceller på taken år 2030, säger Lasse Ejeklint, Klimatcoach på Vattenfall.</p>
<p><strong>Framtidens energikälla enligt svenskarna</strong><br />
Än finns missuppfattningar om att Sveriges klimat inte skulle vara anpassat för solceller på grund av långa och mörka vintrar. Samtidigt visar Solrapporten att närmare varannan svensk kan tänka sig att investera i solceller till följd av tron på solenergin som framtidens energikälla. Bara fem procent svarar att de inte kan tänka sig att investera i solceller.</p>
<p>Ta del av Solrapporten i sin helhet:<br />
<a href="https://www.vattenfall.se/solceller/hur-fungerar-solceller/solfaktorn/​">https://www.vattenfall.se/solceller/hur-fungerar-solceller/solfaktorn/​</a></p>
<p><strong>Om Solrapporten</strong><br />
Rapporten baseras på en undersökning genomförd av Kantar Sifo på uppdrag av Vattenfall. Den riksrepresentativa undersökningen genomfördes i juni 2019 och är säkerställd på länsnivå. Totalt har 2 501 personer i åldrarna 16–74 deltagit i undersökningen.</p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu/nyheter/vattenfalls-solrapport-visar-stralande-utsikter-for-svensk-solenergi/">Vattenfalls Solrapport visar: Strålande utsikter för svensk solenergi</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu">Byggkontakt</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nu är rapporten om sydsvenskt näringsliv här- Sydsverige Live 2019!</title>
		<link>https://www.byggkontakt.nu/artikel/nu-ar-rapporten-om-sydsvenskt-naringsliv-har-sydsverige-live-2019/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Admin]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 28 Nov 2019 09:22:32 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Artiklar]]></category>
		<category><![CDATA[navet]]></category>
		<category><![CDATA[rapport]]></category>
		<category><![CDATA[sydsverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://www.byggkontakt.nu/?p=63900</guid>

					<description><![CDATA[<p>Malmö-Lund-Helsingborg står starkt inför avmattad konjunktur  I rapporten analyseras bland annat hur konjunkturen drabbar olika&#8230;</p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu/artikel/nu-ar-rapporten-om-sydsvenskt-naringsliv-har-sydsverige-live-2019/">Nu är rapporten om sydsvenskt näringsliv här- Sydsverige Live 2019!</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu">Byggkontakt</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Malmö-Lund-Helsingborg står starkt inför avmattad konjunktur </strong><span id="more-63900"></span></p>
<p>I rapporten analyseras bland annat hur konjunkturen drabbar olika regioner i Sverige. Strukturellt sett är det företag som är verksamma inom tillverkningsindustrin och som bedriver internationell handel med varor som är mest utsatta för en dämpad internationell konjunktur. Trots att det finns gott om denna typ av företag i Malmö-Lund-Helsingborg-regionen förväntas inte en global avmattning drabba regionen hårt då det även finns en stark tjänstesektor som kan dämpa effekten. Detta gör regionen mer lik Stockholm, som är den minst konjunkturkänsliga regionen med många tjänsteföretag och en stor statlig sektor.</p>
<p>&#8211;<em>Finanskrisen 2008 drabbade Malmö-Lund-Helsingborg hårdare än andra storstäder, men de skånska arbetsmarknaderna ser nu ut att vara ganska robusta inför en kommande avmattning. Att så många grannregioner är känsliga kan ge spridningseffekter. Det behövs tydlig beredskap exempelvis på mer yrkesutbildning, </em>säger Per Tryding, vVD på Sydsvenska Handelskammaren.</p>
<p><strong>Kompetens – vart tredje företag rekryterar internationellt</strong></p>
<p>Analysen visar att företag i regionen bedriver ett aktivt och långsiktigt arbete för att utveckla sina affärer. Både digitalisering och klimatsmarta lösningar beskrivs som strategiska frågor som man arbetar aktivt med. Ett hinder som oroar mot fortsatt organisk tillväxt är dock kompetensförsörjningen som beskrivs som en stor utmaning.</p>
<p>Skåne är en stark region inom det här området och får tillskott genom regionens universitet, men är också attraktivt för talanger från andra håll. Under de senaste fem åren har sydsvenska företag rekryterat närmare 2 500 akademiker utanför EU.</p>
<p>&#8211;<em>I vår intervjuundersökning bland 150 sydsvenska företag uppger vart tredje att man nu arbetar med internationella rekryteringar. Skåne ligger dock en del efter övriga storstadsregioner och det är därför sannolikt att den här typen av rekryteringar kommer att öka, säger Alexander Alvén, Partner och CEO på NAVET Analytics. </em></p>
<p><strong>420</strong><strong>tillväxtföretag &#8211; starkare än Göteborg</strong></p>
<p>Tidigare år har Sydsverige live presenterat och analyserat tillväxtföretagen i Sydsverige. Regionen har många så kallade 10-10-10-företag, det vill säga företag som inom tio år från starten har vuxit till minst tio anställda och nått minst tio miljoner i omsättning. Malmö-Lund-Helsingborg-regionen har 420 stycken 10-10-10-företag och omräknat till per capita är det fler än i Göteborgsregionen. Regionens stora andel tillväxtföretag tyder på ett bra näringslivsklimat med goda förutsättningar för att skapa nya företag som växer.</p>
<p>&#8211;<em>Tillväxten och lönsamheten i det regionala näringslivet är avgörande för Skånes framtid. Genom att stötta Sydsverige Live, vill vi bidra till att skapa insikter som gör att företagarna kan fortsätta vara framgångsrika i vår region, Säger Susanne Bäsk, vd Länsförsäkringar Skåne. </em></p>
<p><img decoding="async" src="https://res.cloudinary.com/mynewsdesk-cld/image/upload/t_limit_1000/hukkmq3iyqavvv222f7c.jpg" alt="" /><strong><br />
</strong></p>
<p><strong>Bild: Så konjunkturkänslig är din region</strong></p>
<p>Bilden visar hur exponerade de svenska arbetsmarknadsregionerna är för den internationella konjunkturen. Den ena axeln (Y – uppåt och nedåt) visar hor stor del av regionens löneinkomster som skapas av personer anställda i företag som exporterar och importera varor. Den andra axeln (X &#8211; vänster-höger) visar andelen av regionens sysselsatta som jobbar inom tillverkningsindustrin.</p>
<p>Diagrammet ger en bild över hur internationell en region är i bemärkelsen att man arbetar med att tillverka och handla med varor på internationella marknader.</p>
<p>Därmed säger bilden också mycket om hur regionen påverkas av att den internationella efterfrågan förändras.</p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu/artikel/nu-ar-rapporten-om-sydsvenskt-naringsliv-har-sydsverige-live-2019/">Nu är rapporten om sydsvenskt näringsliv här- Sydsverige Live 2019!</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu">Byggkontakt</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Rapport: ​45 punkter för bättre Stockholmstrafik</title>
		<link>https://www.byggkontakt.nu/nyheter/rapport-%e2%80%8b45-punkter-for-battre-stockholmstrafik/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Admin]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 17 Oct 2019 06:43:04 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Nyheter]]></category>
		<category><![CDATA[rapport]]></category>
		<category><![CDATA[trafik]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://www.byggkontakt.nu/?p=63396</guid>

					<description><![CDATA[<p>Stockholms Handelskammares Chamber Policy Paper om Stockholms transportsystem är nu presenterat. Rapporten är skriven av&#8230;</p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu/nyheter/rapport-%e2%80%8b45-punkter-for-battre-stockholmstrafik/">Rapport: ​45 punkter för bättre Stockholmstrafik</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu">Byggkontakt</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Stockholms Handelskammares Chamber Policy Paper om Stockholms transportsystem är nu presenterat.</strong></p>
<p><strong>Rapporten är skriven av Jonas Eliasson, professor i transportsystem, och fokuserar på hur transportsystemet kan vässas och skapa en bättre tillgänglighet tillgänglighet så att människor lättare når ett rikt utbud av arbetsplatser, service, aktiviteter och andra människor. </strong><span id="more-63396"></span></p>
<p>Rapporten in sin helhet går att ladda ner och läsa som PDF.</p>
<p>Här finns en summering av <a href="https://www.mynewsdesk.com/se/chamber/pressreleases/stjaernprofessorn-och-handelskammaren-att-trimma-trafiksystemet-behoever-inte-kosta-miljarder-2931061" target="_blank" rel="nofollow noopener noreferrer">generella strategier och åtgärder för ett bättre transportsystem</a>.</p>
<p>Här finns en summering av <a href="https://www.mynewsdesk.com/se/chamber/pressreleases/saa-kan-stockholms-busstrafik-foerbaettras-2931551" target="_blank" rel="nofollow noopener noreferrer">förbättringar i kollektivtrafiken</a>.</p>
<p>Här finns en summering av <a href="https://www.mynewsdesk.com/se/chamber/pressreleases/saa-kan-stockholms-vaegtrafik-foerbaettras-2932028" target="_blank" rel="nofollow noopener noreferrer">förbättringar i vägtrafiken</a>.</p>
<p>Här finns en summering av <a href="https://www.mynewsdesk.com/se/chamber/pressreleases/saa-kan-stockholms-cykelinfrastruktur-bli-baettre-2932568" target="_blank" rel="nofollow noopener noreferrer">förbättringar i cykeltrafiken.</a></p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu/nyheter/rapport-%e2%80%8b45-punkter-for-battre-stockholmstrafik/">Rapport: ​45 punkter för bättre Stockholmstrafik</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu">Byggkontakt</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Teknik- och konsultföretag – Lättare att rekrytera än för ett år sedan</title>
		<link>https://www.byggkontakt.nu/artikel/teknik-och-konsultforetag-lattare-att-rekrytera-an-for-ett-ar-sedan/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Admin]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 07 Oct 2019 08:19:31 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Artiklar]]></category>
		<category><![CDATA[navet]]></category>
		<category><![CDATA[rapport]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://www.byggkontakt.nu/?p=63252</guid>

					<description><![CDATA[<p>I samband med att NAVET Analytics ger ut sin konjunkturrapport undersöks en rad olika branschers&#8230;</p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu/artikel/teknik-och-konsultforetag-lattare-att-rekrytera-an-for-ett-ar-sedan/">Teknik- och konsultföretag – Lättare att rekrytera än för ett år sedan</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu">Byggkontakt</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<div class="media-wrapper large boxed">
<figure class="web-image"><figcaption class="caption"><strong>I samband med att NAVET Analytics ger ut sin konjunkturrapport undersöks en rad olika branschers stämningsläge. Panelernas indikationer ger på så sätt tidiga signaler om konjunkturläget.<br />
<span id="more-63252"></span><br />
</strong><em>Teknik- och konsultföretag – Lättare att rekrytera än för ett år sedan, bild: Navet &amp; Mikael Tannus<br />
</em><strong><br />
</strong>I panelen för teknik- och konsultföretag var det drygt 80 procent av de intervjuade som vid den senaste mätningen uppgav att det är mycket eller ganska svårt att rekrytera personal. Om man jämför resultatet med mätningen som gjordes vid samma tidpunkt föregående år låg siffran istället på 99 procent. Utfallet indikerar att det tidigare mycket ansträngda rekryteringsläget har förbättrats från föregående år. Den kraftiga inbromsningen speglar även bilden av en avmattad byggmarknad, även om vi fortfarande uppmäter höga investeringsvolymer ur ett historiskt perspektiv.</figcaption></figure>
</div>
<p>&nbsp;</p>
<div class="newsroom-article">
<div class="markdown clearfix">
<div class="clearfix">
<p><strong>Källa: NAVET Analytics</strong></p>
</div>
</div>
</div>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu/artikel/teknik-och-konsultforetag-lattare-att-rekrytera-an-for-ett-ar-sedan/">Teknik- och konsultföretag – Lättare att rekrytera än för ett år sedan</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu">Byggkontakt</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ny Klarnarapport visar: Så handlar svenskarna på nätet &#8211; och här bor Sveriges mest digitala konsumenter</title>
		<link>https://www.byggkontakt.nu/artikel/ny-klarnarapport-visar-sa-handlar-svenskarna-pa-natet-och-har-bor-sveriges-mest-digitala-konsumenter/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Admin]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 30 Aug 2019 06:27:59 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Artiklar]]></category>
		<category><![CDATA[klarna]]></category>
		<category><![CDATA[rapport]]></category>
		<category><![CDATA[vanor]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://www.byggkontakt.nu/?p=62804</guid>

					<description><![CDATA[<p>Danderyd-borna gör de dyraste onlineköpen i landet, medan Timrå-borna ökar sina onlineköp snabbast i Sverige.&#8230;</p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu/artikel/ny-klarnarapport-visar-sa-handlar-svenskarna-pa-natet-och-har-bor-sveriges-mest-digitala-konsumenter/">Ny Klarnarapport visar: Så handlar svenskarna på nätet &#8211; och här bor Sveriges mest digitala konsumenter</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu">Byggkontakt</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><strong><span style="font-family: 'Arial',sans-serif;">Danderyd-borna gör de dyraste onlineköpen i landet, medan Timrå-borna ökar sina onlineköp snabbast i Sverige. De mest digitala konsumenterna bor dock i Jämtland [och Norrbotten], sett till hur mycket det handlas online per invånare. Det är några av slutsatserna i Klarnas nya e-handelsrapport “Svenskarnas shoppingvanor på nätet”, som utgår från både faktiskt försäljning och en kundundersökning. Rapporten visar också att “56-plusarna” är den snabbast växande åldersgruppen på nätet i Sverige, att kvinnor gör fler köp och spenderar mer pengar online än män trots att männen har ett högre snittordervärde, och att söndagar är den mest populära dagen för onlineshopping &#8211; flest köp under hela veckan görs mellan klockan 21 och 22 på söndagskvällen. </span></strong><span id="more-62804"></span></p>
<p><span style="font-family: 'Arial',sans-serif;">Klarna har via unik statistik från sina betalningslösningar* och en nyligen genomförd undersökning** bland konsumenter sammanställt och analyserat svenskarnas shoppingvanor på nätet. Slutsatserna presenteras på en interaktiv hemsida (<a href="https://klarnashoppingreport.com">https://klarnashoppingreport.com</a>) och visar både likheter och skillnader mellan e-handeln i landets olika län och kommuner. Genom undersökningen framkommer även vilka drivkrafter som finns bakom onlineshoppingen.</span></p>
<p><strong><span style="font-family: 'Arial',sans-serif;">Shoppingen på nätet växer snabbast i Timrå, samt i Gävleborgs län &#8211; medan stockholmarna och norrbottningarna gör de dyraste köpen</span></strong></p>
<p><span style="font-family: 'Arial',sans-serif;">Näthandeln fortsätter att växa i Sverige, med allt fler handlare och ett allt större utbud av produkter från hela världen. Nya innovativa lösningar ger ett brett urval av smidiga betalnings- och leveransalternativ, som gör shoppingen på nätet allt mer attraktivt för konsumenter.</span></p>
<p><span style="font-family: 'Arial',sans-serif;">Statistik från Klarnas betalningslösningar visar att ökningen under det första halvåret 2019 var som allra störst i Gävleborgs, Kronobergs och Stockholms län, samt att västernorrländska Timrå var den snabbast växande enskilda kommunen med en ökning som är dubbelt så snabb jämfört med genomsnittet i landet.***</span></p>
<p><em><span style="font-family: 'Arial',sans-serif;">&#8211; Grattis Timrå! Hos er ökar shoppingen på nätet dubbelt så snabbt jämfört med resten av landet, och det gör er till den snabbast växande kommunen inom e-handel i landet. Era invånare använder dessutom mobiltelefoner i betydligt större utsträckning än övriga Sverige. Det är spännande att se hur snabbt digital teknik kan förändra konsumtionsmönster, och Timrå-borna visar resten av Sverige hur fort det kan gå, säger </span></em><strong><i><span style="font-family: 'Arial',sans-serif;">Viveka Söderbäck</span></i></strong><em><span style="font-family: 'Arial',sans-serif;">.</span></em></p>
<p><span style="font-family: 'Arial',sans-serif;">Även om tillväxten var som allra störst i Gävleborgs län så är det stockholmarna och norrbottningarna som har det högsta snittordervärdet i landet. Allra högst snittordervärde bland landets kommuner hade Danderyd i Stockholms län, vars invånare i högst utsträckning av alla också använder datorer när de handlar på nätet.</span></p>
<p><em><span style="font-family: 'Arial',sans-serif;">&#8211; När det kommer till snittordervärde online är det högst i Stockholms och Norrbottens län, och på kommunnivå leder Danderyd. Vi kan även konstatera att Danderydsborna använder datorer i högre utsträckning jämfört med övriga kommuner i Sverige. Huruvida detta har ett samband med våra upptäckter om svenskarnas shoppingvanor under arbetstid, där en högre andel köp görs på datorer, eller om det bara handlar om att dessa konsumenter i större utsträckning har tillgång till dator i hemmet, alternativt gör fler enskilt dyra köp, låter jag vara osagt, säger </span></em><strong><i><span style="font-family: 'Arial',sans-serif;">Viveka Söderbäck</span></i></strong><em><span style="font-family: 'Arial',sans-serif;">.</span></em></p>
<p><strong><span style="font-family: 'Arial',sans-serif;">Sveriges mest digitala konsumenter bor i Jämtland och Norrbotten</span></strong></p>
<p><span style="font-family: 'Arial',sans-serif;">Klarna har jämfört statistiken från sina betalningslösningar med befolkningen i landets län och kommuner, och kan då konstatera att de län där invånarna shoppar mest online är Jämtland och Norrbotten. Samtidigt som invånarna i de båda länen handlar 20 procent mer online än invånarna i resten av landet är ökningen jämfört med samma period förra året lägre än rikssnittet.</span></p>
<p><em><span style="font-family: 'Arial',sans-serif;">&#8211; Jämtlands och Norrbottens län ligger under rikssnittet för tillväxt, men toppar listan över shopping per capita och handlar ungefär 20 procent mer på nätet än den genomsnittliga svenska konsumenten. Detta visar framförallt att nätshopping inte är någonting nytt för jämtarna och norrbottningarna, som sedan länge har shoppat mest på nätet i Sverige, säger </span></em><strong><i><span style="font-family: 'Arial',sans-serif;">Viveka Söderbäck</span></i></strong><em><span style="font-family: 'Arial',sans-serif;">.</span></em></p>
<p><span style="font-family: 'Arial',sans-serif;">Stockholms län, som har landets tredje mest digitala konsumenter, har däremot en tillväxt som är högre än rikssnittet.</span></p>
<p><em><span style="font-family: 'Arial',sans-serif;">&#8211; Stockholmarna knappar in på jämt- och norrbottningarna, men det är fortfarande en bra bit kvar innan de kommer ikapp. Att e-handeln fortsätter växa snabbare än rikssnittet i butikstäta Stockholm, trots att många sedan tidigare handlar mycket online, har troligtvis en stor del av sin förklaring i tidsbesparingen som onlineköp erbjuder. Det ökande utbudet av flexibla leveransalternativ, med ett stort antal ombud och snabba hemleveranser i Stockholmsområdet, gör det enklare för konsumenter att få vardagspusslet att gå ihop även när tempot i storstaden är högt, säger </span></em><strong><i><span style="font-family: 'Arial',sans-serif;">Viveka Söderbäck</span></i></strong><em><span style="font-family: 'Arial',sans-serif;">.</span></em></p>
<p><strong><span style="font-family: 'Arial',sans-serif;">“56-plusarna” är den snabbast växande åldersgruppen på nätet</span></strong></p>
<p><span style="font-family: 'Arial',sans-serif;">Statistiken från Klarnas betalningslösningar visar att kvinnor gör fler köp (66 procent av totalen) och spenderar mer pengar (67 procent av totalen) online än män, men att män har ett högre snittordervärde (+22 procent). Den köpstarka åldersgruppen 36-55 år spenderar mest pengar online (45 procent av totalen) även om en majoritet av 18-35-åringarna (som står för 39 procent av totalen) hellre bara skulle shoppa online än i fysisk butik om de var tvungna att välja. Och även om “56-plusarna”, spenderar mindre pengar (16 procent av totalen) och föredrar fysiska butiker över nätet om de måste välja, så är de den snabbast växande åldersgruppen på nätet.</span></p>
<p><em><span style="font-family: 'Arial',sans-serif;">&#8211; Shoppingen på nätet domineras av kvinnor, som shoppar oftare och spenderar mer pengar online än män, samt den köpstarka åldersgruppen 36-55 år. Hälften av Sveriges 18-35-åringar skulle hellre bara shoppa online än i fysisk butik om de var tvungna att välja, samtidigt som konsumenter äldre än 55 år är den snabbast växande åldersgruppen på nätet. 56-plusarna föredrar att shoppa i fysiska butiker och upplever i högre utsträckning än unga att de hellre shoppar det de behöver så snart som möjligt än att göra noggrann research. Med tanke på att snabba hemleveranser blir allt vanligare kan man tänka sig att allt fler framöver, i synnerhet i tätbefolkade områden, kommer föredra att bespara sig en resa till köpcentrumet och i stället klicka hem det de behöver direkt där de befinner sig. Räkna med att “silversurfarna” fortsätter ta för sig på nätet framöver, säger </span></em><strong><i><span style="font-family: 'Arial',sans-serif;">Viveka Söderbäck</span></i></strong><em><span style="font-family: 'Arial',sans-serif;">.</span></em></p>
<p><strong><span style="font-family: 'Arial',sans-serif;">Mobiltelefoner används vid de flesta köpen online &#8211; men datorer till de dyraste köpen</span></strong></p>
<p><span style="font-family: 'Arial',sans-serif;">Statistik från Klarnas betalningslösningar visar att de flesta köpen idag görs från mobiltelefoner (52 procent av totalen) och mindre än hälften från datorer (41 procent) och surfplattor (7 procent), men samtidigt visar Klarnas undersökning bland konsumenter att fler föredrar att handla från datorer (48 procent) framför mobiltelefoner (36 procent) och surfplattor (13 procent). Drivkrafterna bakom att handla med mobiltelefon är framförallt att det går snabbare (29 procent), är enklare (25 procent), att det går att shoppa när som helst (25 procent) och var som helst (17 procent). Möjligheten att få bättre översikt och kunna läsa villkoren noga (60 procent) är den främsta drivkraften för att handla med dator. Att olika typer av enheter används för olika typer av köp blir också tydligt när statistiken från Klarnas olika varukategorier jämförs, som visar att snittordervärdet är 33 procent högre för köp från datorer jämfört med mobiler och surfplattor.</span></p>
<p><em><span style="font-family: 'Arial',sans-serif;">&#8211; Idag görs de allra flesta köpen online med mobiltelefon, men det betyder inte att majoriteten av konsumenterna alltid föredrar mobilen framför datorn. Mobilen är konsumentens främsta verktyg när det kommer till vardagsprodukter, medan datorn plockas fram när det är dags för mer grundlig research. Ett typexempel på detta är att mobiler används mest vid köp av barnprodukter, och datorer vid köp av elektronik. Det är inte svårt att föreställa sig en stressad småbarnsförälder förenkla vardagslivet med snabba onlineköp på mobiltelefonen, samtidigt som en konsument på jakt efter ett nytt kylskåp knappast spontanshoppar på bussen, säger </span></em><strong><i><span style="font-family: 'Arial',sans-serif;">Viveka Söderbäck</span></i></strong><em><span style="font-family: 'Arial',sans-serif;">.</span></em></p>
<p><strong><span style="font-family: 'Arial',sans-serif;">Söndagskvällarna är den mest populära tiden att shoppa</span></strong></p>
<p><span style="font-family: 'Arial',sans-serif;">Undersökning visar att svenska konsumenter upplever att de oftast shoppar på nätet under veckodagarna (61 procent) respektive helgerna (39 procent). Samtidigt visar Klarnas egen statistik att det handlas betydligt mindre online under lördagarna jämfört med söndagarna, vilket tyder på att många konsumenter kan föredra fysiska butiker under lördagarna för att göra research och sedan avsluta köpen online mot slutet av helgen. Söndagarna är den mest populära dagen att handla på under hela veckan, och de allra flesta köpen görs mellan klockan 21 och 22 på söndagskvällen.</span></p>
<p><em><span style="font-family: 'Arial',sans-serif;">&#8211; Det blir allt vanligare att konsumenter både besöker fysiska butiker och ser sig om på nätet innan de bestämmer sig för vad de ska köpa, och det här mönstret blir extra tydligt under helgerna. Försäljningen online störtdyker mot slutet av arbetsveckan för att därefter skjuta i höjden på söndagarna. Många väntar med att bestämma sig för att ta tid till att noga utvärdera alternativen och sedan slutföra köpen i lugn och ro hemma på söndagskvällen, speciellt mellan klockan 21 och 22 som är den mest populära tidpunkten att handla på. Det visar hur viktigt det är för handlare att möjliggöra en sömlös övergång mellan online och fysisk butik för att erbjuda en personlig shoppingupplevelse och finnas tillgängliga både när konsumenter vill göra research, söka inspiration eller handla, säger </span></em><strong><i><span style="font-family: 'Arial',sans-serif;">Viveka Söderbäck</span></i></strong><em><span style="font-family: 'Arial',sans-serif;">.</span></em></p>
<p><span style="font-family: 'Arial',sans-serif;">Om du vill veta mer om hur olika svenska kundgrupper handlar på nätet och vad som skiljer shoppingvanorna mellan olika kommuner och län i landet kan du utforska detta och ytterligare data för att göra egna upptäckter om svenskarnas shoppingvanor på nätet. Hela rapporten finns på <a href="https://klarnashoppingreport.com">https://klarnashoppingreport.com</a>.</span></p>
<p><strong>Fakta ur rapporten:<br />
</strong><strong>Här växer e-handeln som snabbast i Sverige***:</strong></p>
<p><em>Landsgenomsnitt = Index 100</em></p>
<p>Län</p>
<ul>
<li>Gävleborgs län &#8211; 104</li>
<li>Kronobergs län &#8211; 104</li>
<li>Stockholms län &#8211; 103</li>
<li>Region Skåne &#8211; 101</li>
<li>Gotlands län &#8211; 100</li>
</ul>
<p>Kommun</p>
<ul>
<li>Timrå &#8211; 174</li>
<li>Ljusdal &#8211; 164</li>
<li>Sävsjö &#8211; 155</li>
<li>Uppvidinge &#8211; 154</li>
<li>Osby &#8211; 149</li>
</ul>
<p><strong>Här bor landets mest digitala konsumenter:</strong></p>
<p><em>Landsgenomsnitt = Index 100</em></p>
<p>Län</p>
<ul>
<li>Jämtlands län &#8211; 122</li>
<li>Norrbottens län &#8211; 119</li>
<li>Stockholms län &#8211; 109</li>
<li>Uppsala län &#8211; 105</li>
<li>Dalarnas län &#8211; 104</li>
</ul>
<p>Kommun</p>
<ul>
<li>Sorsele &#8211; 210</li>
<li>Arjeplog &#8211; 202</li>
<li>Berg &#8211; 199</li>
<li>Storfors &#8211; 194</li>
<li>Boxholm &#8211; 191</li>
</ul>
<p><strong>Här är snittordervärdet högst:</strong></p>
<p><em>Landsgenomsnitt = Index 100</em></p>
<p>Län</p>
<ul>
<li>Norrbottens län &#8211; 110</li>
<li>Stockholms län &#8211; 110</li>
<li>Gotlands län &#8211; 109</li>
<li>Jämtlands län &#8211; 107</li>
<li>Västerbottens län &#8211; 104</li>
</ul>
<p>Kommun</p>
<ul>
<li>Danderyd &#8211; 143</li>
<li>Lidingö &#8211; 130</li>
<li>Arjeplog &#8211; 128</li>
<li>Nacka &#8211; 123</li>
<li>Åre &#8211; 122</li>
</ul>
<p><strong>Besök den den interaktiva rapporten på Klarnas hemsida: <a href="https://klarnashoppingreport.com">https://klarnashoppingreport.com</a></strong></p>
<p><em>* Statistik från Klarnas betalningslösningar från första halvåret (jan-jun) 2019</em></p>
<p><em>** 1005 svenskar deltog i Klarnas undersökning som utfördes i maj 2019</em></p>
<p><em>*** Fullständig lista över landets län och kommuner finns tillgänglig på hemsidan</em></p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu/artikel/ny-klarnarapport-visar-sa-handlar-svenskarna-pa-natet-och-har-bor-sveriges-mest-digitala-konsumenter/">Ny Klarnarapport visar: Så handlar svenskarna på nätet &#8211; och här bor Sveriges mest digitala konsumenter</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu">Byggkontakt</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Tillverkningsindustrin fortsätter att hålla upp barometerindikatorn</title>
		<link>https://www.byggkontakt.nu/artikelub/tillverkningsindustrin-fortsatter-att-halla-upp-barometerindikatorn/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Admin]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 27 Feb 2019 08:11:37 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Artikel Utan Bild]]></category>
		<category><![CDATA[barometer]]></category>
		<category><![CDATA[konjuktur]]></category>
		<category><![CDATA[rapport]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://www.byggkontakt.nu/?p=60298</guid>

					<description><![CDATA[<p>Barometerindikatorn steg marginellt i februari, till 102,4 från 102,0 i januari. Indikatorn pekar fortsatt på&#8230;</p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu/artikelub/tillverkningsindustrin-fortsatter-att-halla-upp-barometerindikatorn/">Tillverkningsindustrin fortsätter att hålla upp barometerindikatorn</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu">Byggkontakt</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Barometerindikatorn steg marginellt i februari, till 102,4 från 102,0 i januari. Indikatorn pekar fortsatt på ett något starkare stämningsläge än normalt i ekonomin. Att indikatorn överstiger det historiska genomsnittet förklaras dock i det närmaste helt av de fortsatt starka signalerna från tillverkningsindustrin. </strong><span id="more-60298"></span></p>
<p>Tillverkningsindustrins konfidensindikator vände upp något i februari efter att ha fallit fyra månader i rad. Den visar fortsatt på ett betydligt starkare läge än normalt beroende på läget i konsumtionsvaruindustrin och då särskilt industri för icke varaktiga konsumtionsvaror som livsmedel och läkemedel.</p>
<p>Konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet föll marginellt men fortsätter att indikera ett något starkare läge än normalt. Byggföretagens omdömen om orderstockarnas storlek i nuläget är fortsatt jämförelsevis starka medan anställningsplanerna pekar på neddragningar av antalet anställda framöver.</p>
<p>Detaljhandelns konfidensindikator föll för tredje månaden i rad i februari, till en nivå under det historiska genomsnittet. Nedgången förklaras av ett ökat missnöje med varulagrens storlek inom dagligvaru- och motorfordonshandeln samt sänkta förväntningar på försäljningsvolymen inom sällanköpsvaruhandeln.</p>
<p>Konfidensindikatorn för tjänstesektorn föll för femte månaden i rad, till den lägsta nivån sedan april 2013. Företagen rapporterar om en svagare utveckling av såväl den egna verksamheten som av efterfrågan. Dock är tjänsteföretagen jämförelsevis nöjda med nuvarande uppdragsvolymer och anställningsplanerna pekar på en ökning av antalet anställda de närmaste månaderna.</p>
<p>Hushållens konfidensindikator ändrades inte nämnvärt i februari och visar på en fortsatt pessimistisk syn på ekonomin bland hushållen.</p>
<table width="614">
<tbody>
<tr>
<td>Indikatorer</td>
<td>Februari 2019</td>
<td>Föregående månad</td>
</tr>
<tr>
<td>Barometerindikatorn</td>
<td>102,4</td>
<td>102,0</td>
</tr>
<tr>
<td>Totala näringslivet</td>
<td>98,9</td>
<td>100,3</td>
</tr>
<tr>
<td>Tillverkningsindustri</td>
<td>114,3</td>
<td>111,7</td>
</tr>
<tr>
<td>Bygg- och anläggning</td>
<td>101,6</td>
<td>102,3</td>
</tr>
<tr>
<td>Detaljhandel</td>
<td>97,6</td>
<td>100,4</td>
</tr>
<tr>
<td>Tjänstesektorn</td>
<td>93,8</td>
<td>95,6</td>
</tr>
<tr>
<td>Hushåll</td>
<td>92,5</td>
<td>92,2</td>
</tr>
<tr>
<td>Makroindex</td>
<td>92,3</td>
<td>90,3</td>
</tr>
<tr>
<td>Mikroindex</td>
<td>93,7</td>
<td>94,1</td>
</tr>
<tr>
<td>Förväntad inflation om 12 månader (medelvärde ex. extremvärden (procent)</td>
<td>3,5</td>
<td>3,4</td>
</tr>
</tbody>
</table>
<p>Läs hela Konjunkturbarometern och ta del av statistiken på <u><a href="http://www.konj.se/">www.konj.se</a></u></p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu/artikelub/tillverkningsindustrin-fortsatter-att-halla-upp-barometerindikatorn/">Tillverkningsindustrin fortsätter att hålla upp barometerindikatorn</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu">Byggkontakt</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Radon: Kan man lita på gamla mätrapporter?</title>
		<link>https://www.byggkontakt.nu/nyheter/radon-kan-man-lita-pa-gamla-matrapporter/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Admin]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 14 Feb 2019 07:37:41 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Nyheter]]></category>
		<category><![CDATA[mätning]]></category>
		<category><![CDATA[radon]]></category>
		<category><![CDATA[rapport]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://www.byggkontakt.nu/?p=60047</guid>

					<description><![CDATA[<p>Radonova får många frågor kring hur länge man kan lita på tidigare uppmätta radonhalter. Ofta&#8230;</p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu/nyheter/radon-kan-man-lita-pa-gamla-matrapporter/">Radon: Kan man lita på gamla mätrapporter?</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu">Byggkontakt</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Radonova får många frågor kring hur länge man kan lita på tidigare uppmätta radonhalter. Ofta ställs frågan i samband med köp eller försäljning av hus. Det är inte ovanligt att det hänvisas till mätvärden som kan vara mer än 10 år gamla. De radonvärden som finns att tillgå är i de flesta fall gamla mätrapporter i dokument kopplade till fastigheten eller register hos den aktuella kommunen. </strong><span id="more-60047"></span></p>
<p><strong>Allt färre radonmätningar offentlig handling</strong><br />
Mellan år 2005-2010 gjordes en stor andel radonmätningar i småhus via kommunerna och i många fall är dessa register betraktade som offentlig handling. Nuförtiden beställs dock nästa alla mätningar direkt via laboratorier(av säljare, köpare eller mäklare). Det gör i sin tur att kommunerna och allmänheten inte får tillgång till radonvärden på samma sätt som tidigare.</p>
<p><strong>Därför behövs aktuella radonvärden</strong><br />
Det enkla svaret på frågan om man kan lita på en 15 år gammal radonmätning är att man inte kan det. Under 15 år händer det ofta mycket i och kring en fastighet. Ombyggnader, förändrad ventilation och markarbeten är exempel på faktorer som under den tiden kan ha påverkat radonhalten inomhus väldigt mycket.</p>
<p>Strålsäkerhetsmyndigheten i Sverige har därför följande enkla rekommendationer för att <a href="https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/radon/rad-och-rekommendationer-avseende-radon/" rel="nofollow">mäta om radonhalten</a>.</p>
<ul>
<li>Det har gått mer än 10 år sedan den senaste mätningen.</li>
<li>Det har gjorts en omfattande renovering eller ombyggnation av byggnaden.</li>
<li></li>
</ul>
<p><strong>Radonmätning är enkelt – ofta gäller detsamma för att åtgärda<br />
</strong>– Vi tycker att Strålsäkerhetsmyndighetens rekommendationer i frågan om radonmätning bör följas. Det är i det sammanhanget också viktigt att fler förstår hur enkelt det är att göra en tillförlitlig radonmätning hos ett ackrediterat laboratorium. Om en radonmätning visar att man ligger över referensvärdet på 200 Bq/m3 är det oftast relativt enkelt att åtgärda. I Sverige finns dessutom möjlighet att få bidrag för att sanera radon, kommenterar Karl Nilsson, vd, Radonova Laboratories.</p>
<p>Du kan läsa mer om det på <a href="http://www.radonbidrag.se/" rel="nofollow">www.radonbidrag.se</a>. Där kan du även läsa om riskerna med radon. Förhöjda radonvärden beräknas bidra till att 500 svenskar om året drabbas av lungcancer. Det är en allvarlig cancerform med hög dödlighet.</p>
<p>Läs mer om radon och radonmätning på <a href="http://www.radonova.se/" rel="nofollow">www.radonova.se</a></p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu/nyheter/radon-kan-man-lita-pa-gamla-matrapporter/">Radon: Kan man lita på gamla mätrapporter?</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu">Byggkontakt</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
